FORSKNING. Patienter med återkommande depressioner skulle vinna mycket om mindfulness får ingå i de nya nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom. Det säger psykolog Josefine Lilja, som i ny doktorsavhandling visar att Mindfulness-baserad kognitiv terapi (MBCT) kan sänka återfallsprocenten i depression från 68 procent till 16 procent.
Den 8 december presenterar Socialstyrelsen nya nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. I arbetet med att uppdatera dessa har bland annat mindfulness som metod granskats. Josefine Lilja, som nyligen disputerade vid Göteborgs universitet med avhandlingen Mindfulness-Based Cognitive Therapy in Primary Care, tror att det skulle betyda mycket för patienter med återkommande depressioner om mindfulness finns med i riktlinjerna.
– Vid återkommande depressioner – fler än tre episoder – har MBCT visat sig effektivare än vanlig KBT. Det handlar ofta om en problematik som måste hanteras genom hela livet, om tankemönster som blir nästan självgående och där det krävs väldigt lite för att återinsjukna. För dessa patienter handlar det inte främst om att förändra sina tankar utan lära sig att förhålla sig till tankarna, säger Josefine Lilja, och fortsätter:
– Många patienter med depression har beskrivit att de främst erbjudits läkemedel. MBCT är ett effektivt alternativ till psykofarmaka vid återkommande depressioner, och i de engelska nationella riktlinjerna rekommenderas metoden sedan 2009.
Vid MBCT får deltagarna lära sig olika kognitiva och beteendeterapeutiska färdigheter som varvas med meditation och enkla yogaövningar, samt ett nytt förhållningssätt till sina egna tankar och känslor för att inte dras med i dysfunktionella tanke- och känslomönster. Behandlingen ges i grupp på cirka 10-12 patienter, 2,5 timma per vecka under 8 veckor och med hemuppgifter.
I Josefine Liljas avhandling ingick dels en kvalitativ studie med 19 patienter och dels en kvantitativ studie med 45 patienter.
– Jag hoppas att min studie och de positiva resultat jag visat kan leda till mer forskningsmedel för att kunna göra en större RCT-studie. Sådana har gjorts i bland annat England och Belgien och som visat en sänkt återfallsfrekvens i depression från 60-80 procent till 30-40 procent, säger Josefine Lilja.
Då de nuvarande nationella riktlinjerna kom 2010 fanns KBT med som förstahandsval vid bland annat medelsvår egentlig depression och generaliserat ångestsyndrom, något som påverkade satsningarna på psykologer och KBT-utbildning inom primärvården. Josefine Lilja tror att en liknande utveckling skulle gälla för mindfulness som metod om den blev en del av de reviderade nationella riktlinjerna.
– Terapeutiska interventioner med mindfulness skulle förmodligen även få en större plats på psykologprogrammen. I dag finns det kurser att gå i MBCT och det finns även en manualbaserad bok på svenska för vårdgivare.
TEXT
Peter Örn
