• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » »Låt äldre knyta ihop nuet med tidigare erfarenheter«

»Låt äldre knyta ihop nuet med tidigare erfarenheter«

11 maj 2020 publicerad av Peter Örn

Ge äldre klienter mer tid att reflektera. Om den psykologiska behandlingen anpassas har äldre som regel lika stor nytta av den som yngre klienter, skriver psykologen Anna Bratt och psykologiprofessorn Mikael Rennemark i en ny bok.

– Oavsett om du arbetar med kbt eller andra terapiformer så arbeta med ett narrativ låt den äldre knyta ihop nuet med tidigare erfarenheter i livet och var inte lika lösningsfokuserad som med yngre klienter, säger psykologen Anna Bratt.

Mikael Rennemark och Anna Bratt.

Anna Bratt undervisar på psykologprogrammet vid Linnéuniversitetet i Växjö där hon också forskar kring åldrandets psykologi. Tillsammans med psykologiprofessorn Mikael Rennemark, även han på Linnéuniversitetet, kommer hon nu ut med boken Psykologiska perspektiv på åldrande och hälsa (Studentlitteratur, 2020).

– Det ser vi inte minst inom hälso- och sjukvården där det är betydligt vanligare att äldre erbjuds läkemedel i stället för psykologisk behandling, säger Anna Bratt.

Ålderismen återspeglas även i det låga intresset bland psykologer och psykologiforskare för de äldres villkor.

– Ta den senaste världskongressen i gerontologi i Göteborg förra året, med många bidrag från sjuksköterskor, fysioterapeuter, läkare och andra professioner. Det var betydligt färre bidrag från psykologiforskare. Det är märkligt att den psykologiska forskningen på området är så eftersatt, säger Anna Bratt.

Trots att Anna Bratt under sin psykologutbildning i mitten av 1990-talet själv fick »lära sig« att det inte var någon idé att erbjuda psykologisk behandling till äldre, att de var låsta i sina mönster, har hon ofta arbetat med äldre som psykoterapeut. Och när hon disputerade år 2016 var det på en avhandling om hur äldre påverkas av en förlusta av närstående.

– Jag ville studera det vi brukar kalla »dö av brustet hjärta« och hade tillgång till ett stort material med ett slumpvis urval av personer från 60 år och uppåt. Resultaten visade att knappt 1 procent hade avlidit det närmaste halvåret efter förlusten av en närstående, det vill säga en förhållandevis liten riskökning, berättar hon.

I en ny ännu opublicerad studie visar hon att äldre som upplever sig mötas av negativa attityder i samhället oftare uppvisar såväl fysisk som psykisk ohälsa, jämfört med äldre som inte upplever sådana attityder.

Psykologiska perspektiv på åldrande och hälsa bygger bland annat på den senaste forskningen. Anna Bratt hoppas att boken ska bidra till färre fördomar, men också till en nyfikenhet om äldre och deras psykiska hälsa. Inte minst bland psykologer.

– Psykologisk behandling för äldre är väldigt eftersatt. Där finns det mycket kvar att göra, säger hon.

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • "Mitt raseri är sprunget ur kärleken"
  • Autism på modet

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Välj den sämsta arbetsmiljön

Psykologerna på de statliga ungdomshemmen är värda all heder, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Psykologer och filosofer i debatt om klimatet

Debatterade vad som är viktigast för att lösa klimatkrisen. De visade sig ha olika svar.

Etikrådet

Hur kan vi tänka kring ett barn som tar sitt liv?

Jag lyssnade på programmet och blev också mycket tagen av det, skriver Etikrådets ordförande Patrik Lind.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

Twitter feed is not available at the moment.

Nyheter

Björn Paxling om att slippa fängelse: ”En sten föll från mitt hjärta”

Föreläsarna får ta bussen till studentkongressen

”Tack för att du stöttade oss”

Professorn får jobba vidare med forskargrupp – trots stenhård kritik från utredare

“Kunskapen om vulvodyni skamligt eftersatt”

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt”

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in