• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Ettan · Ångest driver mobbningsvittnen att ingripa

Ångest driver mobbningsvittnen att ingripa

2 juni 2021 publicerad av Peter Örn

Ångest är en viktig drivkraft för att ingripa mot mobbning, men bara om den mobbade ingår i den egna gruppen. Det visar en svenska studie. Mest villiga att ingripa är vittnen om mobbningen sker på nätet.

Omgivningens reaktioner har en stor betydelse för mobbning bland skolelever. Nu visar en forskargrupp vid Lunds universitet att vittnets egen ångest är en pådrivande faktor. Forskarna har bland annat undersökt det som kallas ”bystander-effekten”: ögonvittnens villighet att rycka in till offrets försvar vid mobbning och vad det är som påverkar den villigheten.

En viktig faktor är om den mobbade tillhör den egna gruppen eller inte. Tillhör den mobbade den egna gruppen brukar det vittne som ingriper drivas av inre motivation, vilken är starkare och leder oftare till handling än yttre motivation som drivs av belöning eller påtryckning utifrån.

Lundaforskarna studerade också i vilken mån ångest var en pådrivande faktor för den som ingriper mot mobbning. Resultatet visar att ju mer benägen en person är att känna ångest desto troligare är det att den ingriper, men bara om den mobbade och vittnet ingår i samma grupp. Att ångest spelar en viktig roll beror enligt forskarna på att vittnet antingen känner sig tvingat att rycka in för att hjälpa offret, eller så undviker vittnet aktivt att försätta sig själv i en obehaglig situation. I båda fallen handlar det om att minska den egna ångesten.

I studien undersöktes även om det spelar någon roll om det handlar om traditionell mobbning eller cybermobbning för vittnets inre motivationen att hjälpa offret. Även om traditionell mobbning ansågs som värre än cybermobbning så var vittnen mer villiga att rycka in till den mobbades försvar om mobbningen ägde rum på nätet. Även här tros ångest ha en viktig förklaring till agerandet eftersom det kan kännas mindre farligt att agera vid cybermobbning än vid fysisk.

”Sverige har i dag ingen enhetlig antimobbningsstrategi”, säger psykologiforskaren Tomas Jungert i ett pressmeddelande, och fortsätter: ”Det borde vi ha och den borde vara forskningsbaserad, annars riskerar åtgärderna i värsta fall få motsatt effekt. Den aktuella forskningen tyder också på att anti-mobbningsprogram behöver hjälpa barn att förstå hur deras ångest påverkar deras vilja att hjälpa offer för mobbning.”

Studien Effectiveness of anti-bullying school programs: A meta-analysis är publicerad i Children and Youth Services Review.

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • Sabina Gušić tog ett sabbatsår till havs
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”

Arkiverad under: Ettan, Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad göra när det blir för svårt för mig som PTP?

Att värna ett barns autonomi och självbestämmande är i sig ett komplext uppdrag, skriver Patrik Lind, etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner https://t.co/WhpnSzqtNk via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1

Nyheter

Så pratar psykologer om sex

Kritiserad skola slipper sanktioner – rekryterade psykolog

Bruno Adler, 96, fortsätter jobba som psykolog

XR-psykologer vandaliserade bensinpumpar

Transpersoner självmedicinerar med hormoner

Nu bjuder vi in politikerna

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer