• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » »Allt du säger kan användas i egna syften«

»Allt du säger kan användas i egna syften«

18 november 2021 publicerad av Peter Örn

Som psykolog och vittne är det inte självklart att vara öppen med sekretesskyddade uppgifter – trots att sekretessen har hävts. “Du måste få klart för dig vad uppgifterna ska användas till”, säger psykologen Moa Mannheimer.
Illustration: Linnea Blixt

När en psykolog kallas som vittne uppstår en rad dilemman, inte minst rörande sekretessen i förhållande till patienten. Att vara helt öppen med sekretesskyddade uppgifter, bara för att en målsägare har hävt sekretessen, är långt ifrån självklart, anser Moa Mannheimer.

Moa Mannheimer

– Psykologen måste ändå menpröva uppgifterna. Det är viktigt att ha en dialog med den som efterfrågar uppgifterna för att få klart för sig vad de ska användas till, vad som är förhörstemat. I vissa fall bör man maskera delar av journalanteckningarna som inte är relevanta.

Samma typ av professionalism som psykologen använder vid andra typer av bedömningar, exempelvis vid en neuropsykiatrisk utredning, bör användas i rollen som sakkunnig i rätten, menar Moa Mannheimer. Det handlar inte om att bara leverera det önskade till den part som anlitat psykologen.

Själv har Moa Mannheimer efter många års erfarenhet i rättsliga sammanhang lärt sig att vara mer noggrann med hur hon svarar på frågor och mer tydlig med vad hon kan och inte kan uttala sig om. Och hon har förstått att det hon säger hanteras mycket olika.

– Vissa domslut lägger ingen vikt alls vid det, det ser jag när jag begär ut domar vilket jag numera nästa alltid gör. Att se domarna har lärt mig förstå i vilket sammanhang det jag berättar om verkar i och är något jag rekommenderar alla psykologer som agerar sakkunniga att göra, säger hon.

Erfarenheten till trots är uppdrag som sakkunnig fortfarande en utmaning berättar Moa Mannheimer. Förväntningarna är höga och det är ett skarpt läge som inte ger en andra chans.

– Att befinna sig i rätten är att vara i ett väldigt speciellt sammanhang. Det du säger spelar en stor roll för alla inblandade och även om jag är rutinerad och inte särskilt blyg av mig så är det få sammanhang där jag är så nervös som i rätten.

Inom psykologkåren finns ett motstånd mot att ta på sig uppdrag som sakkunnig i rättsliga sammanhang, enligt Moa Mannheimer. Dels är det ett juridiskt svårt område att agera i, dels handlar det som regel om mycket känsliga ärenden.

– Under den tid då jag var chef på Bup uppstod ofta frågor kring sekretess som sakkunnig eller vittne och som även landstingsjurister hade svårt att svara på. De kan förvaltningsjuridik och inte nödvändigtvis den straffrättsliga processen så väl, säger hon.

I dag arbetar Moa Mannheimer med dödsfallsutredningar på Socialstyrelsen. Hon var tidigare chef på det nationella centrumet Barnafrid i Linköping och har även en bakgrund som chef inom Bup.

– Det händer att jag tackar nej till ett sakkunniguppdrag när jag upplever att jag inte har en expertis som kan bistå med något till rättssystemet, säger hon.

Problemet för rätten att hitta sakkunniga var något som Åklagarmyndigheten lyfte hos Barnafrid under den tid Moa Mannheimer arbetade där.

– Det saknas en formaliserad väg för det. Åklagare, ombud eller försvarsadvokater får ringa runt och försöka hitta en expert på området och det är ett ganska vanskligt system. Många psykologer känner att det inte ligger i ens uppdrag och det är ofta tidskrävande, säger Moa Mannheimer.

Det kan räcka med att man är en duktig kliniker för att kunna agera som sakkunnig, anser Moa Mannheimer. Men man måste vara tydlig med vad man kan och vilka ens begränsningar är.

– Nu när jag själv arbetar med frågor om dödligt våld kan det för min del handla om att presentera aktuell kunskap om till exempel psykisk sjukdom, eller kognitiva svårigheter vid begynnande demens och hur man ska förstå den utifrån att ta ansvar och förstå konsekvenser av ens handlingar. En duktig kliniker är som regel även ganska insatt i det aktuella forskningsläget, säger hon.

Bland de största svårigheterna som sakkunnig är att man inte äger processen, menar Moa Mannheimer. Det gör domstolen.

– Alla parter har rätt att höra dig vilket naturligtvis är bra, men allt du säger granskas utifrån alla aspekter och parterna kan använda det utifrån sina respektive syften. Du vet inte heller när i processen du kommer in, kanske dag ett, tre eller dag fem, och kanske någon part särskilt vill lyfta något som man själv inte styr över. Det kan kännas som om man vill få dig att säga något särskilt och själv vet du inte om det verkligen blir det bästa för de inblandade parterna, säger hon.

 

När sekretessen bryts

Vid brottmål är man är skyldig att vittna trots sekretess och frågeförbud (förbud att ställa frågor om uppgifter som skyddas av sekretess) om minimistraffet är ett års fängelse eller försök till brott där minimistraffet är två års fängelse, eller om brottet riktas mot någon under 18 år och brottet avser något av de brott som räknas upp i 3, 4 och 6 kap brottsbalken (brott mot liv och hälsa, brott mot frihet och frid samt sexualbrott).

Patienter förfogar över sin egen sekretess och som målsägare i en rättsprocess kan patienten häva sekretessen. Vid vårdnadstvister är det vårdnadshavarna som måste samtycka till att sekretessuppgifter om barnet hävs. I vissa fall förordnar domstolen en ensam interimistisk vårdnadshavare under processens gång och då räcker det med dennes samtycke.

Fler artiklar

  • »Många överskattar sitt inflytande i rätten«
  • Terapi vid pedofili: "Vi jobbar både för patienter och presumtiva offer"
  • Replik: "Fatalt misslyckad nyansering av PANS"

Arkiverad under: Aktuellt

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Därför publicerar vi klandret 

Beskrivningarna var att gå över gränsen.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Fokus på det psykologiska hantverket

“Show me how you do it”, var temat på Psifos kompetensdagar i Umeå.

Etikrådet

Kan jag ta mig an syskonet?

Du behöver hantera detta för att insatsen inte ska bli negativ för patienten, skriver Patrik Lind, Etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

“Prestationen väger tungt”

Psykologen Staffan Wester om att ha musiker som klienter.

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

1 november 2023

Mullret inifrån Mindler via @psykologtidning

Reply on Twitter 1719636490358026455 Retweet on Twitter 1719636490358026455 1 Like on Twitter 1719636490358026455 1 Twitter 1719636490358026455
9 maj 2023

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1655901558016552962 Retweet on Twitter 1655901558016552962 Like on Twitter 1655901558016552962 1 Twitter 1655901558016552962
25 januari 2023

Eleven former PhD students: “The professor bullied us” https://psykologtidningen.se/2023/01/25/eleven-former-phd-students-the-professor-bullied-us/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1618275407027113984 Retweet on Twitter 1618275407027113984 Like on Twitter 1618275407027113984 Twitter 1618275407027113984
25 januari 2023

Elva före detta doktorander: “Professorn bröt ned oss” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1618198619282341888 Retweet on Twitter 1618198619282341888 Like on Twitter 1618198619282341888 Twitter 1618198619282341888
25 november 2022

Ivo kritiserar: Barn bältades på psykosavdelning för vuxna via @psykologtidning

Reply on Twitter 1596172032852783104 Retweet on Twitter 1596172032852783104 Like on Twitter 1596172032852783104 Twitter 1596172032852783104
24 augusti 2022

Sverige får ett nytt psykologprogram via @psykologtidning

Reply on Twitter 1562424489492631552 Retweet on Twitter 1562424489492631552 Like on Twitter 1562424489492631552 Twitter 1562424489492631552
24 augusti 2022

Vänstern dominerar bland psykologer via @psykologtidning

Reply on Twitter 1562405528290168832 Retweet on Twitter 1562405528290168832 Like on Twitter 1562405528290168832 Twitter 1562405528290168832
15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner http://psykologtidningen.se/2022/06/15/larmet-fran-vasterbotten-transpersoner-sjalvmedicinerar-med-stopphormoner/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1537021346772832256 Retweet on Twitter 1537021346772832256 Like on Twitter 1537021346772832256 Twitter 1537021346772832256

Nyheter

Adhd-diagnoser: Kvinnorna snart i fatt männen

Miljonregn över psykologer

“Teatern gör mig friare”

“Använd er experimentlusta”

Nytt försök att rekrytera pedofiler via darknet

“Psykologer särskilt sårbara för stalkning”

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in