• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » »Pandemin ger unika möjligheter till forskning«

»Pandemin ger unika möjligheter till forskning«

5 maj 2020 publicerad av Peter Örn

Coronapandemin är på flera sätt unik och psykologiforskarna har reagerat snabbt. Nu startar en rad studier.
– Det här är ett tillfälle jag som forskare inte vill missa, säger Linus Andersson vid Umeå universitet.

Studier som ger ögonblicksbilder, andra som följer deltagarna långsiktigt. Ytterligare någon som även är framåtsyftande: hur hoppas vi att pandemin ska förändra samhället på sikt? Psykologiforskare har varit snabba med att försöka dra lärdom av den unika situation som pandemin lett till.

Elisabet Rondung

– Vi lever på ett hela annat sätt i dag än bara för ett par veckor sedan. Socialt isolerade, förändrade ekonomiska förutsättningar, oro för smitta. Situationen är extrem på många sätt, säger psykologen Elisabet Rondung som leder en coronastudie vid Mittuniversitetet i Östersund.

Studien görs som en webbenkät och besvaras vid ett tillfälle. Resultaten blir en temperaturmätare på hur pandemin påverkar deltagarna psykiskt just då när den besvaras.

– Vi bestämde oss för att genomföra studien för bara 14 dagar sedan. Nu har vi omkring 1 200 deltagare och överväger att stänga den. Men vi räknar med att göra fler nedslag längre fram för att se om det skett några förändringar beroende på hur läget utvecklas, säger Elisabet Rondung.

På Institutionen för psykologi vid Umeå universitet pågår två coronastudier parallellt och med olika upplägg. Doktoranden Elin Andersson genomför, i samarbete med forskare vid universitetet i Lugano i södra Schweiz, en studie där varje deltagare följs under två veckor. Varje dag ska deltagarna som avidentifierats registrera nya uppgifter via en telefon-app.

Elin Andersson

– Vi får hela tiden nya deltagare och vi har inte satt någon gräns för hur länge studien ska pågå eller för antal deltagare. Förmodligen pågår den hela våren säger Elin Andersson.

Frågorna handlar bland annat om riskuppfattning medievanor och hur vardagsliv och sociala relationer påverkas. Den teoretiska grunden bygger i stor utsträckning på det som kallas protection motivation theory, förmågan att värdera och hantera hotfulla situationer.

– Men vi är dessutom intresserade av till exempel sociala faktorer. Genom att använda en telefon-app kan vi löpande undersöka deltagarnas tankar känslor och beteenden i nära anslutning till deras upplevelser, säger Elin Andersson.

De dagliga registreringarna ger forskarna möjlighet att följa vad som händer över tid, hur till exempel mediers förändrade bevakning och nya myndighetsbeslut påverkar beteenden och upplevelser.

– Pandemin ger förmodligen unika förutsättningar för att här och nu studera inte minst människors oro. Ofta bygger studier på minnesbilder och vi vet att minnet kan vara bedrägligt, säger Elin Andersson.

Samarbetet med Schweiz föll sig naturligt. Elin Andersson hade sedan tidigare kontakt med professor Peter Schulz på universitetet i Lugano, och när han frågade om hon var intresserad av ett pilotprojekt som han påbörjat var hon inte sen att haka på och vidareutveckla studien.

– Det var först tänkt som ett pilotprojekt i Umeå men spred sig snabbt via sociala medier. Nu täcker deltagandet hela Sverige, säger hon.

På samma institution vid Umeå universitet finns psykologiforskaren Linus Andersson. Tillsammans med kollegor vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm och Karolinska institutet i Solna har han utformat en webbenkät med frågor om hur pandemin påverkar människors mående.

Deltagarna, som deltar anonymt, kan svara på enkäten vid upprepade tillfällen genom att ange en kod som de själva skapar.

– Frågorna handlar om hälsa livskvalitet, konsumtion, stress och annat som kan tänkas påverkas av den pågående pandemin. Synsätten kan förändras över tid och därför är det intressant att erbjuda deltagarna att svara på enkäten vid upprepade tillfällen, säger Linus Andersson.

Linus Andersson

I enkäten, som både finns i en svensk och en engelsk version, ingår dessutom en mer öppen fråga om deltagarnas eventuella önskemål om förändringar i samhället efter pandemin.

– De flesta har svarat på den frågan och det är ofta långa svar. Men för att inte påverka kommande deltagare vill jag i nuläget inte berätta om vilka svar vi hittills fått in, säger Linus Andersson.

Emotion Lab vid Karolinska institutet med 14 forskare under ledning av psykologiprofessorn Andreas Olsson har fått pausa pågående forskning och tänka om. Nu har i stället ett flertal studier kopplade till utbrottet av covid-19 startat eller är i planeringsfasen.

Bland frågeställningarna finns beteendeförändringar i relation till ökade hotnivåer, effekter av social isolering, och hur effektiva olika typer av moraliska budskap är för att påverka människor att stanna hemma för att undvika smittspridning. Emotion Lab planerar för närvarande att genomföra sex studier kopplade till covid-19.

 

FLER ÄN HUNDRA STUDIER IGÅNG

En rad internationella forskningsstudier pågår om covid-19. Inom området psykologi samlas planerade och pågående studier på bland annat COVID-19 International Academic Social Science Research Project Tracker. Databasen ska underlätta samarbeten och löpande presentera nya resultat. Fler än hundra studier är redan registrerade.

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • Autism på modet
  • "Bland samer är normen att vara stark"

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Dags att bryta tystnaden

Systemfel att doktorander inte vågar berätta om sin arbetsmiljö, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Psykologer och filosofer i debatt om klimatet

Debatterade vad som är viktigast för att lösa klimatkrisen. De visade sig ha olika svar.

Etikrådet

Regionen avslutade mitt avtal – hur skyddar jag patienterna?

Börja med att göra en ansvarsanalys, svarar Patrik Lind, Etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

“Jag försöker få fram det mänskliga”

Psykologen Magnus Ringborg är aktuell med flera offentliga skulpturer.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

25 januari 2023

Eleven former PhD students: “The professor bullied us” https://psykologtidningen.se/2023/01/25/eleven-former-phd-students-the-professor-bullied-us/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1618275407027113984 Retweet on Twitter 1618275407027113984 Like on Twitter 1618275407027113984 Twitter 1618275407027113984
25 januari 2023

Elva före detta doktorander: “Professorn bröt ned oss” https://psykologtidningen.se/2023/01/25/elva-fore-detta-doktorander-professorn-brot-ned-oss/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1618198619282341888 Retweet on Twitter 1618198619282341888 Like on Twitter 1618198619282341888 Twitter 1618198619282341888
25 november 2022

Ivo kritiserar: Barn bältades på psykosavdelning för vuxna http://psykologtidningen.se/2022/11/25/ivo-kritiserar-barn-baltades-pa-psykosavdelning-for-vuxna/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1596172032852783104 Retweet on Twitter 1596172032852783104 Like on Twitter 1596172032852783104 Twitter 1596172032852783104
24 augusti 2022

Sverige får ett nytt psykologprogram https://psykologtidningen.se/2022/08/24/sverige-far-ett-nytt-psykologprogram/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1562424489492631552 Retweet on Twitter 1562424489492631552 Like on Twitter 1562424489492631552 Twitter 1562424489492631552
24 augusti 2022

Vänstern dominerar bland psykologer https://psykologtidningen.se/2022/08/24/vanstern-dominerar-bland-psykologer/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1562405528290168832 Retweet on Twitter 1562405528290168832 Like on Twitter 1562405528290168832 Twitter 1562405528290168832
15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner http://psykologtidningen.se/2022/06/15/larmet-fran-vasterbotten-transpersoner-sjalvmedicinerar-med-stopphormoner/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1537021346772832256 Retweet on Twitter 1537021346772832256 Like on Twitter 1537021346772832256 Twitter 1537021346772832256
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation http://psykologtidningen.se/2022/05/18/socialstyrelsen-medger-bristande-kommunikation/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1526901178939867138 Retweet on Twitter 1526901178939867138 Like on Twitter 1526901178939867138 Twitter 1526901178939867138
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://psykologtidningen.se/2022/04/06/psykolog-vittnade-mot-klient/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1511689140647174144 Retweet on Twitter 1511689140647174144 1 Like on Twitter 1511689140647174144 Twitter 1511689140647174144

Nyheter

Solstickepriset till Christina Renlund

“Ledningen har misslyckats”

Uppgifter: Uppsala universitet startar utredning om Emily Holmes

Nationalkommittén för psykologi utreder uppgifterna om professor Emily Holmes

“Är arbetsmiljön verkligen orsaken till dåliga chefer?”

Ukrainsk psykolog vann Olof Palme-priset

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in