• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Låg intelligens kopplad till självmordsrisk senare i livet

Låg intelligens kopplad till självmordsrisk senare i livet

9 oktober 2019 publicerad av Lennart Kriisa

Personer med låga poäng på intelligenstest i ungdomen löper högre risk för självmord och självmordsförsök senare i livet. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som har följt nästan 50 000 svenska män från 1970-talet fram tills nyligen. Studien publiceras i tidskriften Psychological Medicine.

Foto: Shutterstock

Tidigare studier har kopplat låg intelligens och låg känslomässig kontroll till ökad risk för självmord. Den här studien bygger vidare på den forskningen genom att undersöka hur sambandet mellan självmord hos personer med låg intelligens och känslomässig kontroll utvecklas över en period på nära 40 år.

Studien visade att självmordsrisken förblev hög även senare i livet hos personer med låg intelligens uppmätt i ungdomen. Samma stabila negativa koppling kunde dock inte ses hos personer som bedömts ha låg känslomässig kontroll i ungdomen. Hos dessa personer avtog risken för självmord över tid.

Minskad koppling över tid för personer med låg känslomässig kontroll

– Det mest intressanta med studien är att den negativa effekten av låg känslomässig stabilitet är starkast i unga år. Bland personer i 50-årsåldern är kopplingen mellan låg känslomässig stabilitet och självmord betydligt svagare. Det inger ett visst hopp och stödjer också beskrivningen av självmord som en permanent lösning på ett tillfälligt problem, säger Alma Sörberg Wallin, psykolog och projektledare vid institutionen för folkhälsovetenskap och en av studiens medförfattare.

Sex gånger högre risk för självmord bland män med lägre intelligens

Enligt studien löper de personer som har lägst poäng på intelligenstest så mycket som sex gånger högre risk för att göra ett självmordsförsök eller dö i självmord jämfört med de med högst intelligens. Den starka kopplingen består över tid. Mekanismerna bakom sambandet är inte helt kända men det är väl känt att personer med lägre intelligens oftare möter socioekonomiska utmaningar senare i livet.

– Intelligens har en nära koppling till studieresultat och personer med kortare utbildning löper större risk att hamna i ekonomisk utsatthet eller arbetslöshet. Det belyser behovet av stöd och förebyggande insatser från samhällets sida. Ingen borde hamna i en så utsatt situation att den enda utvägen upplevs vara självmord, säger Nora Hansson Bittár, psykologstudent och försteförfattare till studien.

Publikation: Hansson Bittár N, Falkstedt D, Sörberg Wallin A (2019). How intelligence and emotional control are related to suicidal behavior across the life course. Psychological Medicine 1-7.

 

Fler artiklar

  • Acceptans avgörande vid KBT för barn
  • Splittrad bild av pandemins psykologiska effekter
  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Frågorna är problemet

Frågorna skuldbelägger, någon annan effekt har de inte, konstaterar chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Fokus på det psykologiska hantverket

“Show me how you do it”, var temat på Psifos kompetensdagar i Umeå.

Etikrådet

Kan jag ta mig an syskonet?

Du behöver hantera detta för att insatsen inte ska bli negativ för patienten, skriver Patrik Lind, Etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

“Prestationen väger tungt”

Psykologen Staffan Wester om att ha musiker som klienter.

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

Twitter feed is not available at the moment.

Nyheter

Erik Andersson får Stora Psykologpriset 2023

“Det finns skillnader i hur man dricker fyra öl”

Därför slutade de med självskadande

Psykolog ger ut biografi om klient – dömd för sexövergrepp mot sitt barn

“ICD-11 har ett mer psykologiskt tänk”

Hittade psykologisk behandling mot migrän – skrev en bok

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in