• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Aktuellt · Fick partydrog mot social ångest

Fick partydrog mot social ångest

13 december 2018 publicerad av Redaktionen

Efter behandling med den narkotikaklassade substansen MDMA, mer känd som partydrogen ecstasy, blev försökspersonerna med autism av med sin sociala ångest. Det visar en färsk pilotstudie.

Alicia Danforth

Kan en centralstimulerande drog i kombination med KBT hjälpa personer med autism att bli av med generaliserad social ångest? Det tror Alicia Danforth, psykolog samt forskare i klinisk psykologi vid Los Angeles Biomedical Research Institute vid Harbor-UCLA Medical Center.

MDMA är en centralstimulerande substans som ofta återfinns i partydrogen ecstasy. Ruset kan ge känslor av eufori, minskad rädsla och ångest samt ökad empati och tillit. Trots att ämnet är narkotikaklassat blir Alicia Danforth då och då kontaktad av deprimerade patienter som försöker förmå henne till att använda MDMA eller någon annan hallucinogen substans i terapin, men då måste hon säga nej.

– Det är svårt att sitta med patientens smärta när jag inte kan använda psykedelisk support, men jag jobbar inte »underground«, säger hon.

Hon beskriver en känsla av vanmakt som hon kan få när hon möter patienter i sitt arbete som psykolog.

– Det händer att en del ser det som sitt enda hopp för att inte ta livet av sig, säger hon.

Som forskare fick hon trots allt medel till att göra en studie för att undersöka effekten av MDMA hos personer med autism och social ångest. Att Alicia Danforth valde att göra studien på personer inom autismspektrumet bygger egentligen på ett missförstånd, erkänner hon.

– MDMA eller ecstasy är ju känt för att öka empatin. Och innan jag hade lärt mig att personer med autism inte alls lider brist på just empati blev jag nyfiken på vad som händer när de tar ecstacy, förklarar hon.

Hon började med en internetstudie med hundra personer med autism, varav hälften hade erfarenhet av ecstacy. Efter att ha intervjuat några av dem drog hon slutsatsen att även om de inte saknade empati, var det många som ville bli av med sin sociala ångest.

– De hade också en stark önskan om att känna bättre samhörighet med andra människor, men de visste inte hur de skulle göra, säger hon.

Tolv personer rekryterades till studien. Deltagarna fick ett antal vanliga terapitimmar med dialektisk beteendeterapi, DBT, samt två heldagssessioner där de också fick svälja gelatinkapslar som antingen innehöll MDMA eller placebo. Efter att ha följt deltagarna i ett halvår kunde Alicia Danforth konstatera att den sociala ångesten minskat i bägge grupperna, också bland dem som fått placebo, men bland dem som fått MDMA hade den sociala ångesten minskat så pass att de inte längre uppfyllde kriterierna för diagnosen.

– Och en av killarna i gruppen, som hade tänkt hoppa av sina studier, valde i stället att fortsätta, säger hon.

Studien publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Psychopharmacology.

– Ett oväntat fynd var också att deltagarna hade upplevt en känsla av mental klarhet som var ny för dem, deras tankar slutade rusa runt i huvudet, säger hon.

Alicia Danforth betonar själv att den här första studien är liten. Det var bara åtta personer som fick den verksamma substansen. Men nu hoppas hon på forskningsmedel för att göra en större studie med fler försökspersoner – och kanske inte bara på personer med autism.

Text: Maja Lundbäck

Läs mer:

Psykedelisk vetenskap ute ur skamvrån

Fick partydrog mot social ångest

Forskare vill bota MDMA med PTSD

Magisk svamp mot nikotinberoende

Fick hallucinogena mot depression

Ledare: Klart det sprakar till

 

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • Sabina Gušić tog ett sabbatsår till havs

Arkiverad under: Aktuellt

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad göra när det blir för svårt för mig som PTP?

Att värna ett barns autonomi och självbestämmande är i sig ett komplext uppdrag, skriver Patrik Lind, etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner https://t.co/WhpnSzqtNk via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1

Nyheter

Så pratar psykologer om sex

Kritiserad skola slipper sanktioner – rekryterade psykolog

Bruno Adler, 96, fortsätter jobba som psykolog

XR-psykologer vandaliserade bensinpumpar

Transpersoner självmedicinerar med hormoner

Nu bjuder vi in politikerna

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer