• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Debatt · Skyll inte på Freud!

Skyll inte på Freud!

25 oktober 2020 publicerad av Lennart Kriisa

DEBATT. Problemen inom dagens psykiatri handlar inte om Freud utan framför allt om att den har en felaktig, förenklad och ensidig kunskapsteoretisk syn på det mänskliga psyket, skriver Tomas Wånge. 

Vi får ständigt rapporter om ökad psykisk ohälsa så man kan bland annat ifrågasätta hur väl psykiatrin klarar sin samhällsuppgift. ”Det råder en skriande brist i psykiatrin på kompetens”, skriver Charlotta Sjöstedt. Enligt henne och nio kognitivt inriktade psykologer/psykoterapeuter, som nyligen skrivit en debattartikel i DN är felet psykoanalysens och att vissa psykoterapeuter fortfarande läser några av Freuds verk i sina utbildningar.

Socialstyrelsen har i mer än ett decennium givit tämligen ensidiga rekommendationer om kognitiv behandling. JO har nyligen nu prickat Socialstyrelsen för jäv vad gäller kognitiv behandling. Jävet gällde valet av en av DN-debattörerna, Mats Fredriksson som fanns med i expertrådet. Man har pumpat in mängder med pengar till kognitiva metoder i psykiatrin. Inom arbetsförmedlingen och försäkringskassan satsades åtskilliga miljoner på kognitiva metoder och coaching, med tveksam eller t.o.m. negativ effekt.

Sedan många år tillbaka har man gjort vad man kunnat för att städa bort allt vad psykoanalytiskt tänkande inom psykoterapin heter. Psykoanalytikerutbildningen i sig ger inte  kompetens som legitimerad psykoterapeut. Möjligen kan det finnas det någon enstaka patient som enligt något gammalt specialavtal ligger på den Freudianska divanen för skattebetalarnas medel, men detta är i så fall synnerligen ovanligt.

Orsakerna till bristerna inom psykiatrin måste alltså finnas någon annanstans än i psykoanalysen! Sjöstedt m.fl. tror att boten finns i ”i metoder som har vetenskapligt stöd”. Med vetenskap menar man det man kallar evidens och naturvetenskap. Evidensbaserad praktik innebär att den professionelle väger samman sin expertis med bästa tillgängliga kunskap, den enskildes situation, erfarenheter och önskemål vid beslut om insatser. Ordet evidens betydde från början det som är uppenbart, men har under det senaste decenniet blivit ett ord som ändrat betydelse till bevis eller belagd kunskap, enligt ett naturvetenskapligt sätt att se på saken, måste tilläggas.

Vi måste fråga oss hur väl anpassade naturvetenskapens tankesätt och metoder är för att möta psykisk ohälsa. Naturvetenskaplig forskning gör en strikt åtskillnad mellan subjekt och objekt och försöker minimera all subjektivitet – ett tankesätt med en grund som inte utan vidare kan kopplas till människokunskap. Metoderna kan fungera när det handlar om den mänskliga kroppen och dess mekanik och kemi – ett brutet ben, en infektion, etc. När det handlar om människans psyke blir det inte meningsfullt att försöka reducera patientens subjektivitet och inte heller terapeutens. Då måste den traditionella sjukdomsmodellen revideras. Det är inte heller lämpligt att isolera kognitivt från affektivt, eftersom båda dessa dimensioner är inblandade i de flesta icke-triviala psykologiska processer och funktioner.

En psykoterapi måste istället utgå från patientens subjektivitet. Det handlar då om hur denne upplever sin situation och den mening som patienten tillskriver sitt liv. Alla friska människor har ungefär 37 grader i kroppstemperatur. Men psykologiskt sett är vi helt unika varelser, med olika levandshistorier, erfarenheter och sätt att fungera. Detta innebär att psykoterapeutiska metoder inte skall manualiseras. Man kan inte heller göra upprepade randomiserade dubbel-blindstudier av en psykoterapeutisk behandling, vilken är den gyllene naturvetenskapliga forskningsmetoden. Om man får en medicin så får man samma sak som alla andra patienter. Men om man träffar en terapeut så blir det ett unikt möte mellan två unika personer. För att hjälpa en patient med en psykologisk/psykiatrisk problematik måste utgångspunkten vara att lyssna på patientens berättelse. Man måste alltså fokusera på det specifika snarare än det generella. Detta är något som nästan helt försvunnit inom psykiatrin till förmån för diagnostisering, skattningsskalor och standardiserade frågeformulär.

Den psykodynamiska synen på psykiska problem, handlar till stor del om att vårt psyke aldrig fått tillräckligt med tillfällen att utvecklas och/eller genom trauman tvingats att stänga av vissa funktioner och/eller erfarenheter. Livserfarenheterna har resulterat i ett själv som är deformerat, blockerat, fruset, rigitt, skadat, sårat, etc. Den terapeutiska situationen har en del unika kvaliteter som ger möjlighet att spåra upp, bearbeta och integrera dissocierade erfarenheter som gör att en hämmad eller avstannad utvecklingsprocess kan sättas igång. Patienten ges tillfälle att ompröva sina uppfattningar om tidigare erfarenheter och får nya tankar och upplevelser.

Anknytningsteorin visar att det inte är det som objektivt hänt som är det viktigaste för vår psykiska hälsa, utan snarare hur tillfredsställande man lyckas konstruera och leva med sin (åtminstone för sig själv trovärdiga) levnadshistoria. Det handlar alltså om en slags subjektiv sanning.

Freud var en av de första läkarna som började att lyssna på patienten och hans teorier innehåller fortfarande användbara verktyg för detta. Han levde i en annan tid och en del av hans så kallade metapsykologi är förlegad. Framförallt består bristerna i den psykoanalytiska teorin i att den uteslutande består av individualpsykologiska begrepp, som måste kompletteras med relationella och kontextuella begrepp – om sambandet mellan individen och omgivningen. Detta är något som den relationella psykologin har utvecklat.

Det finns behov av en bred kompetensutveckling inom psykiatrin för att på bästa sätt hantera den psykiska ohälsan och förbättra funktionen och måendet hos dem som söker hjälp. Problemen inom dagens psykiatri handlar inte om Freud utan framför allt om att den har en felaktig, förenklad och ensidig kunskapsteoretisk syn på det mänskliga psyket.

Tomas Wånge, relationell psykolog

Linnéstadens Psykoterapiinstitut i Göteborg

 

 

 

Tidningsartiklar:

Psykologtidningen #6 2020 av Lennart Kriisa

DN Debatt 2020-10-08?  av Pontus Böckman, Anna Dåderman, Mats Fredrikson, Dan Katz,

                               Fredrik Malmaeus, Björn Skoruppa, Li Wolf, socionom, Lars-Göran Öst

DN Debatt 2020-10-14. av Per-Magnus Johansson

Göteborgsposten 2020-10-17.  av Per-Magnus Johansson

Göteborgsposten 2020-10-21. av Charlotta Sjöstedt

Kaliber (radioprogram), Sveriges Radio P1, 2012-05-13.

(Bl.a. en intervju med Mårten Gerle, sakkunnig i psykiatrifrågor på Socialstyrelsen)

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • Sabina Gušić tog ett sabbatsår till havs

Arkiverad under: Debatt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad göra när det blir för svårt för mig som PTP?

Att värna ett barns autonomi och självbestämmande är i sig ett komplext uppdrag, skriver Patrik Lind, etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner https://t.co/WhpnSzqtNk via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1

Nyheter

Så pratar psykologer om sex

Kritiserad skola slipper sanktioner – rekryterade psykolog

Bruno Adler, 96, fortsätter jobba som psykolog

XR-psykologer vandaliserade bensinpumpar

Transpersoner självmedicinerar med hormoner

Nu bjuder vi in politikerna

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer