• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Kbt med traumafokus minskar PTSD-symtom

Kbt med traumafokus minskar PTSD-symtom

10 december 2019 publicerad av Peter Örn

Kbt med traumafokus kan minska både PTSD-symtom och risken för att insjukna i PTSD om behandlingen ges inom en månad, uppger SBU efter en rapportgranskning. Däremot finns det tecken på att debriefing för att förebygga PTSD kan vara skadligt.

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, har granskat en NICE-rapport om insatser för att förebygga PTSD hos vuxna som upplevt en traumatisk händelse. Rapporten visar att kbt med traumafokus minskade både PTSD-symtom och risken för att insjukna i PTSD när det ges inom en månad efter den traumatiska händelsen, skriver SBU i en kommentar. Men effekterna av kbt med traumafokus var inte konsistenta över tid eller mellan olika jämförelser. Det är därför oklart hur stark evidensen för den förebyggande insatsen är.

I NICE-rapporten består den förebyggande kbt-insatsen med traumafokus av flera olika terapiformer som kognitiv terapi, cognitive processing therapy, compassion focused therapy, exponering eller förlängd exponering (prolonged exposure), virtual reality exposure therapy, imagery rehearsal therapy, mindfulnessbaserad kognitiv terapi och narrative exposure therapy (NET). Det är inte säkert att de olika terapiformerna skulle uppnå liknande resultat om de hade utvärderats var för sig, skriver SBU.

Effekten av debriefing för att förebygga PTSD hos vuxna går inte att bedöma, men enskilda studier pekar på att debriefing kan vara skadligt eftersom ingen behandling alls gav bättre effekter på PTSD-symtom än debriefing.

NICE konstaterar att evidensen för de undersökta insatserna generellt är låg men ger inga rekommendationer för framtida forskning. SBU anser att det behövs mer forskning som utvecklar och testar flera olika typer av före­byggande insatser. Man behöver förstå enskilda komponenter i de förebyggande insatser som har effekt för att kunna bygga upp effektivare insatser. Man bör också studera hur de specifika symtomen på PTSD varierar över tid för att ta reda på bästa tidpunkten för att sätta in förebyggande insatser.

Den rapport SBU granskat har titeln National Institute for Health and Care Excellence (NICE). Post-traumatic stress disorder: C Evidence reviews for psychological, psychosocial and other non-pharmacological interventions for the prevention of PTSD in adults.

Fler artiklar

  • Replik: "Fatalt misslyckad nyansering av PANS"
  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • Gruppbehandling effektiv vid PPD

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Frågorna är problemet

Frågorna skuldbelägger, någon annan effekt har de inte, konstaterar chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Fokus på det psykologiska hantverket

“Show me how you do it”, var temat på Psifos kompetensdagar i Umeå.

Etikrådet

Kan jag ta mig an syskonet?

Du behöver hantera detta för att insatsen inte ska bli negativ för patienten, skriver Patrik Lind, Etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

“Prestationen väger tungt”

Psykologen Staffan Wester om att ha musiker som klienter.

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

Twitter feed is not available at the moment.

Nyheter

Erik Andersson får Stora Psykologpriset 2023

“Det finns skillnader i hur man dricker fyra öl”

Därför slutade de med självskadande

Psykolog ger ut biografi om klient – dömd för sexövergrepp mot sitt barn

“ICD-11 har ett mer psykologiskt tänk”

Hittade psykologisk behandling mot migrän – skrev en bok

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in