• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2020
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Etikrådet · En klient vill avsluta sitt liv – hur bör jag agera?

En klient vill avsluta sitt liv – hur bör jag agera?

11 december 2018 publicerad av Lennart Kriisa

Fråga: Vid ett par tillfällen har jag i mitt arbete som psykolog samtalat med människor som tydligt uttryckt att de vill dö och som kommit till mig mest för att resonera om sina tankar med en utomstående. Det har handlat om människor som drabbats av obotliga sjukdomar och som aktivt valt bort behandling. Jag har i dessa fall valt att enbart lyssna och inte agera genom att till exempel remittera personen till läkare, trots att det varit uppenbart att patienten umgåtts med tankar om att ta sitt liv.

Har jag gjort rätt? Har en individ rätt att välja att avsluta sitt liv? Och vad har jag för skyldigheter gentemot anhöriga om de kontaktar mig efter att klienten avlidit?

Kristina Taylor, Etikrådets ordförande, svarar:

Har en individ rätt att välja att avsluta sitt liv? En av de stora existentiella frågorna, som vi behöver hålla levande, liksom att reflektera över vilka omständigheter som bör påverka våra professionella, moraliska, yrkesetiska och juridiska överväganden i mötet med människor som funderar på att avsluta sitt liv. Om vårt svar är »ja« ställer det höga krav på vår etiska och professionella kompetens, om svaret är »nej« blir detta krav kanske ännu högre, eftersom vi då bedömer att individens självbestämmande är underordnat andra värden. Dessutom är det naturligtvis stor skillnad på att fundera över denna fråga i filosofisk mening, och att i sin professionella praktik möta en verklig människa som uttrycker sådana tankar.

Du frågar om du har gjort rätt. Jag gissar att du själv har ett svar, eller att du åtminstone lutar mer åt »ja« än »nej«? Att i efterhand undra om man kunde ha hanterat en svår situation annorlunda är viktigt men också svårt. Utifrån vilka faktorer ska vi bedöma de professionella och moraliska val vi har gjort? Generellt tänker jag att det är en risk att vi enbart tittar på utfall och konsekvenser – vi behöver överväga helheten och påminna oss om de olika omständigheter som har varit aktuella under processen. När det gäller så stora frågor som du ställer, där utfallet kan bli att en människa avslutar sitt liv, är det -naturligtvis ännu svårare. En variabel som påverkar ställningstagandet är var vi är verksamma när vi möter en människa som kommunicerar den här sortens livsval, exempelvis som anställda inom psykiatrin eller som privatpraktiserande, liksom naturligtvis vår bedömning av klientens tillstånd i övrigt.

Funderingarna om dina skyldigheter gentemot anhöriga berör hur ditt ansvar och respekten gentemot både de anhöriga och den avlidna klienten ska vägas mot sekretesskyddet. Här behöver vi överväga vad som kan vara viktigt för familjen att veta, med hänsyn tagen till den avlidna patientens rättigheter. Om bedömningen är att den avlidna klienten med största sannolikhet inte hade velat att anhöriga fick inblick i psykologkontakten, är det viktigt att respektera denna önskan även efter att klienten är död. Ibland kanske det är möjligt att stötta anhöriga i deras sorg på andra sätt än genom att lämna ut integritetskänslig information, till exempel genom att erbjuda ett samtal och beskriva mer generellt hur man arbetar.

Fotnot: Följande reflektioner utgår från den specifika situation som beskrivs i frågan, nämligen människor med obotliga sjukdomar som vill avsluta sitt liv, inte om suicidtankar generellt.

Tidigare frågor:

Vi sätter ett fåtal på piedestal. 

Berätta om vad som kan få dig att bryta tystnadsplikten

Hur agera när nya lagar strider mot våra yrkesetiska principer?

“Hur gör jag när mina patienter känner varandra?”

“Dags att tala högt om det förbjudna”

Fler artiklar

  • Kan jag vara kristen psykolog?
  • Hur värnar vi patientens autonomi?
  • Otydliga känslor alltid psykologens ansvar

Arkiverad under: Etikrådet

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Konferensrapporter

“Neutralitet riskerar osynliggöra”

Behovet att reflektera över sig själva inom hbtq+ området, diskuterades under riksstämma för SNPF.

Etikrådet

Lydia Sandgren vann Augustpriset

“Ojojoj, jag blir tvungen att sätta mig ner här på psykiatrimottagningen”, sa den överraskade författaren och psykologen.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

“Ju snabbare, desto lättare”

Motocross är det bästa psykologen Ulla Thorslund vet.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

9 november 2020

Psykologerna i “Våra barns hemliga” liv värjer sig mot kritiken https://t.co/wHUiSUBkMD via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
23 oktober 2020

Psykologer ska övervaka intag av psykedelisk substans https://t.co/uTEiwTnjaW via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
17 maj 2020

Kristina Taylor ny ordförande för Psykologförbundet https://t.co/tBMWOTbquZ via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
20 april 2020

“Målet är att vårdpersonalen ska hålla ut” https://t.co/BNmH0d8REl via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter3
19 mars 2020

”Jag vill visa att vi psykologer är vanliga människor” https://t.co/cDxcGAqyj1 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
13 mars 2020

Kris- och katastrofpsykologen: “Vården behöver lyssna aktivt på de oroliga” https://t.co/gdVg6lLnLS via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
17 februari 2020

Avskedad psykolog får en miljon av Försvarsmakten https://t.co/QjiTtyl8ia via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter4
24 januari 2020

“Vi vuxna måste vara de ungas hjärnbarkar” https://t.co/NIxrdFu8sV via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter

Nyheter

Anknytningsteorin används felaktigt – barn kan drabbas

Funktionsnedsättning leder till sämre vård vid psykisk ohälsa

»Sexualbrott inrymmer en rad psykologiska aspekter«

Behandling online allt mer individanpassad

Unik studie med förövare på darknet

»Terapeutisk relation viktig även vid internet-PDT«

© 2021 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer