• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Karolinska överlägsen vinnare av forskningsmedel

Karolinska överlägsen vinnare av forskningsmedel

24 augusti 2023 publicerad av Redaktionen

Karolinska institutet får klart mest av forskningsanslagen från Vetenskapsrådet, visar Psykologtidningens kartläggning.
Lucas Pettersson, chef på avdelningen för forskningsfinansiering, tycker det är helt i sin ordning.
– Vi är en excellensverksamhet, ingen rättviseverksamhet.

Text: Maria Jernberg

Lucas Pettersson

Vetenskapsrådet är den största externa finansiären av forskningsmedel. Konkurrensen om medlen är stenhård. Cirka 90 procent av ansökningar som inkommer till beredningsgruppen för psykologi, avslås.

¬– Det är en stor sak att få de här bidragen, då har man sin projektförsörjning klar, säger Lucas Pettersson.

Ledamöterna som anlitats för att avgöra ansökningarnas framtid får utbildning och strikta ramar att hålla sig till.

– Det helt övergripande kriteriet är vetenskaplig kvalitet. De projekt som vi bedömer kan ge Sverige bäst forskningsresultat, de ska finansieras.

Originalitet och nytänkande, meriter inom forskargruppen och genomförbarhet – det är övriga kriterier.

– Alla pengar kan gå till Stockholm om det skulle visa sig att de bästa projekten finns där. Det ska inte spela någon roll. Tvärtom gör vi allt vi kan för att bygga upp system där det enda som spelar roll är kvalitet.

Mikael Lundqvist, senior forskare på Karolinska institutet, tilldelades förra året 5,89 miljoner för att studera hur människan lagrar spatial information och navigerar efter den. Han uppfattar att KI är ett nav som forskare söker sig till och att forskningsfokuset är större där än på andra universitet han varit.

– Jag tror att det är naturligt att det bildas hubbar, och att vi inte aktivt ska försöka sprida ut forskningen.

Statistiken visar också att två tredjedelar av anslagen från Vetenskapsrådet tilldelas män, trots att minst hälften av de som går forskarutbildning i psykologi är kvinnor.

Mest projektbidragspengar sedan 2014 har en man på Lunds universitet fått. Docent Roger Johansson och hans forskargrupp fick 6,35 miljoner för att undersöka det episodiska minnet och vad som gör mentala tidsresor möjliga.

– Hur kan vi få de här tydliga bilderna av vad vi varit med om? Vi studerar relationen mellan hur vi skapar och återkallar visuella minnen, och hur vi använder vår blick till det.

Roger Johansson säger att det inte finns något magiskt recept för en vinnande ansökan.

– Viktigast är att ha en grund att stå på. Att du kan ditt fält och har gjort tidigare forskning som du kan bygga vidare på i nya riktningar. Sen behöver man utveckla spännande idéer och skriva fram dem så att någon som inte jobbar med det varje dag, kan förstå.

Arbetet med att bedöma ansökningarna pågår under nio månader. Under två dygn i oktober stänger ledamöterna in sig på Sheraton Hotel i Stockholm för att göra den slutgiltiga gallringen.

Professor Torun Lindholm Öjmyr.

— Stämningen är mycket fokuserad och seriös. Man vet att man avgör vad folk ska hålla på med de närmaste åren, säger beredningsgruppens ordförande Torun Lindholm Öjmyr, professor i psykologi vid Stockholms universitet.

Hon beskriver att de noga preciserade kriterierna som de utgår från, gör att det oftast råder enighet i gruppen.

– Vi kan ibland ha olika åsikter men håller alltid en god ton. Vi lyssnar på varandra och söker en gemensam uppfattning. Det är jätteviktigt att alla kan stå för de bedömningar vi gör.

Torun Lindholm Öjmyr ser att det under lång tid varit en dominans för neuropsykologin.

– Det kan vara lite frustrerande ibland. Man skulle kanske vilja sprida ut pengarna på olika delområden och lärosäten, men det får vi inte göra.

Vetenskapsrådet väger inte heller in behov som kan finnas i samhället av en viss forskning, förutom i enstaka fall då särskilda satsningar utlysts av dem själva eller regeringen. I grunduppdraget står att de ska finansiera grundforskning och där brukar samhällsnytta inte lyftas fram som ett argument.

– Det här handlar om ny kunskap. Den nya kunskapen vet vi inte riktigt när eller hur den kan komma till användning, säger Lucas -Pettersson.

Han ger ett exempel om fåglars flyttbeteende.

– Det var ingen som tänkte att det var särskilt viktigt att veta, men när fågelinfluensan kom förstod vi hur fåglarna rörde sig och anade var nya utbrott av fågelinfluensa skulle ske.

I tre år sitter ledamöterna i beredningsgruppen. Torun Lindholm Öjmyr beskriver det som ett otroligt jobb, att de får slita kvällar och helger.

– Men det måste göras. Man ställer upp. Om man är forskare i Sverige får man räkna med det.

Och på kvällen på Sheraton, är det fest då?

– Nej, nej, vi käkar i deras matsal och pratar om andra saker, men eftersom ännu en hård arbetsdag väntar, tar vi det lugnt.

 

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • Autism på modet
  • Kreativa lösningar får behandlingen att fungera

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Frågorna är problemet

Frågorna skuldbelägger, någon annan effekt har de inte, konstaterar chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Fokus på det psykologiska hantverket

“Show me how you do it”, var temat på Psifos kompetensdagar i Umeå.

Etikrådet

Kan jag ta mig an syskonet?

Du behöver hantera detta för att insatsen inte ska bli negativ för patienten, skriver Patrik Lind, Etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

“Prestationen väger tungt”

Psykologen Staffan Wester om att ha musiker som klienter.

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

Twitter feed is not available at the moment.

Nyheter

Erik Andersson får Stora Psykologpriset 2023

“Det finns skillnader i hur man dricker fyra öl”

Därför slutade de med självskadande

Psykolog ger ut biografi om klient – dömd för sexövergrepp mot sitt barn

“ICD-11 har ett mer psykologiskt tänk”

Hittade psykologisk behandling mot migrän – skrev en bok

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in