Omfattande forskning visar att enskilda gener eller komplex av gener inte kan ge upphov till en viss psykisk sjukdom. Det krävs att många gener samverkar med uppväxtförhållanden, skriver psykologen Lars Lundström i en slutreplik till medicine doktor Andrea Johansson Capusan och Henrik Larsson, professor i psykiatrisk epidemiologi.
Capusan och Larsson (C/L) har kommenterat mitt debattinlägg »Dags att erkänna trauma som orsak till adhd-beteende«. De gör det inledande misstaget att påstå att jag skriver: »Det finns inga belägg för att psykosociala faktorer såsom dålig uppfostran, brister i familjefunktion, stress, traumatiska händelser, miljöfaktorer eller dylikt skulle kunna förklara uppkomsten av adhd.«
Men detta är ordagrant den information från Landstinget i Uppsala län som jag återger och kritiserar i min text. C/L kommenterar citatet som »delvis sant men verkar bygga på en del missförstånd av aktuellt forskningsläge om hur kausalitet vid komplexa medicinska tillstånd fungerar«.
Det är här tydligt att C/L inte delar den neuropsykiatriska tesen att adhd orsakas av en ärftligt betingad biologisk förändring helt utan inblandning av miljöfaktorer. I stället beskriver de ingående hur gener och miljö samverkar för att forma en individs beteende, i motsättning till Landstingets i Uppsala län (och Socialstyrelsens) uppfattning. Omfattande forskning visar att enskilda gener eller komplex av gener inte kan ge upphov till en viss psykisk sjukdom. Det krävs att många gener samverkar med uppväxtförhållanden. Bärare av vissa gener reagerar särskilt på psykosocial belastning eller psykiska trauma. Detta benämns stress-sårbarhet.
Det finns två sätt att se på adhd: ett neuropsykiatriskt där medicinering anses självklar samt ett som utgår från stress-sårbarhet där icke-farmakologisk behandling ska ges i första hand i samstämmighet med FN:s barnrättskommitté som riktat allvarlig kritik mot Sverige.
C/L har synpunkter på min tolkning av diagnosmanualen DSM. Enligt amerikansk originaltext har synsättet förändrats till stress-sårbarhet. Denna information saknas i den svenska fick-manualen. Hittills har behandlingen huvudsakligen styrts enligt den neuropsykiatriska modellen med förskrivning av narkotikaklassade substanser till ömtåliga nervsystem under utveckling.
Socialstyrelsens rapport om ökande psykisk ohälsa bland unga har ifrågasatts. Men medicineringen tilltar och föreställningen att det finns kemiska preparat för alla livets motigheter som därmed individualiseras. Läggs grund för missbruk av alkohol och andra droger?
C/L:s tvillingstudie sammanfattas så att resultaten för första gången påvisar att känslomässig och fysisk försummelse, fysiska och sexuella övergrepp samt bevittnat familjevåld direkt kan orsaka adhd-symtom. Även av angivna referenser framgår att C/L övergivit definitionen av adhd som ett så kallat neuropsykiatriskt funktionshinder. C/L jämför adhd och högt blodtryck som har det gemensamt att båda är subjektivt och inte objektivt avgränsade ytterligheter i normal-(klock)fördelade egenskaper.
För diagnos huvudsakligen ouppmärksamhet krävs 6 av 9 beteenden. Exempel: Är ofta glömsk i det dagliga livet. Pratar ofta överdrivet mycket. För diagnos huvudsakligen hyperaktivitet/impulsivitet krävs likaså 6 av 9 beteenden. Exempel: Är ofta lättdistraherad av yttre intryck. Har ofta svårt att vänta på sin tur. Debut före 12 års ålder och varaktigt lidande eller funktionsnedsättning i två miljöer. Båda diagnoserna ger kombinationen adhd. Hur mycket är »ofta« som krävs för alla arton beteenden? Diagnosgränseär som synes oprecis.
Högst medicinerade är nu 18,3 procent pojkar 10 till 14 år i Arjeplog och 16,3 procent i Ockelbo. Lägst Emmaboda och Kalmar med 2 och 2,1 procent.
C/L kommer till slutsatsen: »En bättre beredskap för traumabehandling är mycket önskvärd inom psykiatrin«. Jag delar den uppfattningen. Inte minst barn med svårigheter att koncentrera sig behöver lugn lärandemiljö, kompetenta lärare, hälsovård, bibliotek, tid för måltider, stimulerande utemiljö och åtgärder mot mobbning. Om oron kommer från svåra upplevelser har barnen rätt till psykosocial traumainriktad behandling.
I slutet av april gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att förklara regionala skillnader i diagnosticering och medicinering samt hur psykosociala och socioekonomiska faktorer påverkar adhd bland barn. Delrapport begärd till 30 oktober.
Kommer Socialstyrelsen att anlita av läkemedelsindustrin oberoende experter? Detta blir avgörande för om myndigheten förmår ompröva sitt förhållningssätt till adhd-beteende.
Lars Lundström, dr i psykologi och psykolog
