• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Ångest driver mobbningsvittnen att ingripa

Ångest driver mobbningsvittnen att ingripa

2 juni 2021 publicerad av Peter Örn

Ångest är en viktig drivkraft för att ingripa mot mobbning, men bara om den mobbade ingår i den egna gruppen. Det visar en svenska studie. Mest villiga att ingripa är vittnen om mobbningen sker på nätet.

Omgivningens reaktioner har en stor betydelse för mobbning bland skolelever. Nu visar en forskargrupp vid Lunds universitet att vittnets egen ångest är en pådrivande faktor. Forskarna har bland annat undersökt det som kallas ”bystander-effekten”: ögonvittnens villighet att rycka in till offrets försvar vid mobbning och vad det är som påverkar den villigheten.

En viktig faktor är om den mobbade tillhör den egna gruppen eller inte. Tillhör den mobbade den egna gruppen brukar det vittne som ingriper drivas av inre motivation, vilken är starkare och leder oftare till handling än yttre motivation som drivs av belöning eller påtryckning utifrån.

Lundaforskarna studerade också i vilken mån ångest var en pådrivande faktor för den som ingriper mot mobbning. Resultatet visar att ju mer benägen en person är att känna ångest desto troligare är det att den ingriper, men bara om den mobbade och vittnet ingår i samma grupp. Att ångest spelar en viktig roll beror enligt forskarna på att vittnet antingen känner sig tvingat att rycka in för att hjälpa offret, eller så undviker vittnet aktivt att försätta sig själv i en obehaglig situation. I båda fallen handlar det om att minska den egna ångesten.

I studien undersöktes även om det spelar någon roll om det handlar om traditionell mobbning eller cybermobbning för vittnets inre motivationen att hjälpa offret. Även om traditionell mobbning ansågs som värre än cybermobbning så var vittnen mer villiga att rycka in till den mobbades försvar om mobbningen ägde rum på nätet. Även här tros ångest ha en viktig förklaring till agerandet eftersom det kan kännas mindre farligt att agera vid cybermobbning än vid fysisk.

”Sverige har i dag ingen enhetlig antimobbningsstrategi”, säger psykologiforskaren Tomas Jungert i ett pressmeddelande, och fortsätter: ”Det borde vi ha och den borde vara forskningsbaserad, annars riskerar åtgärderna i värsta fall få motsatt effekt. Den aktuella forskningen tyder också på att anti-mobbningsprogram behöver hjälpa barn att förstå hur deras ångest påverkar deras vilja att hjälpa offer för mobbning.”

Studien Effectiveness of anti-bullying school programs: A meta-analysis är publicerad i Children and Youth Services Review.

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • "Bland samer är normen att vara stark"
  • Autism på modet

Arkiverad under: Ettan, Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Välj den sämsta arbetsmiljön

Psykologerna på de statliga ungdomshemmen är värda all heder, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Psykologer och filosofer i debatt om klimatet

Debatterade vad som är viktigast för att lösa klimatkrisen. De visade sig ha olika svar.

Etikrådet

Hur kan vi tänka kring ett barn som tar sitt liv?

Jag lyssnade på programmet och blev också mycket tagen av det, skriver Etikrådets ordförande Patrik Lind.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

Twitter feed is not available at the moment.

Nyheter

Björn Paxling om att slippa fängelse: ”En sten föll från mitt hjärta”

Föreläsarna får ta bussen till studentkongressen

”Tack för att du stöttade oss”

Professorn får jobba vidare med forskargrupp – trots stenhård kritik från utredare

“Kunskapen om vulvodyni skamligt eftersatt”

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt”

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in