Kongress 2020: Principer för evidensbaserad psykologisk praktik ska öka ett vetenskapligt arbetssätt, hoppas Psykologförbundet som nu fått bifall för ett förslag om reviderade EBPP.
Redan 2013 beslutade Psykologförbundets kongress om en policy för evidensbaserad psykologisk praktik, EBPP, vilken i stor utsträckning var en översättning av motsvarande policy för American Psychological Association.
Men policyn har inte slagit igenom inom kåren i tillräckligt stor utsträckning, konstaterar förbundet, som nu går ytterligare ett steg: efter en bred remissomgång har innehållet i EBPP förändrats och dessutom ändras dessa till att kallas ”principer” för evidensbaserad psykologisk praktik, i likhet med yrkesetiska principer.
-Vi har diskuterat förslaget i vårt utskott här på kongressen och medlemmarna är mycket positiva till det. Men arbetet med att implementera dessa kvarstår som mycket viktigt även fortsättningsvis, sa Petri Partanen, utskottsordförande och medlem i Psykologförbundets vetenskapliga råd.
Orsaken varför EBPP inte har tillämpats i önskad utsträckning är oklar, men misstanken är att policyn inte har varit tillräckligt praktiskt användbar. Därför bygger de nu beslutade principerna på ett stort förankringsarbete i kåren, med bland annat en stor remissrunda som gav 37 remissvar som bearbetats av bland annat det vetenskapliga rådet.
– Jag har varit en av dem som svarat på remissen och det är ett lyft att så mycket av psykologin nu ingår. Tidigare vände sig EBPP till främst kliniska psykologer, sa Linda Gjertsson, psykolog och specialist i neuropsykologi från Umeå.
Debatten om de nya principerna för EBPP kom främst att handla om att alla psykologer ska känna igen sig, att principerna ska kännas relevanta oavsett vilken verksamhet det handlar om.
Den utmynnade i att den avgående förbundsordföranden Anders Wahlberg kompletterade förbundsstyrelsens proposition med ett yrkande om att förbundsstyrelsen får i uppdrag att se över instruktionerna i EBPP så att alla psykologiinriktningar ska känna igen sig.
Propositionen bifölls av kongressen, med ett tillägg om att förbundet följer upp hur medlemmarna upplever användbarheten av de nya principerna. Tillägget lämnades in av Lisa Bäckman, Sveriges kliniska psykologers förening.
Kongressen beslutade även om en förändrad sammansättning av Specialistrådet, det råd som bland annat ansvarar för beredningen av frågor som rör specialistutbildningen. För att bättre tillvarata synpunkter på specialistutbildningen från Psykologförbundets nationella föreningar så ska nu även dessa få en plats i Specialistrådet.
Förändringen innebär ett kraftigt utökat råd, vilket inte är en helt lyckad utveckling, ansåg en av rådets nuvarande ledamöter Carl Åborg under den debatt som föregick kongressbeslutet.
-Det går från nuvarande fyra ledamöter till ett Specialistråd med elva personer. I praktiken blir det ett litet presidium med en stor referensgrupp och besluten måste i stor utsträckning delegeras till referensgruppen, sa Carl Åborg bland annat.
Även Stefan Jern, som vid kongressen utsågs till hedersledamot i Psykologförbundet tillsammans med Eva Tideman, var tveksam till förslaget till nytt Specialistråd.
-Jag är rädd för att det liggande förslaget till nytt Specialistråd blir ganska tungrott och själv måste jag nog rösta för ett avslag, sa han.
Kongressen beslutade dock att bifalla propositionen. Det innebär att Specialistrådet, förutom ett presidium, nu även ska ha en krets av specialistrådgivare bestående av representanter från nationella föreningar som har en koppling till någon av specialiteterna.
Presidiet ska utses av kongressen medan specialistrådgivarna utses av förbundsstyrelsen, på förslag av de nationella föreningarna.
