• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2025
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Brister i skolan bakom ökning av psykisk ohälsa

Brister i skolan bakom ökning av psykisk ohälsa

26 april 2018 publicerad av Peter Örn

Brister i skolan ligger bakom en stor del av ökningen av psykisk ohälsa bland barn och unga. Det skriver Folkhälsomyndigheten i en rapport, och lyfter samtidigt upp elevhälsans betydelse för att främja elevers hälsa.

Andelen ungdomar i åldern 13 till 15 år som rapporterar återkommande symtom på stress och psykisk ohälsa fördubblades i Sverige under perioden 1985–2014. Det uppger Folkhälsomyndigheten, som nu undersökt tänkbara orsaker inom områden som familjen, familjens socioekonomiska förutsättningar, skolan och lärande, övergripande samhällsförändringar. Även digitala medier och deras möjliga inverkan på utvecklingen av barns och ungas psykiska ohälsa finns med i undersökningen.

Slutsatsen presenteras i en ny rapport, och den visar att orsakerna i första hand tycks finnas inom skolan och hur den som helhet fungerar. Skolan i Sverige har genomgått flera genomgripande förändringar sedan 1990-talets början. Högstadieelevers skolprestationer försämrades under perioden 1995–2012, samtidigt som alltfler elever rapporterade att de kände sig stressade över skolarbetet. ”Det finns tydliga tecken på samband mellan sämre skolprestationer och ökad risk för psykosomatiska besvär. Långvarig stress är också någonting som påverkar hälsan negativt”, uppger Folkhälsomyndigheten.

Arbetsmarknaden har också förändrats, med högre krav på utbildning och kompetens än tidigare. Det är troligt att barn och unga är medvetna om dessa förändringar, och att de känner en press att fullfölja gymnasiet med bra betyg.

Folkhälsomyndighetens slutsats är att den svenska skolan behöver stärkas. Både Kommissionen för jämlik hälsa och Skolkommissionen har lyft förslag som syftar till att skapa en god lärandemiljö i skolan, bättre skolprestationer och en likvärdig skola. Även elevhälsan har en viktig roll när det gäller att främja elevernas hälsa så att de har bättre förutsättningar att klara av skolan.

Uppgifterna om barns och ungas psykiska hälsa i Sverige kommer från den stora undersökningen Skolbarns hälsovanor.

Läs rapporten Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige?

Fler artiklar

  • Autism på modet
  • "Därför har vi begränsad kunskap om utmatttningssyndrom"
  • Mest jämställt i Umeå

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Ledare

Woke – det nyttiga skällsordet

Att woke blivit ett skällsord är inget att beklaga sig över, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till

Min dag

“Hamnar hela tiden i nya situationer”

Anna Montén om en vanlig dag på vuxenhabiliteringen i Växjö.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post:

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

11 september 2024

Vårdare frias för våldtäkt – psykologens ord vägde för lätt via @psykologtidning

Reply on Twitter 1833872118536085851 Retweet on Twitter 1833872118536085851 Like on Twitter 1833872118536085851 Twitter 1833872118536085851
11 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1800508785834037460 Retweet on Twitter 1800508785834037460 Like on Twitter 1800508785834037460 Twitter 1800508785834037460
7 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1799101532711133551 Retweet on Twitter 1799101532711133551 Like on Twitter 1799101532711133551 2 Twitter 1799101532711133551
11 mars 2024

“Vi har överskattat begåvningens betydelse” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1767170413321224400 Retweet on Twitter 1767170413321224400 Like on Twitter 1767170413321224400 Twitter 1767170413321224400
6 mars 2024

Hon lämnade tillbaka sin legitimation via @psykologtidning

Reply on Twitter 1765327570503922153 Retweet on Twitter 1765327570503922153 Like on Twitter 1765327570503922153 Twitter 1765327570503922153
13 december 2023

Psykologen: “Vi odlar svampen själva” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1734964587357675932 Retweet on Twitter 1734964587357675932 Like on Twitter 1734964587357675932 Twitter 1734964587357675932
1 november 2023

Mullret inifrån Mindler via @psykologtidning

Reply on Twitter 1719636490358026455 Retweet on Twitter 1719636490358026455 1 Like on Twitter 1719636490358026455 1 Twitter 1719636490358026455
9 maj 2023

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1655901558016552962 Retweet on Twitter 1655901558016552962 Like on Twitter 1655901558016552962 1 Twitter 1655901558016552962

Nyheter

Regeringens utredare: Tydligt behov av specialistpsykologer

Uppmanar regeringen: Utred psykologprogrammen

Klart för teater

Vill öka utbudet för de yngsta vid trauma

“Vi kan göra problemet mer synligt”

”Regionerna behöver både piska och morötter”

© 2025 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in