Ålder vid insjuknandet och perfektionistiska personlighetsdrag har betydelse för chansen att tillfriskna vid anorexia nervosa, visar en ny svensk studie där de drabbade har följts under 30 år.
Av alla svenska barn och ungdomar insjuknar cirka 1 procent av flickorna och 0,1 procent av pojkarna i anorexia nervosa. Behandlingen består främst av psykoterapi, med målsättningen att förändra ätbeteendet och bearbeta svåra känslor.
Nu visar en ny studie av forskare vid Göteborgs universitet att åldern vid insjuknandet är en faktor för chansen att bli frisk. I studien har forskare följt 51 ungdomar med anorexia nervosa, och en lika stor frisk kontrollgrupp.
Studien påbörjades redan 1985, då alla åttondeklassare i Göteborg screenades för anorexia nervosa. 24 ungdomar upptäcktes och fick ingå i studien, som sedan kompletterades med 27 ungdomar (födda i början av 1970-talet) vars anorexia nervosa upptäcktes av skolhälsovården. 48 av dessa är kvinnor och 3 är män.
I uppföljningen 30 år senare har forskarna sökt upp de anorexidrabbade deltagarna och de i kontrollgruppen. Alla utom fyra deltagare finns med i uppföljningen, som visar att 30 av 47 deltagare som tidigare diagnosticerats med anorexia nervosa är helt återställda. Det är siffror som liknar resultaten från andra studier på området.
Men forskarna har även försökt identifiera faktorer som är viktiga för chansen att tillfriskna. En sådan tycks vara ålder vid insjuknandet: De tonåringar som var något äldre vid insjuknandet hade i denna studie en bättre chans att tillfriskna.
Perfektionistiska personlighetsdrag är en känd riskfaktor för att insjukna i anorexia nervosa. Den nya studien tyder dock på att dessa personlighetsdrag även kan vara en faktor som ökar chansen att tillfriskna. Forskarna har ingen säker förklaring till det, men uppger att den perfektionism som drivit på sjukdomen kan ha förändrats under tillfrisknandet till att bli en drivkraft för att inte återinsjukna.
Studien 30-year outcome of anorexia nervosa är publicerad online den 22 maj i The British Journal of Psychiatry. Försteförfattare till studien är psykologen Sandra Rydberg Dobrescu, doktorand vid Gillbergcentrum.
