Den rekommenderade vården vid depression och ångestsyndrom har kunnat upprätthållas under pandemin, visar en rapport från Socialstyrelsen. Även missbruksvården har fungerat i stort sett opåverkad.
I en ny rapport från Socialstyrelsen redovisas i vilken mån vården har utförts i enlighet med de nationella riktlinjerna under pandemin. Rapporten lyfter fram 15 nationella riktlinjeområden, bland annat depression och ångestsyndrom, missbruksvård och vården vid schizofreni, samt en rad somatiska sjukdomstillstånd.
Den stora bilden är att pandemin lett till en omfattande minskning av patienter som fått vård enligt de nationella riktlinjerna under 2020. Framför allt gäller det patienter med kroniska sjukdomar såsom astma, KOL, demens och diabetes. Dessutom ledde pandemiåret 2020 till 200 000 färre vårdkontakter där patienter fått del av insatser som rekommenderas i nationella riktlinjer.
När det handlar om depression och ångestsyndrom inom den specialiserade psykiatriska vården tycks inte pandemin haft några större negativa effekter gällande vård och andra insatser i enlighet med nationella riktlinjer. Exempelvis har antalet ECT-behandlingar vid svår depression getts i samma utsträckning som tidigare. De senaste åren har antalet nya fall av depression och ångestsyndrom hos vuxna minskat och den trenden har förstärkts under pandemin, skriver Socialstyrelsen. Den visar sig bland annat i en minskning av uttagna antidepressiva läkemedel.
Antalet ungdomar i åldern 13 till 17 år med nydiagnostiserad depression eller ångestsyndrom som genomgick en strukturerad suicidbedömning ökade under 2020, och följer därmed en trend med successivt fler strukturerade suicidbedömningar som funnits i några år. De regionala skillnaderna är dock stora, det skiljer nästan 50 procent mellan den region med flest suicidbedömningar och den med lägst andel.
Inte heller för vården vid missbruk och beroende har pandemin haft någon tydlig påverkan, visar rapporten. Den andel av befolkningen som får eller söker vård och stöd för enbart alkoholrelaterade diagnoser har minskat under de senaste tio åren, inom hälso- och sjukvården är minskningen 14 procent för diagnoserna skadligt bruk eller beroende.
För vården vid schizofreni visar resultaten i analysen att pandemin inte har haft någon tydlig påverkan i regionerna och kommunerna när det gäller boendestöd i eget boende, strukturerad bedömning av suicidrisk eller läkarkontakter i psykiatrisk öppenvård efter utskrivning.
Läs mer: Covid-19-pandemins påverkan på följsamheten till Nationella riktlinjer.
