• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2020
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Aktuellt · Får patienten spela in mig?

Får patienten spela in mig?

5 december 2016 publicerad av Peter Örn

FRÅGA JURISTEN: Vill en patient spela in sitt samtal med psykologen bör man som psykolog först fråga om skälen till inspelningen. Det kan ofta finnas godtagbara skäl för en ljudinspelning, enligt bland annat uttalanden från JO. Men kontrollera först om din arbetsplats har egna regler kring detta. Det svarar förbundsjuristen Nils-Erik Solberg i Fråga Juristen.

FRÅGA:
Vad är det som gäller om en patient vill spela in det samtal vi har? Kan jag vägra att tillåta det? En patient jag har vill till och med spela in med bild. Det känns väldigt olustigt med tanke på att det kan komma ut på Facebook och liknande. Och gäller inte sekretessen då?

Nils Erik Solberg
Foto: Johan Paulin

SVAR:

Det förekommer att patienter och även anhöriga vill göra ljudinspelningar, fotografera eller till och med filma i samband med kontakter med hälso- och sjukvården. Dessa frågor kan ses ur flera olika perspektiv. Det kan till exempel vara fråga om sekretessen för andra som rör sig i lokalerna, som patienter och anhöriga. Det kan också vara både en arbetsmiljöfråga och en integritetsfråga för personalen som blir inspelad.

Som du är inne på kan även formen för inspelningen ha betydelse, likaså kommer man in på hur själva vården påverkas och orsakerna till varför patienten vill spela in kan variera.

JO har i några fall bedömt frågor som rör inspelning av möten mellan patienter och hälso- och sjukvårdpersonal vid vårdtillfällen. Där konstateras att sjukvårdens lokaler inte är allmän plats där vem som helst kan röra sig fritt och att vården därför har rätt att ställa upp regler för dem som vistas där. Många landsting och regioner har fastställt regler, både när det gäller vad som är tillåtet att spela in och hur, samt hur personalen ska hantera patienters begäran att få göra inspelningar av vården. Du bör därför till en början kontrollera om och i så fall vad som gäller på din arbetsplats.

JO uttalar att det ofta finns godtagbara skäl för patienter att spela in ett möte med vårdpersonal, som till exempel för att kunna lyssna igenom ett samtal själv senare eller att låta en anhörig ta del av det. JO anser därför att utgångspunkten bör vara att det ska vara tillåtet att göra ljudinspelningar av samtal som patienten själv deltar i.

Däremot kan det förbjudas om man kan misstänka att inspelningen kan komma att användas på ett ”provokativt eller förlöjligande” sätt. I individuella fall kan man alltså förbjuda ljudinspelningar. För att kunna göra en sådan bedömning behöver man prata med patienten om skälen för inspelningen.

Ett skäl kan också vara att patienten i något avseende misstror vården och vill använda inspelningen som ”bevismedel”. Då är det viktigt att klara ut vad som är orsaken till den bristande tilltron och hantera den. JO har kritiserat en läkare för att denne har förbjudit en ljudinspelning utan att ta reda på något om varför patienten ville göra inspelningen.

Även vilken typ av inspelning som görs har betydelse. När det gäller fotografering eller videoinspelning anser JO att det av integritetsskäl är möjligt att förbjuda det, oavsett orsak och syfte med inspelningen. Sekretessreglerna blir inte aktuella att tillämpa om patienten själv spelar in samtalet. Däremot kan det tänkas att sekretess kan påverka i de fall ett samtal innehåller uppgifter om utomstående personer. Även det är förstås skäl för att neka inspelning.

TEXT

Nils-Erik Solberg
förbundsjurist

Fler artiklar

  • Hyllade och hotade
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • “Jag vill ta reda på var psykologerna gör mest nytta”

Arkiverad under: Aktuellt, Fråga juristen

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Konferensrapporter

“Neutralitet riskerar osynliggöra”

Behovet att reflektera över sig själva inom hbtq+ området, diskuterades under riksstämma för SNPF.

Etikrådet

Lydia Sandgren vann Augustpriset

“Ojojoj, jag blir tvungen att sätta mig ner här på psykiatrimottagningen”, sa den överraskade författaren och psykologen.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

“Ju snabbare, desto lättare”

Motocross är det bästa psykologen Ulla Thorslund vet.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

9 november 2020

Psykologerna i “Våra barns hemliga” liv värjer sig mot kritiken https://t.co/wHUiSUBkMD via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
23 oktober 2020

Psykologer ska övervaka intag av psykedelisk substans https://t.co/uTEiwTnjaW via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
17 maj 2020

Kristina Taylor ny ordförande för Psykologförbundet https://t.co/tBMWOTbquZ via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
20 april 2020

“Målet är att vårdpersonalen ska hålla ut” https://t.co/BNmH0d8REl via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter3
19 mars 2020

”Jag vill visa att vi psykologer är vanliga människor” https://t.co/cDxcGAqyj1 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
13 mars 2020

Kris- och katastrofpsykologen: “Vården behöver lyssna aktivt på de oroliga” https://t.co/gdVg6lLnLS via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
17 februari 2020

Avskedad psykolog får en miljon av Försvarsmakten https://t.co/QjiTtyl8ia via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter4
24 januari 2020

“Vi vuxna måste vara de ungas hjärnbarkar” https://t.co/NIxrdFu8sV via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter

Nyheter

Försummelse under barndomen sätter spår i generationer

Anknytningsteorin används felaktigt – barn kan drabbas

Funktionsnedsättning leder till sämre vård vid psykisk ohälsa

»Sexualbrott inrymmer en rad psykologiska aspekter«

Behandling online allt mer individanpassad

Unik studie med förövare på darknet

© 2021 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer