Personer med låga poäng på intelligenstest i ungdomen löper högre risk för självmord och självmordsförsök senare i livet. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som har följt nästan 50 000 svenska män från 1970-talet fram tills nyligen. Studien publiceras i tidskriften Psychological Medicine.
Tidigare studier har kopplat låg intelligens och låg känslomässig kontroll till ökad risk för självmord. Den här studien bygger vidare på den forskningen genom att undersöka hur sambandet mellan självmord hos personer med låg intelligens och känslomässig kontroll utvecklas över en period på nära 40 år.
Studien visade att självmordsrisken förblev hög även senare i livet hos personer med låg intelligens uppmätt i ungdomen. Samma stabila negativa koppling kunde dock inte ses hos personer som bedömts ha låg känslomässig kontroll i ungdomen. Hos dessa personer avtog risken för självmord över tid.
Minskad koppling över tid för personer med låg känslomässig kontroll
– Det mest intressanta med studien är att den negativa effekten av låg känslomässig stabilitet är starkast i unga år. Bland personer i 50-årsåldern är kopplingen mellan låg känslomässig stabilitet och självmord betydligt svagare. Det inger ett visst hopp och stödjer också beskrivningen av självmord som en permanent lösning på ett tillfälligt problem, säger Alma Sörberg Wallin, psykolog och projektledare vid institutionen för folkhälsovetenskap och en av studiens medförfattare.
Sex gånger högre risk för självmord bland män med lägre intelligens
Enligt studien löper de personer som har lägst poäng på intelligenstest så mycket som sex gånger högre risk för att göra ett självmordsförsök eller dö i självmord jämfört med de med högst intelligens. Den starka kopplingen består över tid. Mekanismerna bakom sambandet är inte helt kända men det är väl känt att personer med lägre intelligens oftare möter socioekonomiska utmaningar senare i livet.
– Intelligens har en nära koppling till studieresultat och personer med kortare utbildning löper större risk att hamna i ekonomisk utsatthet eller arbetslöshet. Det belyser behovet av stöd och förebyggande insatser från samhällets sida. Ingen borde hamna i en så utsatt situation att den enda utvägen upplevs vara självmord, säger Nora Hansson Bittár, psykologstudent och försteförfattare till studien.
