• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Depression hos barn kopplas till överrisk för en rad sjukdomar

Depression hos barn kopplas till överrisk för en rad sjukdomar

16 december 2020 publicerad av Peter Örn

Deprimerade barn och tonåringar löper högre risk att drabbas av en rad andra sjukdomar senare i livet, visar en studie av forskare vid Karolinska institutet.

Depressionsdiagnos är ovanlig hos yngre barn men förekommer i större omfattning under tonåren. Tidigare studier har kopplat depression hos unga till ökad risk för flera negativa utfall som till exempel åderförkalkning, hjärt-kärlsjukdom och förtidig död.

I den nya studien ville forskarna undersöka om det fanns ett samband mellan depression i tidig ålder och sjukdomar senare i livet. De undersökte även hur andra psykiatriska tillstånd påverkade sambanden och om ungdomsdepression ökade risken för tidig död.

Studien inkluderar närmare 1,5 miljoner svenskfödda flickor och pojkar. Drygt 37 000 diagnosticerades med depression åtminstone en gång mellan 5 och 19 års ålder. När studien avslutades var deltagarna mellan 17 och 31 år.

Forskarna fann att barn och ungdomar med depression löpte högre risk att drabbas av totalt 66 av 69 undersökta sjukdomar, inklusive sömnstörningar, typ 2-diabetes, viral hepatit samt njur- och leversjukdomar. De hade även en hög risk att drabbas av skador, framförallt självskada, och en nästan sex gånger högre risk att dö i tidig ålder än icke-deprimerade.

Deprimerade flickor högre risk för skador samt urinvägs-, luftvägs- och magtarminfektioner. Deprimerade pojkar å andra sidan löpte högre risk för fetma, celiaki, eksem och sköldkörtel- och bindvävssjukdomar.

En del av sambanden kan förklaras av andra samexisterande psykiatriska tillstånd, framförallt substansrelaterade syndrom och ångest, som tidigare associerats med ökad risk för vissa sjukdomar. Dessa psykiatriska tillstånd föreligger dock ofta samtidigt med varandra och ytterligare forskning behövs för att utreda den specifika effekten av var och en, enligt forskarna.

– Vi behöver mer forskning för att utreda orsakssambanden mellan depression och andra sjukdomar. I dag vet vi inte om depression leder till ökad risk för negativa hälsoeffekter eller om det finns andra underliggande faktorer som leder till ökad risk för både depression och de sjukdomar vi studerat, säger Marica Leone, doktorand vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska institutet och studiens förstaförfattare, i ett pressmeddelande.

Studien Association of youth depression with subsequent somatic diseases and premature death är publicerad online i tidskriften JAMA Psychiatry.

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • Replik: "Fatalt misslyckad nyansering av PANS"
  • Acceptans avgörande vid KBT för barn

Arkiverad under: Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Frågorna är problemet

Frågorna skuldbelägger, någon annan effekt har de inte, konstaterar chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Fokus på det psykologiska hantverket

“Show me how you do it”, var temat på Psifos kompetensdagar i Umeå.

Etikrådet

Kan jag ta mig an syskonet?

Du behöver hantera detta för att insatsen inte ska bli negativ för patienten, skriver Patrik Lind, Etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

“Prestationen väger tungt”

Psykologen Staffan Wester om att ha musiker som klienter.

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

Twitter feed is not available at the moment.

Nyheter

Erik Andersson får Stora Psykologpriset 2023

“Det finns skillnader i hur man dricker fyra öl”

Därför slutade de med självskadande

Psykolog ger ut biografi om klient – dömd för sexövergrepp mot sitt barn

“ICD-11 har ett mer psykologiskt tänk”

Hittade psykologisk behandling mot migrän – skrev en bok

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in