Coronapandemin är på flera sätt unik och psykologiforskarna har reagerat snabbt. Nu startar en rad studier.
– Det här är ett tillfälle jag som forskare inte vill missa, säger Linus Andersson vid Umeå universitet.
Studier som ger ögonblicksbilder, andra som följer deltagarna långsiktigt. Ytterligare någon som även är framåtsyftande: hur hoppas vi att pandemin ska förändra samhället på sikt? Psykologiforskare har varit snabba med att försöka dra lärdom av den unika situation som pandemin lett till.
– Vi lever på ett hela annat sätt i dag än bara för ett par veckor sedan. Socialt isolerade, förändrade ekonomiska förutsättningar, oro för smitta. Situationen är extrem på många sätt, säger psykologen Elisabet Rondung som leder en coronastudie vid Mittuniversitetet i Östersund.
Studien görs som en webbenkät och besvaras vid ett tillfälle. Resultaten blir en temperaturmätare på hur pandemin påverkar deltagarna psykiskt just då när den besvaras.
– Vi bestämde oss för att genomföra studien för bara 14 dagar sedan. Nu har vi omkring 1 200 deltagare och överväger att stänga den. Men vi räknar med att göra fler nedslag längre fram för att se om det skett några förändringar beroende på hur läget utvecklas, säger Elisabet Rondung.
På Institutionen för psykologi vid Umeå universitet pågår två coronastudier parallellt och med olika upplägg. Doktoranden Elin Andersson genomför, i samarbete med forskare vid universitetet i Lugano i södra Schweiz, en studie där varje deltagare följs under två veckor. Varje dag ska deltagarna som avidentifierats registrera nya uppgifter via en telefon-app.
– Vi får hela tiden nya deltagare och vi har inte satt någon gräns för hur länge studien ska pågå eller för antal deltagare. Förmodligen pågår den hela våren säger Elin Andersson.
Frågorna handlar bland annat om riskuppfattning medievanor och hur vardagsliv och sociala relationer påverkas. Den teoretiska grunden bygger i stor utsträckning på det som kallas protection motivation theory, förmågan att värdera och hantera hotfulla situationer.
– Men vi är dessutom intresserade av till exempel sociala faktorer. Genom att använda en telefon-app kan vi löpande undersöka deltagarnas tankar känslor och beteenden i nära anslutning till deras upplevelser, säger Elin Andersson.
De dagliga registreringarna ger forskarna möjlighet att följa vad som händer över tid, hur till exempel mediers förändrade bevakning och nya myndighetsbeslut påverkar beteenden och upplevelser.
– Pandemin ger förmodligen unika förutsättningar för att här och nu studera inte minst människors oro. Ofta bygger studier på minnesbilder och vi vet att minnet kan vara bedrägligt, säger Elin Andersson.
Samarbetet med Schweiz föll sig naturligt. Elin Andersson hade sedan tidigare kontakt med professor Peter Schulz på universitetet i Lugano, och när han frågade om hon var intresserad av ett pilotprojekt som han påbörjat var hon inte sen att haka på och vidareutveckla studien.
– Det var först tänkt som ett pilotprojekt i Umeå men spred sig snabbt via sociala medier. Nu täcker deltagandet hela Sverige, säger hon.
På samma institution vid Umeå universitet finns psykologiforskaren Linus Andersson. Tillsammans med kollegor vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm och Karolinska institutet i Solna har han utformat en webbenkät med frågor om hur pandemin påverkar människors mående.
Deltagarna, som deltar anonymt, kan svara på enkäten vid upprepade tillfällen genom att ange en kod som de själva skapar.
– Frågorna handlar om hälsa livskvalitet, konsumtion, stress och annat som kan tänkas påverkas av den pågående pandemin. Synsätten kan förändras över tid och därför är det intressant att erbjuda deltagarna att svara på enkäten vid upprepade tillfällen, säger Linus Andersson.
I enkäten, som både finns i en svensk och en engelsk version, ingår dessutom en mer öppen fråga om deltagarnas eventuella önskemål om förändringar i samhället efter pandemin.
– De flesta har svarat på den frågan och det är ofta långa svar. Men för att inte påverka kommande deltagare vill jag i nuläget inte berätta om vilka svar vi hittills fått in, säger Linus Andersson.
Emotion Lab vid Karolinska institutet med 14 forskare under ledning av psykologiprofessorn Andreas Olsson har fått pausa pågående forskning och tänka om. Nu har i stället ett flertal studier kopplade till utbrottet av covid-19 startat eller är i planeringsfasen.
Bland frågeställningarna finns beteendeförändringar i relation till ökade hotnivåer, effekter av social isolering, och hur effektiva olika typer av moraliska budskap är för att påverka människor att stanna hemma för att undvika smittspridning. Emotion Lab planerar för närvarande att genomföra sex studier kopplade till covid-19.
FLER ÄN HUNDRA STUDIER IGÅNG
En rad internationella forskningsstudier pågår om covid-19. Inom området psykologi samlas planerade och pågående studier på bland annat COVID-19 International Academic Social Science Research Project Tracker. Databasen ska underlätta samarbeten och löpande presentera nya resultat. Fler än hundra studier är redan registrerade.
