Blodbrist tidigt i graviditeten kan öka risken något för adhd och autism hos barnet, visar en uppmärksammad svensk studie. Men det är få kvinnor som tillhör riskgruppen och forskarna är osäkra på huruvida det är järnbrist eller andra faktorer som ligger bakom blodbristen.
En ny studie av forskare vid Karolinska institutet visar att det finns en koppling mellan blodbrist hos gravida kvinnor och risken för adhd, autism och intellektuell funktionsnedsättning hos barnet.
Tidpunkten för blodbristen spelar dock en avgörande roll för riskökningen, visar resultaten. Hos mammor där den konstaterades före vecka 31 hade barnen en något högre risk att utveckla adhd (9,3 procent mot normalt 7,1 procent) eller autism (4,9 procent mot normalt 3,5 procent), jämfört med friska mammor och mammor med konstaterad blodbrist senare under graviditeten (efter graviditetsvecka 30). Riskökningen för intellektuell funktionsnedsättning uppges vara markant då blodbristen konstaterades före vecka 31.
Men det är mycket få kvinnor som diagnostiseras med blodbrist tidigt i graviditeten. I den nu publicerade studien med närmare 300 000 mammor och drygt en halv miljon barn födda i Sverige mellan 1987 och 2010 var det färre än en procent av alla mammor som diagnostiserades med blodbrist innan vecka 31.
Däremot är det betydligt vanligare sent i graviditeten, när barnet växer snabbt och därför tar upp mycket järn från mamman. Dessa barn löper dock inte någon ökad risk för att utveckla adhd, autism eller intellektuell funktionsnedsättning.
Det behövs ytterligare forskning för att ta reda på om järntillskott tidigt i graviditeten kan bidra till att minska risken för intellektuell funktionsnedsättning hos barn, uppger forskarna. I studien kunde de inte avgöra om blodbristen orsakades av järnbrist eller av andra faktorer. Däremot är det viktigt att gravida kvinnor erbjuds tidig testning för järnnivåer.
Studien Association of Prenatal Maternal Anemia With Neurodevelopmental Disorder är publicerad online i september 2019 i Jama Psychiatry.
