• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » “Kunskapen om vulvodyni skamligt eftersatt”

“Kunskapen om vulvodyni skamligt eftersatt”

11 maj 2023 publicerad av Lennart Kriisa

Fem frågor till Ida Flink, psykolog och medförfattare till boken Vulvodyni.

Ida Flink
Ida Flink

1 Varför har du skrivit den här boken?

-Kunskapen om vulvodyni är skamligt eftersatt. I min forskning har jag upprepade gånger slagits av hur många luckor det finns, och samma sak gäller inom vården. Många kvinnor saknar en korrekt diagnos, och har fått helt felaktiga – ibland rent av skadliga – råd och tips från vården. I den här boken utgår vi från vad man just nu vet om vulvodyni, som i mångt och mycket påminner om andra långvariga smärttillstånd, och paketerar det så att det ska vara greppbart och hjälpsamt för den drabbade.

2 Vulvodyni är ett smärttillstånd, vad har det med psykologi att göra?

-Psykologiska faktorer är centrala vid alla typer av långvarig smärta. Katastroftankar, generaliserat undvikande, ångest och nedstämdhet både påverkar och påverkas av hur vi uppfattar och hanterar smärta. Vid vulvodyni finns även en relationell aspekt, då smärtan många uppstår i relation till en partner, och där spelar psykologiska faktorer och kommunikation en viktig roll.

3 Varför bör psykologer läsa den här boken?

-Det finns inte en självklar väg in i vården för kvinnor med vulvodyni, och det betyder att kunskapen behöver finnas på olika nivåer. För många är primärvården den första vårdinstansen, och att psykologer som verkar där har kunskap med vulvodyni är grundläggande. Det finns ingen medicinsk behandling som har tydlig evidens vid vulvodyni, istället rekommenderas ett multimodalt förhållningssätt, i likhet med andra långvariga smärttillstånd. Psykologiska metoder, främst kbt, är en huvudsaklig komponent.

4 Men det är också en självhjälpsbok?

-Ja, vi har ramat in det som en självhjälpsbok, men tänker att den kan vara minst lika hjälpsam för personer som arbetar inom vården. Kunskapen och råden är desamma, och vi har grundat dem på de nyutgivna nationella riktlinjerna för diagnostik och behandling av vulvodyni. De första sådana riktlinjer som getts ut i Sverige – det är ett viktigt steg framåt.

5 Varför byta namn från vestibulit till vulvodyni?

Vestibulit indikerar att det finns en pågående infektion eller inflammation (-it på slutet av ordet), vilket inte är fallet. Vulvodyni är en uteslutningsdiagnos, vilket betyder att genitala infektioner, som urinvägsinfektion eller svamp, inte orsakar smärtan. Begreppet ändrades redan 2015, men det har tagit tid att få genomslag.

Faktaruta/ Ida Flink

Yrke: Docent och psykolog på Örebro universitet

Bakgrund: Forskar om psykologiska aspekter av smärta, med ett särskilt intresse för smärttillstånd som främst drabbar kvinnor. Hon studerar bland annat kbt vid vulvodyni och hur behandlingarna kan förbättras. Har nyligen varit med och sammanställt en SBU-rapport om diagnostik och behandling vid vulvodyni, samt framtagande av Socialstyrelsens riktlinjer för diagnostik och behandling.

Fotnot: Boken ges ut 2 juni. Författare är Ida Flink, psykologen Linnea Engman samt överläkaren Nina Bohm-Stahrke.

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • Autism på modet
  • "Bland samer är normen att vara stark"

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Välj den sämsta arbetsmiljön

Psykologerna på de statliga ungdomshemmen är värda all heder, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Psykologer och filosofer i debatt om klimatet

Debatterade vad som är viktigast för att lösa klimatkrisen. De visade sig ha olika svar.

Etikrådet

Hur kan vi tänka kring ett barn som tar sitt liv?

Jag lyssnade på programmet och blev också mycket tagen av det, skriver Etikrådets ordförande Patrik Lind.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

Twitter feed is not available at the moment.

Nyheter

Björn Paxling om att slippa fängelse: ”En sten föll från mitt hjärta”

Föreläsarna får ta bussen till studentkongressen

”Tack för att du stöttade oss”

Professorn får jobba vidare med forskargrupp – trots stenhård kritik från utredare

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt”

Hon blev årets digitala psykolog

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in