• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt”

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt”

9 maj 2023 publicerad av Lennart Kriisa

Autismforskare från hela världen samlades i Stockholm.
Den bästa konferensen hittills, anser professor Sven Bölte:
–Jättebra akademisk stämning.

Den årliga, internationella konferensen Insar hölls under förra veckan i Stockholm.Professor Sven Bölte Forskare hälsade glatt på varandra men under ytan puttrade de olika synsätten om hur autism ska förstås.

Traditionellt finns den biomedicinska synen, att autism handlar om en störning.  Ett annat synsätt har vuxit sig starkare, att människor har olika hjärnor och inte nödvändigtvis ska betraktas som sjuka.

Den här gången möttes de olika lägren i paneldiskussioner.

–De försökte gå varandra till mötes. Väldigt positivt, säger Sven Bölte, rankad som nummer sex i världen bland autismforskarna.

På mässan fanns utställare som ville kränga både stolar och appar, funkar alla dessa?

–Marknadsföringen är tuff och evidensen låg. I andra länder, till exempel i Tyskland och Frankrike, går det att få appar på recept, det är något som Sverige också borde införa.

Du presenterade nyligen statistik som visar att personer med autism har 16 år kortare medellivslängd. Då låter väl autism som en allvarlig sjukdom?

–Nej, så behöver man inte se det. Även väldigt långa eller väldigt korta personer har en förkortad medellivslängd. Bemötande av autister kan ge många negativa konsekvenser som leder till förkortad livslängd; ensamhet, missad skolgång, arbetslöshet.

Även på sociala medier märks aktivismen kring autism. Möter du den i ditt arbete?

–Ja, för inte så länge sedan pratade jag för Sveriges museer om besökare med autism. Två aktivister tyckte att jag var för ytlig, men jag kan inte prata på den nivån om alla ska hänga med. Det finns också aktivister som är motståndare till alla former av social färdighetsträning, att allt handlar om samhället. Men så enkelt är det inte, det finns också en komponent med individuell sårbarhet.

Vad säger forskare från andra länder om hemmasittarna, den problematiska skolfrånvaron. Är den ett svenskt fenomen?

–Inte alls, fenomenet finns i alla höginkomstländer men kanske mest i Sverige. Runt 80 procent av barnen med problematisk skolfrånvaro har en diagnos, ofta autism.

Vad kan det bero på?

–Skolans inflexibilitet. Föräldrar förväntas skicka sina barn med autism till en utmanande miljö. Det är skolans ansvar att barnen ska kunna vara där.

Hur går det med färdighetsträningen Kontakt, som du berättade om i Psykologtidningen år 2016?

–Väldigt bra! Den modellen har börjat användas i skolorna. Det finns ett stort intresse och det är där den behövs.

Hur är det med myterna, till exempel att personer med autism inte kan känna empati?

–Den lever vidare. Autister kan ha svårt att se saker från någon annans perspektiv, samtidigt kan autister ha emotionell empati för någon som uppenbarligen mår dåligt. Gamla myter försvinner och nya tillkommer, till exempel att autism är en superkraft.

Text: Lennart Kriisa

 

 

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • Autism på modet
  • "Bland samer är normen att vara stark"

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Välj den sämsta arbetsmiljön

Psykologerna på de statliga ungdomshemmen är värda all heder, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Psykologer och filosofer i debatt om klimatet

Debatterade vad som är viktigast för att lösa klimatkrisen. De visade sig ha olika svar.

Etikrådet

Hur kan vi tänka kring ett barn som tar sitt liv?

Jag lyssnade på programmet och blev också mycket tagen av det, skriver Etikrådets ordförande Patrik Lind.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

Twitter feed is not available at the moment.

Nyheter

Björn Paxling om att slippa fängelse: ”En sten föll från mitt hjärta”

Föreläsarna får ta bussen till studentkongressen

”Tack för att du stöttade oss”

Professorn får jobba vidare med forskargrupp – trots stenhård kritik från utredare

“Kunskapen om vulvodyni skamligt eftersatt”

Hon blev årets digitala psykolog

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in