• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2020
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Debatt · Erbjud fler behandlingsalternativ

Erbjud fler behandlingsalternativ

5 oktober 2020 publicerad av Redaktionen

DEBATT. Vården bör kunna erbjuda ett brett behandlingsutbud samt införa bättre strukturer för uppföljning och utvärdering, skriver psykologen Thomas Hesslow. 

När jag påbörjade psykologprogrammet för tio år sedan fick jag snabbt lära mig att kognitiv beteendeterapi var den psykologiska behandling som hade bäst effekter och starkast vetenskapligt stöd. Det gjorde det enkelt att välja kbt-inriktningen när jag väl fick chansen.

Men i mitt extraknäck inom akutpsykiatrin stötte jag varje dag på patienter som genomgått kbt utan resultat. Och andra patienter som journalerna beskrev som »för sjuka« för kbt. När jag läste in mig på forskningen fann jag att bara runt 50 pro-cent av patienterna får en positiv effekt av kbt. Så vad ska vården göra när patienten inte svarar på den bästa mest välbeforskade behandlingen?

För läkare är detta vardag. Många psykiatriska patienter svarar inte på den första farmakologiska behandlingen och då är man direkt redo att testa nästa. Om exempelvis depressionsbehandling med SSRI inte ger önskad effekt kan man pröva att sätta in någon annan typ av medicin. Men vad gäller psykologisk behandling finns ofta inga tillgängliga alternativ.

KBT bör rimligtvis erbjudas som förstahandsalternativ utifrån det rådande evidensläget och många blir hjälpta av detta. Men om detta inte fungerar så bör man kunna erbjuda någon annan psykologisk behandlingsform även om evidensen är svagare. Och utvärdera effekterna noggrant. När detta gick upp för mig beslutade jag mig för – precis som många andra psykologer med kbt-inriktning – att läsa en påbyggnadsutbildning inom psykodynamisk terapi (i mitt fall blev det ISTDP).

Under det senaste decenniet har psykoanalytiska och psykodynamiska behandlingar (PDT) fått en revansch inom forskningen. Det finns nu över 260 randomiserade-kontrollerade studier som visar att PDT är patientsäker och effektiv vid flertalet psykiatriska diagnoser. En nylig metastudie med sammanlagt 2700 studiedeltagare fann att kbt och PDT var lika effektiva (g = 0.049).

Detta betyder dock inte att evidensläget för PDT är lika gott som för kbt. Eftersom antalet studier är betydligt färre så är effektestimaten mer osäkra. Det saknas även studier vid vissa vanliga diagnoser som exempelvis OCD och PTSD. Men det finns alltså mer och mer data som pekar i riktning mot att PDT ofta kan vara lika effektivt som kbt.

Nyligen skrev läkaren Mats Reimer i Dagens Samhälle att det är dags att begrava Freud med anledning av debatten om boken Freuds sista suck och menade att det skulle vara otänkbart med exempelvis två olika universitetsutbildningar till mag-sårsbehandlare. Jag håller med. Men liknelsen haltar eftersom kbt och PDT har mer gemensamt än vad den här polariserade debatten låter påskina. Båda metoderna föreskriver olika men besläktade vägar för att stegvis närma sig utmanande känslor och situationer. För att fortsätta liknelsen så skulle vi kunna säga att de olika terapeututbildningarna handlar om att specialisera sig inom olika varianter av antibiotika.

Psykologer och läkare av alla typer begår misstag men att skylla misstagen på några texter av Freud är orimligt. Att legitimerad personal håller fast vid förlegad eller bristfällig kunskap är ett problem som knappast är reserverat för psykodynamiska terapeuter. Vården bör kunna erbjuda ett brett behandlingsutbud samt införa bättre strukturer för uppföljning och utvärdering för att säkerställa att behandlingen har de avsedda effekterna. Att lägga ner en utbildningsinriktning kommer knappast att lösa problemet med undermåliga eller skadliga behandlingar bara leda till ännu mer polarisering i och kring psykoterapifältet – på patienternas bekostnad.

Thomas Hesslow.

/Thomas Hesslow

Fotnot: Artikeln har tidigare publicerats i Dagens Samhälle som en replik till Mats Reimer. Psykologtidningen har skrivit om boken här. 

Fler artiklar

  • “Sluta hävda att de måste bita ihop”
  • “Onlineterapi måste granskas”
  • “Skjuter sig i foten med specialistbössa”

Arkiverad under: Debatt

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Konferensrapporter

“Neutralitet riskerar osynliggöra”

Behovet att reflektera över sig själva inom hbtq+ området, diskuterades under riksstämma för SNPF.

Etikrådet

Lydia Sandgren vann Augustpriset

“Ojojoj, jag blir tvungen att sätta mig ner här på psykiatrimottagningen”, sa den överraskade författaren och psykologen.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

“Ju snabbare, desto lättare”

Motocross är det bästa psykologen Ulla Thorslund vet.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

9 november 2020

Psykologerna i “Våra barns hemliga” liv värjer sig mot kritiken https://t.co/wHUiSUBkMD via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
23 oktober 2020

Psykologer ska övervaka intag av psykedelisk substans https://t.co/uTEiwTnjaW via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
17 maj 2020

Kristina Taylor ny ordförande för Psykologförbundet https://t.co/tBMWOTbquZ via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
20 april 2020

“Målet är att vårdpersonalen ska hålla ut” https://t.co/BNmH0d8REl via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter3
19 mars 2020

”Jag vill visa att vi psykologer är vanliga människor” https://t.co/cDxcGAqyj1 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
13 mars 2020

Kris- och katastrofpsykologen: “Vården behöver lyssna aktivt på de oroliga” https://t.co/gdVg6lLnLS via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
17 februari 2020

Avskedad psykolog får en miljon av Försvarsmakten https://t.co/QjiTtyl8ia via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter4
24 januari 2020

“Vi vuxna måste vara de ungas hjärnbarkar” https://t.co/NIxrdFu8sV via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter

Nyheter

Anknytningsteorin används felaktigt – barn kan drabbas

Funktionsnedsättning leder till sämre vård vid psykisk ohälsa

»Sexualbrott inrymmer en rad psykologiska aspekter«

Behandling online allt mer individanpassad

Unik studie med förövare på darknet

»Terapeutisk relation viktig även vid internet-PDT«

© 2021 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer