DEBATT. Sveriges Psykologförbund bör kartlägga och utreda rasism historiskt och i nutid likt Psykologförbundet i USA, skriver sex psykologer.
Sveriges Psykologförbund bör påbörja ett liknande arbete som Psykologförbundet i USA utfört och undersöka hur förbundet och psykologin som forskningsfält bidragit till eller inte aktivt motverkat systematisk rasism historiskt som i nutid.
Den 29:e oktober i år 2021 antog Psykologförbundet i USA (American Psychological Association, APA) en resolution som belyser delaktighet i ber om ursäkt för och lovar konkreta åtgärder mot systematisk rasism, vilket också Psykologtidningen har uppmärksammat. APA:s arbete har varit omfattande och pågått under flera år. USA:s psykologförbund har lovat och initierat konkreta och långtgående åtgärder för att motverka rasism både inom förbundet men också i psykologers möten med klienter och samhället i stort. Detta anser vi är en världsnyhet för psykologin och kommer att påverka arbetet för oss psykologer i många år framöver. Förbundet behöver utföra ett liknande arbete som APA eftersom:
• Svensk lagstiftning och etiska riktlinjer för yrkesverksamma psykologer i Sverige tydliggör att människor inte ska diskrimineras på grund av etnicitet eller hudfärg (se: diskrimineringslagen; barnkonventionen; Yrkesetiska principer för psykologer i Norden).
• APA:s undersökning av tiden från slutet av 1800-talet till i dag visar att de har bidragit till eller underlåtit att motverka systematisk rasism som drabbat samtliga icke-vita grupper samt ursprungsbefolkning i USA. Vi anser att stora delar av deras slutsatser är högst aktuella relevanta och angelägna att beakta i ett svenskt sammanhang. Sverige har sin egen rasistiska och rashygieniska historia. USA har varit synnerligen dominerande och inflytelserikt för psykologin och psykologyrket i Sverige. Förbundet och psykologer i Sverige behöver ta ställning till hur vi ska förhålla oss till APA:s nya slutsatser.
• Cirka 26 procent av Sveriges invånare har utländsk bakgrund (SCB, 2020) och vi ser en stor och ökande efterfrågan på psykologer med kompetens och erfarenhet kring frågor om rasism och minoritetsstress. Vi själva har som psykologer i Sverige mött och bevittnat rasism och fördomar kring etnicitet och hudfärg gentemot såväl patienter som kollegor. Många av dessa erfarenheter har tyvärr inte tagits på allvar utan mötts med tystnad eller förminskande.
Därför önskar vi att förbundet tar ansvar för och initierar ett övergripande arbete med att kartlägga och undersöka hur rasism tar sig uttryck i sin helhet i det som inbegriper det professionella yrkesutövandet som psykolog. Detta innebär att (likt APA) påbörja ett arbete kring hur rasism i olika former tagit sig uttryck historiskt och i dag:
• Har historiska rasistiska psykologpraktiker förekommit behöver vi undersöka förstå och komma med ett erkännande för det. Det kan också handla om att psykologkåren misslyckats med att utmana rasistiska yttringar i det svenska samhället. Förslagsvis bör förbundet (likt APA) samarbeta med forskningsinstitut som har erfarenhet av eller kompetens i att bedriva forskning kring psykologins historia i relation till rasism eller diskriminering.
• Nu närmast önskar vi att förbundet skyndsamt påbörjar en kartläggning och utredning av hur rasism tar sig uttryck i olika former inom professionen i dag bland kollegor på arbetsplatser samt i psykologers praktiker i mötet med klienter. Ytterligare viktiga områden att undersöka är psykologprogrammen och den psykologiska forskningen. Detta övergripande arbete bör leda till konkreta åtgärder utifrån de problem och utmaningar som framkommer.
Alltså om förbundet och psykologer verksamma i Sverige ska följa lagstiftning och etiska riktlinjer på ett kvalitetssäkert vis bör förbundet påbörja kartläggningar och undersökningar kring rasism inom alla områden som relaterar till professionen historiskt som i nutid. APA:s resolution som påvisar systematisk rasism stärker att ett liknande arbete behöver göras i Sverige eftersom Sverige har sin egen historia av rasism samt att vi som profession på många sätt tagit efter USA. Vittnesmål om rasism inom psykologkåren i Sverige finns det också likt i USA.
Vi anser också att förbundet behöver bli aktivt i att motverka rasism i olika former om principer om allas lika värde jämlikhet och inkludering ska efterföljas. Vår starka tro är att om förbundet och psykologer i Sverige aktivt arbetar för att motverka rasism i olika former kan vi bli värdefulla ledare och psykologin som forskningsfält kan bli en viktig faktor i att bidra till ett mer välmående samhälle i sin helhet.
Joni Karlsson, psykolog
Hanna Wallensteen, psykolog
Rocio Arevalo Perez, psykolog
Damon Ninos Vardeh Navandi, psykolog
Sima Wolgast, psykolog, psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi, lektor i psykologi vid Lunds universitet
Martin Wolgast, psykolog, lektor i psykologi vid Lunds universitet’
REPLIK
Gemensam bild är målet
Precis som ni lyfter fram i ert debattinlägg krävs mer än policydokument skriver Kristina Taylor i en replik till de psykologer som krävde att Psykologförbundet skulle utreda rasismen.
Tack för ert viktiga debattinlägg och för uppmaningen till förbundet att ta våra yrkesetiska riktlinjer och vårt ansvar för självrannsakan på allvar.
Vid vårt sammanträde den 10 december diskuterade förbundsstyrelsen såväl era förslag som mer övergripande frågor om hur vi som styrelse för ett fack- och professionsförbund bäst verkar emot rasism och annan diskriminering samt för jämlikhet jämställdhet och mänskliga rättigheter. Att på olika sätt kämpa för medlemmarnas rättigheter och intressen utgör själva essensen för en facklig organisation och rent konkret är det också en central del av den medlemsservice förbundet lokalt och centralt er-bjuder våra medlemmar som utsätts för diskriminering i arbetet. Likaså hör det självklart till förbundets professionsföreträdande uppdrag att på olika sätt bevaka och jobba för att forskning och tillämpning inom vårt kunskapsfält sker på ett rättssäkert icke-diskriminerande och jämlikt sätt.
Från kongressen 2020 och våra egna prioriteringar har förbundsstyrelsen även uppdraget att jobba aktivt för de globala hållbar-hetsmålen inom ramen för Agenda 2030 där allt det ovanstående ingår.
Men detta är naturligtvis självklarheter och precis som ni lyfter fram i ert debattinlägg krävs mer än policydokument och ratificeringar av olika rättighetsdeklarationer för att kontinuerlig självrannsakan och en aktiv nedmontering av diskriminerande strukturer ska ske. Förbundsstyrelsen håller med om att vi har ett ansvar att bidra till att »förbundet och psykologer verksamma i Sverige ska följa lagstiftning och etiska riktlinjer på ett kvalitetssäkert vis« samt »att förbundet behöver bli aktivt i att motverka rasism i olika former om principer om allas lika värde jämlikhet och inkludering ska efterföljas«.
Det vi inte är lika säkra på är hur vi som fack- och professions-förbund bäst gör detta. Inom Psykologförbundet har vi under en ganska lång tid fört ett samtal – ibland i debattform ofta i dialogform – om hur våra yrkesetiska principer bäst ska efterlevas och hur vi ska hantera utmaningar och brister från såväl enskilda psykologer som i organisatoriska och strukturella förutsättningar. På samma sätt finns det olika vägval att göra när det gäller självreflektion och ansvarstagande för rasism och annan diskriminering.
Förbundsstyrelsen åtar sig att utifrån förbundets huvuduppgift medlemmarnas intressen och vårt samhällspolitiska an-svar fortsätta utreda hur vi bäst jobbar vidare med de utmaningar och de brister ni lyfter upp i ert inlägg. Vi ser också gärna en fortsatt dialog med er och andra medlemmar om dessa frågor för att ett lärande och ett gemensamt ansvarstagande ska kunna ske.
Kristina Taylor, förbundsordförande
