Fråga: Jag har under många år varit handledare till psykologkandidater och PTP-psykologer. Det är fantastiskt roligt och lärorikt att guida nyfikna och ambitiösa blivande kollegor in i yrket. Några gånger har jag haft en student eller PTP-psykolog som varit väldigt kompetent när det gällt att utföra olika arbetsuppgifter, men där det varit svårt att få till ett reflekterande samtal omkring osäkerhet, egna tillkortakommanden och upplevda utmaningar i yrket/yrkesrollen. Har du några tips?
Kristina Taylor, ordförande Etikrådet, svarar:
Tack för dina funderingar, som berör den omfattande frågan om vilka färdigheter som egentligen krävs av psykologer. De formella kraven anges i högskoleförordningen (SFS 1993:100 med senare ändringar) för 
psykologexamen, och Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:34) om praktisk tjänstgöring för psykologer, som ligger till grund för att psykologlegitimation utfärdas. I högskoleförordningen står det bland annat, under rubriken Värderingsförmåga och förhållningssätt, att studenten skall »visa förmåga att fortlöpande utveckla självkännedom och empatisk förmåga«, »visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete«, samt »visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens«. I Socialstyrelsens föreskrifter om praktisk tjänstgöring för psykologer står det att PTP-handledaren bland annat ska »kontinuerligt och i dialogform stödja och vägleda psykologen i dennes professionella utveckling«.
Så vad innebär dessa mål egentligen, och hur bör de utvärderas av handledare och handledd? Att utvärdera mål som handlar om att utveckla självkännedom, professionell utveckling, förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap etc, kan vara svårt eftersom det inte är så lätt att tydligt definiera vad dessa saker innebär, och vem som ska avgöra om en tillfredsställande utveckling mot målen sker, och hur det ska gå till. För handledare till psykologkandidater och PTP-psykologer tänker jag att det är viktigt att i inledningen av handledningskontakten benämna ovanstående färdigheter och de mål som omfattar dem, och sätta upp dessa mål på handledningens agenda.
Att tidigt prata om att de är knepigare att utvärdera än övriga mål, men lika centrala för psykologens praktik och professionalitet. Det kan annars vara lätt att fokus i handledningen helt och hållet ägnas åt mer konkreta färdigheter som metodval och upplägg av olika interventioner, journalskrivande, analys av test eller annan insamlad data etc.
Mitt hetaste tips är att göra yrkesetiken till en röd tråd i handledningen, eftersom våra yrkesetiska principer tydligt adresserar vikten av – och det svåra med – att ständigt medvetandegöra och utveckla sin självkännedom, förmågan att uppmärksamma brister i inre och yttre förutsättningar, ovisshet, intresse- och rollkonflikter mm. Att tidigt i sin professionella utveckling få en vana i att föra reflekterande samtal med sig själv och andra om de frågor som sällan har ett rätt svar eller en »lösning«, är troligen en mycket bra investering för alla blivande psykologer.
Tidigare frågor och svar:
Berätta att metoden är oprövad
Otydliga känslor psykologens ansvar
Hur agera när en klient vill avsluta sitt liv?
Vi sätter ett fåtal på piedestal.
Berätta om vad som kan få dig att bryta tystnadsplikten
Hur agera när nya lagar strider mot våra yrkesetiska principer?
