• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2025
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Forskare vill bota PTSD med MDMA

Forskare vill bota PTSD med MDMA

13 december 2018 publicerad av Redaktionen

En ny form av behandling mot posttraumatisk stress tycks allt mer sannolik. Snart startar en fas 3-studie, som ska ge svar på om MDMA-assisterad terapi är så lovande som ett flertal mindre studier tyder på. 

MDMA är ett centralstimulerande ämne som ofta, men inte alltid, ingår i partydrogen ecstacy. Under ett MDMA-rus utsöndrar hjärnan massor av serotonin. Känslor av eufori och glädje, minskad rädsla och ångest samt ökad empati och tillit, är vanliga. Forskare tror att traumatiska minnen ofta upplevs som mindre hotfulla under påverkan av MDMA.

Eric Vermetten

– Dagens behandlingsmetoder mot PTSD är inte så effektiva, så vi behöver tänka utanför boxen för att få fram nya idéer. Det är här MDMA-assisterad terapi kommer in. MDMA får patienten att gå in i sig själv och öppna en dörr till traumat, säger Eric Vermetten, holländsk professor i psykotrauma vid Leiden University samt psykiatriker vid ett hälsocenter för mental hälsa hos militärer.

Den amerikanska läkemedels-myndigheten, FDA, valde redan förra året att klassa MDMA-assisterad terapi som en »genombrottsbehandling« för PTSD, vilket innebär ett slags snabbspår i processen till att bli godkänd. Amerikanska fas 3-studier med 200–300 studiedeltagare är nu också igång, vilket innebär att ett godkännande av behandlingen rycker allt närmare.

– Vi har troligen resultaten klara i slutet av 2020 så vi tror att MDMA-assisterad terapi kan bli en godkänd behandling i USA 2021 eller 2022, säger Eric Vermetten.

En förutsättning är förstås att fas 3-studierna kan visa goda resultat. De senaste åren har ett antal mindre studier visat på mycket positiva effekter hos patienter med PTSD som fått inta drogen i samband med terapi. Men studierna är väldigt små. Den största kontrollerade studien hittills publicerades nyligen i Journal of Psychopharmacology och bygger på 28 deltagare. En månad efter den sista dosen MDMA uppfyllde drygt fyra av tio inte längre kriterierna för PTSD. Samma sak gällde även runt tre av tio i placebogruppen. Ett år senare hade sju av tio inte längre PTSD, men forskarna hade då ingen placebogrupp att jämföra med.

Modellen för MDMA-assisterad terapi går ut på att personen får inta substansen under övervakning av minst en psykolog, oftast två. Oftast handlar det om 15 terapitillfällen, varav drogen endast intas vid två eller tre av sessionerna. Terapisessionerna börjar på morgonen och slutar först på kvällen. Eric Vermetten har själv testat hur det känns att få den tänkta behandlingen.

– Det är viktigt att förstå vad patienten går igenom. Så det har jag gjort och det var väldigt kul också, skrattar han.

Sedan visar han en bild när han är under påverkan av det centralstimulerande preparatet, liggande i en soffa i en vardagsrumslik miljö, iklädd ögonmask. Han visar också en till bild på flera forskare som skrattar stort. Eric Vermetten är inte den enda som provat det här som ett träningstillfälle. Nyligen har 70 personer från Nederländerna samt 13 andra länder fått gå igenom samma sak.

– Vi håller på att bygga upp ett nätverk i Europa. För om MDMA godkänns som läkemedel i USA kan Europeiska läkemedelsmyndigheten vilja att vi gör fler studier i Europa innan det godkänns här, säger Eric Vermetten.

Text: Maja Lundbäck

Läs mer:

Psykedelisk vetenskap ute ur skamvrån

Fick partydrog mot social ångest

Forskare vill bota MDMA med PTSD

Magisk svamp mot nikotinberoende

Fick hallucinogena mot depression

Ledare: Klart det sprakar till

Fler artiklar

  • "Jag har behövt utveckla min empati"
  • "Därför har vi begränsad kunskap om utmatttningssyndrom"
  • "Du måste träna rätt hjärnvågor"

Arkiverad under: Aktuellt

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Ledare

Woke – det nyttiga skällsordet

Att woke blivit ett skällsord är inget att beklaga sig över, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till

Min dag

“Hamnar hela tiden i nya situationer”

Anna Montén om en vanlig dag på vuxenhabiliteringen i Växjö.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post:

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

11 september 2024

Vårdare frias för våldtäkt – psykologens ord vägde för lätt via @psykologtidning

Reply on Twitter 1833872118536085851 Retweet on Twitter 1833872118536085851 Like on Twitter 1833872118536085851 Twitter 1833872118536085851
11 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1800508785834037460 Retweet on Twitter 1800508785834037460 Like on Twitter 1800508785834037460 Twitter 1800508785834037460
7 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1799101532711133551 Retweet on Twitter 1799101532711133551 Like on Twitter 1799101532711133551 2 Twitter 1799101532711133551
11 mars 2024

“Vi har överskattat begåvningens betydelse” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1767170413321224400 Retweet on Twitter 1767170413321224400 Like on Twitter 1767170413321224400 Twitter 1767170413321224400
6 mars 2024

Hon lämnade tillbaka sin legitimation via @psykologtidning

Reply on Twitter 1765327570503922153 Retweet on Twitter 1765327570503922153 Like on Twitter 1765327570503922153 Twitter 1765327570503922153
13 december 2023

Psykologen: “Vi odlar svampen själva” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1734964587357675932 Retweet on Twitter 1734964587357675932 Like on Twitter 1734964587357675932 Twitter 1734964587357675932
1 november 2023

Mullret inifrån Mindler via @psykologtidning

Reply on Twitter 1719636490358026455 Retweet on Twitter 1719636490358026455 1 Like on Twitter 1719636490358026455 1 Twitter 1719636490358026455
9 maj 2023

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1655901558016552962 Retweet on Twitter 1655901558016552962 Like on Twitter 1655901558016552962 1 Twitter 1655901558016552962

Nyheter

”För narcissisten finns inga mellanlägen”

“Jag hjälper polisen att sålla i flödet”

Mendly-psykolog riskerar prövotid

Studenterna associerar fritt i bokklubb

Nytt kollektivavtal stoppar generella provanställningar

“Vi fick tag på stora namn”

© 2025 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in