• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Nationella riktlinjer i fokus på Psykoterapimässan 2018

Nationella riktlinjer i fokus på Psykoterapimässan 2018

24 september 2018 publicerad av Peter Örn

Nationella behandlingsriktlinjer och den legitimerade psykoterapeutens ställning på arbetsmarknaden var i fokus under inledningen av Psykoterapimässan 2018.

Den 24–25 september pågår Psykoterapimässan 2018 på Stockholmsmässan i Älvsjö. Den är den tionde i ordningen sedan den första psykoterapimässan år 2000.

Debatten om de nationella riktlinjerna för behandling vid depression och ångestsyndrom fick ny näring när arrangörerna valde att ha dessa som tema för mässans första paneldebatt. Men debatten uteblev, moderatorn hade gett varje debattör tre minuter var att besvara en rad på förhand givna frågeställningar och när alla var klara så återstod ingen ytterligare tid för debatt.

Gunnar Bohman (t.v) och Jonas Ramnerö från Stockholms universitet debatterar nationella riktlinjer under Psykoterapimässan 2018.

Under paneldeltagarnas egna reflektioner på frågeställningarna framkom, föga överraskande, en hel del kritik mot riktlinjerna. Anders Klingström, ordförande i styrelsen för Psykoterapeutföreningen inom Akademikerförbundet SRR och som ingick i en av prioriteringsgrupperna då de nationella riktlinjerna skulle tas fram, blev ”inte fullt nöjd” med resultatet och befarar att behandlingsvalen på sikt blir allt mer begränsade.

-Även om riktlinjerna ska ses på gruppnivå och som rekommendationer så faller de ändå tungt i verksamheten och hamnar där på individnivå, sade Anders Klingström.

Gunnar Bohman, psykolog och psykoterapeut och tidigare lektor vid Stockholms universitet, tog upp den kritik som remissinstanserna riktat redan då riktlinjerna ännu bara var förslag.

-De har tre allvarliga brister: brist på valfrihet och bredd, brist på evidens utifrån evidensbaserad utprovning i klinisk praktik, samt brist på extern granskning, sade Gunnar Bohman.

Kollegan Jonas Ramnerö, psykolog och docent i klinisk psykologi vid Stockholms universitet, är ”inte helt förtjust” i riktlinjerna, men anser ändå att de har ett värde.

-Det är svårt att sätta sig in i vetenskapliga studier och man kommer sällan att vara helt överens om slutsatserna. Men det måste man inte heller vara för att driva utvecklingen framåt och jag tror riktlinjerna innebär ett steg framåt, sade han.

Från Socialstyrelsen deltog generaldirektören Olivia Wigzell. Hon hävdade att riktlinjernas främsta syfte är att borga för hög tillgänglighet, aktiv uppföljning och god kontinuitet i behandlingen, och även om de inte är bindande så utgår de från de mest kostnadseffektiva insatserna och att det därför finns vinster med att följa dessa.

-Men lagen och etiken är tydlig gällande den enskildes ställning att välja behandling, och riktlinjerna ska inte ses som något bindande. Under 2019 ska vi göra en uppföljning av de nya riktlinjerna för att bland annat se om dessa har lett till att fler fått tillgång till psykologisk behandling, sade Olivia Wigzell.

Men ska behandlingsriktlinjerna kunna tillämpas krävs det psykoterapeuter, och med tanke på att 90 procent av alla legitimerade psykoterapeuter är över 50 år så hotas återväxten. Strax efter panelsamtalet inleddes ett seminarium om just återväxten och Anna Törnquist, rektor för Sapu, pekade på att andelen legitimerade psykoterapeuter har minskat mellan 2011 och 2015 med fem terapeuter per 100 000 invånare.

-Vi skulle behöva utbilda 300 psykoterapeuter per år för att behålla nuvarande täthet, men under exempelvis 2018 var det bara sammanlagt 200 som påbörjade utbildning till legitimerad psykoterapeut, berättade Anna Törnquist.

Gunnar Bohman, psykolog och psykoterapeut, ansåg att bristen på kunskap om att psykoterapeututbildningen är, som han själv uttryckte det, en “specialistutbildning” har påverkat möjligheterna att få tjänster, och att Akademikerförbundet SRR tillsammans med Psykologförbundet har ett ansvar för att föra ut den kunskapen till arbetsgivare och politiker. Anders Klingström från SRR berättade att de tillsammans med Psykologförbundet redan påbörjat det arbetet.

Det deltog ingen representant från Psykologförbundet på detta seminarium. Inom ramen för Psykologförbundets specialistordning erbjuds specialiteten psykologisk behandling/psykoterapi, och i en kommentar till debatten på psykoterapimässan om psykoterapeututbildningen som en ”specialistutbildning” säger Psykologförbundets ordförande Anders Wahlberg att alla psykoterapeututbildningar inte är specialistgrundande.

-Psykologförbundet driver en specialistutbildning som vi arbetar för och tror kommer att erkännas av samhället som en specialistutbildning för psykologer. Psykoterapeututbildningen ger den ämnesspecifika fördjupningen inom specialistutbildningen men specialistutbildningen innehåller även särskilda kunskaper som är knutna till specialistpositionen. Det är också innebörden i de avtal vi har med de universitet som ger psykoterapeututbildningar inom specialistordningen, säger Anders Wahlberg.

Psykoterapimässan arrangeras av PsykoterapiStiftelsen tillsammans med Akademikerförbundet SRR och Svensk Chefsförening.

Fler artiklar

  • "Likriktning leder till en sämre psykiatri"
  • Socialstyrelsen behöver kommunicera reviderade riktlinjer
  • Gruppbehandling effektiv vid PPD

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Välj den sämsta arbetsmiljön

Psykologerna på de statliga ungdomshemmen är värda all heder, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Psykologer och filosofer i debatt om klimatet

Debatterade vad som är viktigast för att lösa klimatkrisen. De visade sig ha olika svar.

Etikrådet

Hur kan vi tänka kring ett barn som tar sitt liv?

Jag lyssnade på programmet och blev också mycket tagen av det, skriver Etikrådets ordförande Patrik Lind.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

30 maj 2023

Reply on Twitter Retweet on Twitter Like on Twitter Twitter

Nyheter

Föreläsarna får ta bussen till studentkongressen

”Tack för att du stöttade oss”

Professorn får jobba vidare med forskargrupp – trots stenhård kritik från utredare

“Kunskapen om vulvodyni skamligt eftersatt”

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt”

Hon blev årets digitala psykolog

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in