• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Nya test kan bli oanvändbara för de äldsta

Nya test kan bli oanvändbara för de äldsta

5 februari 2020 publicerad av Peter Örn

Nya versioner av psykometriska tester riskerar att bli oanvändbara för en stor patientgrupp.
– Frågan är om de över huvud taget kommer att ha något värde vid utredning av äldre, säger psykologen Johnny Pellas.

Pearson Assessment lanserar just nu en reviderad version av begåvningstestet Ravens

matriser, Raven’s 2. Men medan normerna i den amerikanska versionen går till 90 år, med referensvärden från friska i den åldersgruppen, så går normerna i den svenska till 69 år.

– Det är en sammanvägning av kostnader, tid och en uppskattning av hur mycket testet kommer att användas, säger Katarina Forssén, testutvecklingschef på Pearson Assessment.

Även nästa generation av WAIS, ett mycket använt test för kognitiva bedömningar, är avsedd för en yngre åldersgrupp. Den nuvarande svenska versionen har, med hjälp av en separat redovisad äldrestudie, liksom den amerikanska, normer upp till 89 år. Men i den nya versionen, WAIS-5, stannar det vid 79 år.

Huruvida den kan höjas med hjälp av en separat redovisad äldrestudie, på samma sätt som för den nuvarande versionen, är oklart.

– Vår erfarenhet är att det kan vara svårt att rekrytera friska i gruppen 80–90 år, säger Katarina Forssén.

På psykologiförlaget Hogrefe är argumentet detsamma, att det blivit allt svårare att rekrytera till normering, oavsett åldersgrupp, liksom att kostnaden är en viktig parameter. Tiina Pukkila Sarilidou, testutvecklingschef på Hogrefe, och Katarina Forssén på Pearson Assessment efterlyser en dialog med psykologkåren om hur den förändrade åldersstrukturen påverkar behoven.

Tiina Pukkila Sarilidou

– Om man i studier konstaterar att stigande ålder är en viktig faktor som påverkar prestationen i testet kan det tala för ett behov av utökade åldersnormer, säger Tiina Pukkila Sarilidou.

Att åldern för normgrupper inte höjs, och i vissa fall rent av riskerar att sänkas, har fått psykologer att reagera. Johan Skoog är ordförande i Sveriges geropsykologers förening och forskar bland annat på kognitivt åldrande.

Johan Skoog

– Andelen som drabbas av demens är fortfarande ganska låg vid 75–79-årsåldern, ungefär 6 procent, medan ungefär en fjärdedel drabbas vid 85–89-årsåldern. Att det skulle vara svårt att rekrytera friska äldre för att skapa en normgrupp låter som ett märkligt argument. I våra studier har vi genom åren undersökt flera tusen personer mellan 70 och 108 års ålder och då har det inte varit några rekryteringsproblem, säger Johan Skoog.

Psykologen Aron Sjöberg, ledamot i Sveriges neuropsykologers förening, ser en risk att man till exempel missar begynnande demens hos äldre om nya versioner av test inte har relevanta normer.

Aron Sjöberg

– Äldre skiljer sig åt betydligt mer i kognitiv funktion än yngre som är en mer homogen grupp. Därför är det viktigare än annars att våra verktyg är mycket finkänsliga. Det är dessutom svårt att ersätta dessa test som bygger på lång forskning och är en golden standard som basen i bedömning och vård, säger Aron Sjöberg.

Han tror också att det finns en risk att psykologens roll, som traditionellt sett har haft tolkningsföreträde när det gäller kognitiva bedömningar, kan urholkas.

– Det kan ingen annan yrkesgrupp ersätta i dag. Men det blir svårare att argumentera för det om vi inte har kliniskt tillämpbara test, säger han.

Nya versioner av test är också ett sätt att hantera Flynneffekten; tendensen att resultat i intelligenstest successivt förbättras år från år inom en och samma åldersgrupp. Därför bör inte äldre test användas även om de har normer i högre åldrar än nya versioner, menar psykologen och doktoranden Johnny Pellas på Centrum för klinisk forskning i Västerås. Hans egen forskning handlar om diagnostik och behandling av depression bland äldre.

Johnny Pellas

– Det händer mycket mellan generationerna sett till exempelvis utbildning. Därför är det också viktigt att ha normer framtagna i det land där testet används, säger han.

Nuvarande WAIS-IV kom 2010. Det är en omfattande och dyr process att utveckla en ny version och Sverige är inte en tillräckligt stor marknad för att bära kostnaden. Därför blir även WAIS-5 en gemensam skandinavisk version men på separata språk. Budgeten är cirka nio miljoner kronor. Raven’s 2 är resultatet av ett större europeiskt samarbete med deltagarländer som bland annat Frankrike och Spanien.

– Kostnaden ska vägas mot andelen förväntade användare. För WAIS-5 kommer det gissningsvis att handla om kanske två tusen psykologer, säger Katarina Forssén.

Det är ett kortsiktigt tänkande, menar psykologen Aron Sjöberg.

– Sett till befolkningsutvecklingen kommer allt fler att arbeta med äldre. Men det handlar om en patientgrupp som redan är marginaliserad, oförståelsen för de äldres behov är tyvärr stor, säger han.

Fler artiklar

  • Rorschachtestet – en kontroversiell hundraåring
  • Ny behandling ska aktivera isolerade äldre
  • Terapi vid pedofili: "Vi jobbar både för patienter och presumtiva offer"

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Välj den sämsta arbetsmiljön

Psykologerna på de statliga ungdomshemmen är värda all heder, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Psykologer och filosofer i debatt om klimatet

Debatterade vad som är viktigast för att lösa klimatkrisen. De visade sig ha olika svar.

Etikrådet

Hur kan vi tänka kring ett barn som tar sitt liv?

Jag lyssnade på programmet och blev också mycket tagen av det, skriver Etikrådets ordförande Patrik Lind.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

Twitter feed is not available at the moment.

Nyheter

Björn Paxling om att slippa fängelse: ”En sten föll från mitt hjärta”

Föreläsarna får ta bussen till studentkongressen

”Tack för att du stöttade oss”

Professorn får jobba vidare med forskargrupp – trots stenhård kritik från utredare

“Kunskapen om vulvodyni skamligt eftersatt”

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt”

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in