Militära utlandsveteraner har en bättre psykisk hälsa än den övriga befolkningen matchat på kön ålder och mönstringsår. Det visar Försvarsmaktens egen statistik.
Bland symtom som kan fånga upp ptsd, såsom sömnsvårigheter, ångest och depression, ligger utlandsveteraner genomgående lägre. Det gäller även för suicid, suicidförsök och vård i psykiatrisk slutenvård.
Försvarsöverpsykiater Helena Prochazka förklarar den förhållandevis goda psykiska hälsan efter en utlandstjänstgöring med att gruppen är så hårt selekterad genom urvalsprocessen, med tuffa psykologiska tester för att över huvud taget godkännas för utlandstjänstgöring. Men statistiken visar inte hela sanningen, menar hon.
– Det finns helt klart ett mörkertal. För militär personal kan psykisk ohälsa upplevas som mycket stigmatiserande och veteraner söker sig inte gärna till psykiatrin. Ofta blir det i stället frun som tar ansvar för att de får hjälp, säger Helena Prochazka.
Mellan 1990 och 2016 genomförde drygt 26 000 svenskar militär utlandstjänstgöring. Företaget Aux Analysis gör på uppdrag av Försvarsmakten årliga registeruppföljningar av svenska militära utlandsveteraner. Diagnosen ptsd finns inte med i den statistiken då den som regel ställs i öppenvården och därför inte är tillgänglig.
