• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Aktuellt · »Allt du säger kan användas i egna syften«

»Allt du säger kan användas i egna syften«

18 november 2021 publicerad av Peter Örn

Som psykolog och vittne är det inte självklart att vara öppen med sekretesskyddade uppgifter – trots att sekretessen har hävts. “Du måste få klart för dig vad uppgifterna ska användas till”, säger psykologen Moa Mannheimer.
Illustration: Linnea Blixt

När en psykolog kallas som vittne uppstår en rad dilemman, inte minst rörande sekretessen i förhållande till patienten. Att vara helt öppen med sekretesskyddade uppgifter, bara för att en målsägare har hävt sekretessen, är långt ifrån självklart, anser Moa Mannheimer.

Moa Mannheimer

– Psykologen måste ändå menpröva uppgifterna. Det är viktigt att ha en dialog med den som efterfrågar uppgifterna för att få klart för sig vad de ska användas till, vad som är förhörstemat. I vissa fall bör man maskera delar av journalanteckningarna som inte är relevanta.

Samma typ av professionalism som psykologen använder vid andra typer av bedömningar, exempelvis vid en neuropsykiatrisk utredning, bör användas i rollen som sakkunnig i rätten, menar Moa Mannheimer. Det handlar inte om att bara leverera det önskade till den part som anlitat psykologen.

Själv har Moa Mannheimer efter många års erfarenhet i rättsliga sammanhang lärt sig att vara mer noggrann med hur hon svarar på frågor och mer tydlig med vad hon kan och inte kan uttala sig om. Och hon har förstått att det hon säger hanteras mycket olika.

– Vissa domslut lägger ingen vikt alls vid det, det ser jag när jag begär ut domar vilket jag numera nästa alltid gör. Att se domarna har lärt mig förstå i vilket sammanhang det jag berättar om verkar i och är något jag rekommenderar alla psykologer som agerar sakkunniga att göra, säger hon.

Erfarenheten till trots är uppdrag som sakkunnig fortfarande en utmaning berättar Moa Mannheimer. Förväntningarna är höga och det är ett skarpt läge som inte ger en andra chans.

– Att befinna sig i rätten är att vara i ett väldigt speciellt sammanhang. Det du säger spelar en stor roll för alla inblandade och även om jag är rutinerad och inte särskilt blyg av mig så är det få sammanhang där jag är så nervös som i rätten.

Inom psykologkåren finns ett motstånd mot att ta på sig uppdrag som sakkunnig i rättsliga sammanhang, enligt Moa Mannheimer. Dels är det ett juridiskt svårt område att agera i, dels handlar det som regel om mycket känsliga ärenden.

– Under den tid då jag var chef på Bup uppstod ofta frågor kring sekretess som sakkunnig eller vittne och som även landstingsjurister hade svårt att svara på. De kan förvaltningsjuridik och inte nödvändigtvis den straffrättsliga processen så väl, säger hon.

I dag arbetar Moa Mannheimer med dödsfallsutredningar på Socialstyrelsen. Hon var tidigare chef på det nationella centrumet Barnafrid i Linköping och har även en bakgrund som chef inom Bup.

– Det händer att jag tackar nej till ett sakkunniguppdrag när jag upplever att jag inte har en expertis som kan bistå med något till rättssystemet, säger hon.

Problemet för rätten att hitta sakkunniga var något som Åklagarmyndigheten lyfte hos Barnafrid under den tid Moa Mannheimer arbetade där.

– Det saknas en formaliserad väg för det. Åklagare, ombud eller försvarsadvokater får ringa runt och försöka hitta en expert på området och det är ett ganska vanskligt system. Många psykologer känner att det inte ligger i ens uppdrag och det är ofta tidskrävande, säger Moa Mannheimer.

Det kan räcka med att man är en duktig kliniker för att kunna agera som sakkunnig, anser Moa Mannheimer. Men man måste vara tydlig med vad man kan och vilka ens begränsningar är.

– Nu när jag själv arbetar med frågor om dödligt våld kan det för min del handla om att presentera aktuell kunskap om till exempel psykisk sjukdom, eller kognitiva svårigheter vid begynnande demens och hur man ska förstå den utifrån att ta ansvar och förstå konsekvenser av ens handlingar. En duktig kliniker är som regel även ganska insatt i det aktuella forskningsläget, säger hon.

Bland de största svårigheterna som sakkunnig är att man inte äger processen, menar Moa Mannheimer. Det gör domstolen.

– Alla parter har rätt att höra dig vilket naturligtvis är bra, men allt du säger granskas utifrån alla aspekter och parterna kan använda det utifrån sina respektive syften. Du vet inte heller när i processen du kommer in, kanske dag ett, tre eller dag fem, och kanske någon part särskilt vill lyfta något som man själv inte styr över. Det kan kännas som om man vill få dig att säga något särskilt och själv vet du inte om det verkligen blir det bästa för de inblandade parterna, säger hon.

 

När sekretessen bryts

Vid brottmål är man är skyldig att vittna trots sekretess och frågeförbud (förbud att ställa frågor om uppgifter som skyddas av sekretess) om minimistraffet är ett års fängelse eller försök till brott där minimistraffet är två års fängelse, eller om brottet riktas mot någon under 18 år och brottet avser något av de brott som räknas upp i 3, 4 och 6 kap brottsbalken (brott mot liv och hälsa, brott mot frihet och frid samt sexualbrott).

Patienter förfogar över sin egen sekretess och som målsägare i en rättsprocess kan patienten häva sekretessen. Vid vårdnadstvister är det vårdnadshavarna som måste samtycka till att sekretessuppgifter om barnet hävs. I vissa fall förordnar domstolen en ensam interimistisk vårdnadshavare under processens gång och då räcker det med dennes samtycke.

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • Sabina Gušić tog ett sabbatsår till havs
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”

Arkiverad under: Aktuellt

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad gör jag åt en undermålig utredning?

Oskicklighet hos psykologer är ett vanligt tema i de klagomål vi får in, svarar Patrik Lind, ordförande Etikrådet.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1
30 september 2021

“KBT-psykologerna behöver bli fler” https://t.co/Ys6JccqPIf via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter

Nyheter

”Jag känner mig ändå hoppfull”

Avbyte i förbundsstyrelsen

Hon är årets digitala psykolog

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation

Psykologer i topplistan över de som jobbar längst

”En lyckad ockupation”

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer