I ett unikt tvärvetenskapligt forskningsprogram ska faktorer bakom kunskapsresistens kartläggas.
– Oviljan till vaccinationer och misstron mot klimatförändringar trots massiv kunskap är bara ett par exempel på kunskapsresistensens yttringar, säger psykologiprofessor Torun Lindholm som ansvarar för den psykologiska delen av projektet.
Kunskapsresistens tar sig allt fler uttryck; i Europa finns hos många en misstro mot att vaccinera sina barn och vi ser nya utbrott av bland annat mässlingsepidemier, misstron mot klimatförändringar till följd av människans livsstil finns kvar och gror trots massiv kunskap om sambandet, och globalt sett kan även rådande politiska strömningar på många håll till viss del förklaras av kunskapsresistens.
Foto: Niklas Björling
– I grunden finns det vi kallar konfirmeringsbias, att vi söker och tar till oss den information som bekräftar det vi redan tror på. I och med alla sociala medier, med inbyggda algoritmer som styr informationen så att vi inte ens får ta del av sådan ny kunskap som vi inte tror på, har problemet accentuerats, säger Torun Lindholm, psykologiprofessor vid Stockholms universitet.
Nu har Riksbankens Jubileumsfond beviljat 50,4 miljoner kronor till ett unikt forskningsprogram vid Stockholms universitet om kunskapsresistens, som involverar såväl psykologisk som statsvetenskaplig och filosofisk forskning. Programmet leds av filosofiprofessorn Åsa Wikforss och sträcker sig över sex år. Det är första gången kunskapsresistensens natur och orsaker undersöks systematiskt, både empiriskt och teoretiskt.
Den filosofiska delen ska studera den irrationalitet som ingår i kunskapsresistens, hur en kunskapsresistent person reagerar på evidens och samband med yttre faktorer som förstärker kunskapsresistensen. Den statsvetenskapliga delen ska bland annat studera vilken påverkan ideologiska utgångspunkter har för hur individer reagerar på evidens. Den psykologiska delen, som leds av Torun Lindholm, ska genomföra en serie experiment för att undersöka psykologiska faktorer bakom kunskapsresistens, och testa hypoteser hur kunskapsresistens kan motverkas.
Projektet har ännu inte kommit igång, det sker förmodligen i januari 2019, och hur det tvärvetenskapliga samarbetet kommer att se ut mer i detalj går ännu inte att säga, förklarar Torun Lindholm.
– Den gemensamma teoretiska grunden är motiverad kognition. Filosoferna kan till exempel ställa upp teoretiska modeller om motiverad kognition som vi inom psykologin sedan kan testa empiriskt. Vi kommer att fokusera på grupptillhörighet och konsekvenser av det, och titta på den dynamik som gör att vi ingår i en särskild grupp, säger Torun Lindholm.
