• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2025
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » “Du är sämre än vad du tror – men kan bli bättre”

“Du är sämre än vad du tror – men kan bli bättre”

30 april 2018 publicerad av Redaktionen

Om du är nöjd med dig själv som behandlare och känner att du inte vill utvecklas mer kan du sluta läsa här. Vi kommer att säga att du (sannolikt) är sämre än vad du tror, men också ge tips på hur du kan bli bättre, skriver debattörerna Linus Olsson Collentine och Ragnar Bern.

På samma sätt som 80 procent av alla bilförare tror att de kör bättre än genomsnittet, tror 80 procent av psykoterapeuter att de är bättre än gemene terapeut [1]. Ingen tror att de tillhör normalfördelningens sämre hälft. Det vore förstås underbart om alla terapeuter vore bättre än snittet, men för att det ska vara sant behöver vi förneka mer än vår medelmåttighet. Självöverskattningen slutar tyvärr inte heller där. Vi tror att nästan 80 procent av våra patienter förbättras och varannan terapeut tror att ingen av deras patienter försämras [1]. Verkligheten är inte lika rosaskimrande. En studie med 6 000 patienter visade att endast 35 procent förbättrades under behandlingen, medan 8 procent försämrades [2].

En annan studie har visat samma tendens: vi överskattar andelen förbättrade patienter mer än tvåfaldigt och identifierar i snitt bara 1 av 40 försämrade patienter [3]. Tillspetsat uttryckt, för att räkna ut hur många av dina patienter som faktiskt blir bättre efter terapin kan du ta andelen du tror och halvera den. För att räkna ut andelen av dina patienter som försämras kan du multiplicera andelen du skulle chansa på med 40. Med andra ord så är du (sannolikt) bra mycket sämre på att behandla än vad du tror.

Det går alltid att handplocka argument som verifierar ens terapeutiska förträfflighet, gärna utifrån ens personliga styrkor och preferenser. Exempelvis att hävda att relationen är viktigare än metoden. Att erfarenhet gör oss till bättre behandlare. Att terapin blir bättre ju mer vi gillar vår metod. Sanningshalten åsido så kan argumenten se olika ut men har gemensamt att de försvarar status quo.

Nu kanske du tänker: “Det gäller andra psykologer, men inte mig.” Men svara ärligt nu. Vad motiverar egentligen att du arbetar som du gör? Oavsett ditt svar finns det lyckligtvis forskning som visar hur vi bäst kan hjälpa de personer vi möter:

• Arbeta evidensbaserat. Gör det som forskning visat fungerar bäst och sluta inbilla dig att du vet bättre [4]. Det räcker inte att kalla sin terapi för en viss terapi för att det ska vara den terapin.

• Utvärdera terapin regelbundet och systematiskt. Det finns gratis formulär som tar någon minut att administrera, exempelvis Session Rating Scale som finns att ladda ner gratis på scottdmiller.com. Andelen försämrade patienter kan minskas med 75 procent om terapeuten får feedback på behandlingen och får råd om hur identifierade problem kan lösas [5].

• Färdighetsträna. Enbart repetition leder inte automatiskt till förbättring. För att bli bättre kan vi använda »deliberate practice«, alltså att identifiera vad vi behöver träna på, för att sedan medvetet träna just detta, alltmedan vi får feedback på träningen [6].

• Tvivla på dig själv. Självöverskattningens kanske starkaste motgift. De bästa behandlarna verkar vara de som tvivlar på sin egen förmåga [7].

Vi får gärna överskatta oss själva som kockar, älskare eller bilförare. Men som psykologer är det vårt jobb att göra det som är bäst för patienten. Vi får aldrig glömma det.

Här kan du göra ett test.

 

 

 

 

 

Linus Olsson Collentine psykologstudent termin 10, ordförande för Psykologförbundets studeranderåd.

Ragnar Bern Psykologstudent termin 10, nominerad till Lilla Psykologpriset 2018.

Referenser:

Referenser 1) Walfish S, McAlister B, O›Donnell P & Lambert M J (2012). An investigation of self-assessment bias in mental health providers. Psychological Reports, 110(2), 639-644. 2) Hansen N B, Lambert M J & Forman E M (2002). The psychotherapy dose-response effect and its implications for treatment delivery services. Clinical Psychology: Science and Practice, 9(3), 329-343. 3) Hannan C, Lambert M J, Harmon C, Nielsen S L, Smart D W, Shimokawa K & Sutton S W (2005). A lab test and algorithms for identifying clients at risk for treatment failure. Journal of Clinical Psychology, 61(2), 155-163. 4) För diskussion om evidens och utbildning, se Bern R & Blomgren L (2017) i Beteendeterapeuten den 14/2 eller googla »Evidens efterlyses på psykologprogrammen« för att läsa artikeln. 5) Shimokawa K, Lambert M J & Smart D W (2010). Enhancing treatment outcome of patients at risk of treatment failure: Meta-analytic and mega-analytic review of a psychotherapy quality assurance system. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 78, 298-311. 6) Rousmaniere T. (2017). Deliberate practice for psychotherapists: A guide to improving clinical effectiveness Routledge/Taylor & Francis Group, New York, NY. För en kritisk meta-analys, se Macnamara B N, Hambrick D Z & Oswald F L (2014). Deliberate practice and performance in music, games, sports, education, and professions: A meta-analysis. Psychological Science, 25(8), 1608-1618. 7) Nissen-Lie H A, Rønnestad M H, Høglend P A, Havik O E, Solbakken O A, Stiles T C & Monsen J T. (2017). Love yourself as a person, doubt yourself as a therapist? Clinical Psychology & Psychotherapy, 24(1), 48–60.

Fler artiklar

  • Från hudfärg till sexuell läggning
  • "Bland samer är normen att vara stark"
  • "Du måste träna rätt hjärnvågor"

Arkiverad under: Debatt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Ledare

Woke – det nyttiga skällsordet

Att woke blivit ett skällsord är inget att beklaga sig över, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till

Min dag

“Hamnar hela tiden i nya situationer”

Anna Montén om en vanlig dag på vuxenhabiliteringen i Växjö.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post:

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

11 september 2024

Vårdare frias för våldtäkt – psykologens ord vägde för lätt via @psykologtidning

Reply on Twitter 1833872118536085851 Retweet on Twitter 1833872118536085851 Like on Twitter 1833872118536085851 Twitter 1833872118536085851
11 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1800508785834037460 Retweet on Twitter 1800508785834037460 Like on Twitter 1800508785834037460 Twitter 1800508785834037460
7 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1799101532711133551 Retweet on Twitter 1799101532711133551 Like on Twitter 1799101532711133551 2 Twitter 1799101532711133551
11 mars 2024

“Vi har överskattat begåvningens betydelse” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1767170413321224400 Retweet on Twitter 1767170413321224400 Like on Twitter 1767170413321224400 Twitter 1767170413321224400
6 mars 2024

Hon lämnade tillbaka sin legitimation via @psykologtidning

Reply on Twitter 1765327570503922153 Retweet on Twitter 1765327570503922153 Like on Twitter 1765327570503922153 Twitter 1765327570503922153
13 december 2023

Psykologen: “Vi odlar svampen själva” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1734964587357675932 Retweet on Twitter 1734964587357675932 Like on Twitter 1734964587357675932 Twitter 1734964587357675932
1 november 2023

Mullret inifrån Mindler via @psykologtidning

Reply on Twitter 1719636490358026455 Retweet on Twitter 1719636490358026455 1 Like on Twitter 1719636490358026455 1 Twitter 1719636490358026455
9 maj 2023

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1655901558016552962 Retweet on Twitter 1655901558016552962 Like on Twitter 1655901558016552962 1 Twitter 1655901558016552962

Nyheter

”Regionerna behöver både piska och morötter”

”För narcissisten finns inga mellanlägen”

“Jag hjälper polisen att sålla i flödet”

Mendly-psykolog riskerar prövotid

Studenterna associerar fritt i bokklubb

Nytt kollektivavtal stoppar generella provanställningar

© 2025 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in