• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » “Är arbetsmiljön verkligen orsaken till dåliga chefer?”

“Är arbetsmiljön verkligen orsaken till dåliga chefer?”

26 januari 2023 publicerad av Redaktionen

DEBATT. Att chefens arbetsmiljö skulle vara den främsta orsaken till destruktivt ledarskap saknar stöd i forskningen, skriver fem experter och ifrågasätter rekommendationerna som ges i en artikel på DN Debatt.

De fem forskarna, som har undertecknat debattartikeln i Dagens Nyheter (221201), har genomfört studier inom området för så kallat destruktivt ledarskap. Ett ledarskap som är en blandning av arrogans, bestraffning, falskhet, feghet och otydlighet. Dessa destruktiva chefsegenskaper består av passiva (»låt gå«, osäker, feg, otydlig, rörig) och aktiva (arrogant, orättvis, hotar, bestraffar, kräver för mycket, självgod, falsk). I studien kom man fram till att så många som 35 procent av cheferna i privata företag och 38 procent i offentliga företag, ofta eller alltid beter sig enligt ovan (Lundmark et al., 2021).

Vidare argumenterar de fem forskarna för att det destruktiva ledarskapet beror på problem i   arbetsmiljön. Man drar därefter slutsatsen att särskilt fokus bör riktas mot chefernas arbetsmiljö, utveckling av alternativa vägar för medarbetare att tycka till om chefen, samt utveckling av dialogen på arbetsplatsen. I en sammanfattning av forskningsprojektet säger forskarna: »När chefers arbetsbelastning är för hög eller rollen är otydlig kan stress och destruktivt ledarskap uppstå. Det är därför viktigt att skapa goda förutsättningar för chefer med en arbetsmiljö som präglas av en balans mellan krav och resurser. Det är också viktigt att identifiera och stötta stressade chefer, för att förhindra att stressen spiller över i destruktiva ledarbeteenden«.

Vi välkomnar forskning om både positiva och negativa former av ledarskap. Det är ett angeläget område som behöver belysas då konsekvenserna som följer av ledarskap är kritiskt för organisationers finansiella överlevnad och framgång, och är betydande för medarbetares prestation och välbefinnande på arbetsplatsen. Problemet uppstår när orsaken till destruktivt ledarskap härleds till ett perspektiv, i detta fall arbetsmiljön. Särskilt iögonfallande är det när uppmaningen till praktiker är att fokusera på att förbättra arbetsmiljön. Forskningen, även den egna som refereras till, säger nämligen något annat.

Vid en närmare granskning av en publicerad studie (Tafvelin et al., 2022) av samma forskare, visar det sig att man kommit fram till en delvis annan slutsats: »From our results, it would appear that organizational antecedents are less influential on active forms of destructive leadership compared to passive ones. It may be that engaging in active destructive leadership is more exclusively dependent on leader traits than organizational antecedents. In our analysis, both agreeableness and neuroticism were related to active destructive leadership, which is in line with the suggestion that certain personality traits can increase the likelihood of more aggressive leader behaviours« (Zhang & Bednall, 2016, sidan 12). 

I artikeln framgår det alltså att personlighet har överlägset störst effekt på destruktivt ledarskap, inte arbetsmiljön. Och det trots att arbetsmiljön bedöms utifrån fyra aspekter och personligheten endast två aspekter. Man betonar också att dessa resultat är i enlighet med annan forskning.

Vi som skriver detta är både forskare och praktiker. Vi strävar dagligen efter att höja kunskapsnivån bland praktiker och för att på olika sätt göra evidens- och forskningsbaserad information tillgängligt för de som är i behov av den. Med utgångspunkt i ovanstående menar vi att det är olyckligt men också anmärkningsvärt att svenskt finansierad forskning (AFA Försäkring, Nummer: 180083) i modern tid drar slutsatser som saknar stöd, både i internationell forskning och i forskarnas egna studier, och därför ger rekommendationer till praktiker som saknar viktiga perspektiv. Personlighetens betydelse belyser till exempel vikten av att sätta rätt person på rätt plats från början, det vill säga att vara noggrann med personbedömningsprocessen i samband med rekrytering. Detta framkommer inte i debattartikeln.

Att både inneboende egenskaper och situation är viktigt är inte ny information. En av de mest citerade svenska forskarna inom personlighetsforskningen är professor emeritus Bo Ekehammar. Han skrev redan 1974 att det vore bra om forskningen framgent tog avstamp i att beteenden orsakas utifrån en samverkan mellan en individs personlighet och den situation som individen befinner sig i. Detta så kallade interaktionistiska perspektiv verkar dock inte ha fått fotfäste i dagens svenska forskning inom detta område, trots att det gått nästan 50 år. 

Sammantaget är det oundvikligt att inte ställa frågan varför forskarna skriver en debattartikel baserat på resultat som delvis inte stämmer överens varken med andras eller deras egen forskning? Varför väljer man att lägga fram andra slutsatser än dem man själv dragit i sin egen publicerade forskning? Och varför ger man praktiker rekommendationer om åtgärder där viktiga(re) perspektiv har utelämnats? 

Om detta kan man endast spekulera och oavsett skäl så gynnar det varken chefer, medarbetare, organisationer eller samhället i stort att ensidigt lyfta fram arbetsmiljön som den största »boven«.  Vi ser fram emot mer forskning där man belyser hur personlighet och arbetsmiljön samverkar för att påverka hur vi tänker, känner och beter oss i arbetslivet.

Anna Dåderman, professor
emerita i psykologi

Sara Henrysson Eidvall,
leg psykolog/specialist i arbets-
och organisationspsykologi

Petri Kajonius, docent i psykologi

Anders Sjöberg, docent i psykologi

Sofia Sjöberg, fil.dr i psykologi

Referenser:

Lundmark, R. ( 1 ), Stenling, A. ( 1,2 ), Tafvelin, S. ( 1 ), & von Thiele Schwarz, U. ( 3 ). (2021). Appetite for Destruction: A Psychometric Examination and Prevalence Estimation of Destructive Leadership in Sweden. Frontiers in Psychology, 12. 

Tafvelin, S., Lundmark, R., Schwarz, U. von T., & Stenling, A. (2022). Why do leaders engage in destructive behaviours? The role of leaders’ working environment and stress. JOURNAL OF OCCUPATIONAL AND ORGANIZATIONAL PSYCHOLOGY. 

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • Autism på modet
  • "Bland samer är normen att vara stark"

Arkiverad under: Debatt

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Dags att bryta tystnaden

Systemfel att doktorander inte vågar berätta om sin arbetsmiljö, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Psykologer och filosofer i debatt om klimatet

Debatterade vad som är viktigast för att lösa klimatkrisen. De visade sig ha olika svar.

Etikrådet

Regionen avslutade mitt avtal – hur skyddar jag patienterna?

Börja med att göra en ansvarsanalys, svarar Patrik Lind, Etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

“Jag försöker få fram det mänskliga”

Psykologen Magnus Ringborg är aktuell med flera offentliga skulpturer.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

25 januari 2023

Eleven former PhD students: “The professor bullied us” https://psykologtidningen.se/2023/01/25/eleven-former-phd-students-the-professor-bullied-us/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1618275407027113984 Retweet on Twitter 1618275407027113984 Like on Twitter 1618275407027113984 Twitter 1618275407027113984
25 januari 2023

Elva före detta doktorander: “Professorn bröt ned oss” https://psykologtidningen.se/2023/01/25/elva-fore-detta-doktorander-professorn-brot-ned-oss/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1618198619282341888 Retweet on Twitter 1618198619282341888 Like on Twitter 1618198619282341888 Twitter 1618198619282341888
25 november 2022

Ivo kritiserar: Barn bältades på psykosavdelning för vuxna http://psykologtidningen.se/2022/11/25/ivo-kritiserar-barn-baltades-pa-psykosavdelning-for-vuxna/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1596172032852783104 Retweet on Twitter 1596172032852783104 Like on Twitter 1596172032852783104 Twitter 1596172032852783104
24 augusti 2022

Sverige får ett nytt psykologprogram https://psykologtidningen.se/2022/08/24/sverige-far-ett-nytt-psykologprogram/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1562424489492631552 Retweet on Twitter 1562424489492631552 Like on Twitter 1562424489492631552 Twitter 1562424489492631552
24 augusti 2022

Vänstern dominerar bland psykologer https://psykologtidningen.se/2022/08/24/vanstern-dominerar-bland-psykologer/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1562405528290168832 Retweet on Twitter 1562405528290168832 Like on Twitter 1562405528290168832 Twitter 1562405528290168832
15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner http://psykologtidningen.se/2022/06/15/larmet-fran-vasterbotten-transpersoner-sjalvmedicinerar-med-stopphormoner/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1537021346772832256 Retweet on Twitter 1537021346772832256 Like on Twitter 1537021346772832256 Twitter 1537021346772832256
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation http://psykologtidningen.se/2022/05/18/socialstyrelsen-medger-bristande-kommunikation/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1526901178939867138 Retweet on Twitter 1526901178939867138 Like on Twitter 1526901178939867138 Twitter 1526901178939867138
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://psykologtidningen.se/2022/04/06/psykolog-vittnade-mot-klient/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1511689140647174144 Retweet on Twitter 1511689140647174144 1 Like on Twitter 1511689140647174144 Twitter 1511689140647174144

Nyheter

Ukrainsk psykolog vann Olof Palme-priset

Påtala vad psykologer gör för skillnad

Eleven former PhD students: “The professor bullied us”

Elva före detta doktorander: “Professorn bröt ned oss”

Föräldrars måttliga drickande påverkar ungdomar mer än kontroll

“Likriktning leder till en sämre psykiatri”

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in