• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Socialstyrelsen behöver kommunicera reviderade riktlinjer

Socialstyrelsen behöver kommunicera reviderade riktlinjer

8 september 2022 publicerad av Redaktionen

Det är av stor vikt att Socialstyrelsen kommunicerar ut till berörda professioner när man reviderat sina riktlinjer, skriver psykologerna Ann-Sophie Lindqvist Bagge och Malin Hildebrand Karlén och uppmärksammar att Socialstyrelsen blandat ihop två behandlingsmetoder.

Bild: Lennart Kriisa

2015 kom Socialstyrelsens riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende [1]. Vid översynen 2019 [2] stod det i riktlinjerna att hälso- och sjukvården samt socialtjänsten kan erbjuda psykodynamisk eller interaktionell terapi till personer med missbruk eller beroende av alkohol (prioritet 4) medan det i det vetenskapliga underlaget stod: »Tillstånd: Alkoholmissbruk eller -beroende. Åtgärd: Psykodynamisk (PDT) eller interaktionell terapi (IPT)«. Socialstyrelsen tycks därmed ha blandat ihop terapiformerna interaktionell terapi och interpersonell terapi (IPT).

2019 gavs följande beskrivning av interaktionell terapi:

»Psykodynamisk terapi (PDT) och interaktionell terapi (IPT) är två närliggande terapiformer som båda syftar till större medvetenhet om samt bearbetning och hantering av känslomässiga konflikter och reaktioner, vilka kan utgöra bakomliggande och vidmakthållande faktorer till alkohol- eller narkotikaberoendet. Syftet är att öka personens självkännedom och möjlighet att förhålla sig till och hantera sina reaktioner och livsomständigheter. Behandlaren är mer aktiv än vad som är vanligt i klassisk psykodynamisk terapi och behandlingen är ofta mer strukturerad.«

»IPT (som motsvarar interpersonell terapi vid till exempel depression) fokuserar framför allt på reaktioner och förhållningssätt i aktuella relationer. IPT bedrivs vanligtvis som gruppterapi och PDT bedrivs både individuellt och i grupp. Terapiformerna kan ges som korttidsterapi på cirka 8–15 sessioner eller som långtidsterapi på 1–2 år.«

Det första stycket ser ut att vara en beskrivning av interaktionell terapi. I det andra stycket har det skett en sammanblandning av interaktionell terapi och IPT, då IPT nämns som en evidensbaserad psykoterapimetod vid depression. Noterbart är att interaktionell terapi inte omnämns i riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom [3], där nämns däremot IPT.

För att beslutsfattare och professionen ska bibehålla ett högt förtroende för Socialstyrelsen bör fel i riktlinjer och efterföljande revideringar tydligt offentliggöras och förmedlas. I februari 2022 uppmärksammade vi Socialstyrelsen på att det skett en sammanblandning av interaktionell terapi och IPT i de nationella riktlinjerna från 2015, och att felet kvarstod vid översynerna 2017 och 2019.

I maj 2022 reviderades riktlinjerna, men när detta skrivs (sent i augusti 2022) kan ändringen endast härledas till en fotnot i 2019 års riktlinjer. De ursprungliga rekommendationerna gällande interaktionell terapi kvarstår, men förkortningen IPT och delar av beskrivningen av interaktionell terapi har tagits bort. Det saknas dock, såvitt författarna vet, en behandlingsmanual för interaktionell terapi, vilket gör att rekommendationen blir svår (rentav omöjlig) att omsätta i praktiken.

Vi misstänker att en del kollegor inom missbruksvården i likhet med oss utgått från att det är interpersonell terapi (IPT) som avsetts i riktlinjerna. Det är av stor vikt att Socialstyrelsen alltid tydligt kommunicerar ut till berörda professioner när man reviderat sina riktlinjer för olika behandlingar. I detta fall kan det förändra hur professionen uppfattar evidensläget för de terapiformer som rekommenderas vid missbruks- och beroendetillstånd.

Ann-Sophie Lindqvist Bagge, legitimerad psykolog och docent i psykologi vid Göteborgs universitet och Malin Hildebrand Karlén, legitimerad psykolog och docent i psykologi vid Göteborgs universitet.

  1. Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Stöd för styrning och ledning. Artikelnr: 2015-4-2. Stockholm: Socialstyrelsen; 2015.
  2. Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Översyn 2019. Artikelnr: 2019-1-16. Stockholm: Socialstyrelsen; 2019.
  3. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom – Stöd för styrning och ledning. Artikelnr: 2021-4-7339. Stockholm: Socialstyrelsen; 2021. 

Läs Socialstyrelsens svar här.

Fotnot: Debattartikeln publicerades först i Läkartidningen

Fler artiklar

  • "Likriktning leder till en sämre psykiatri"
  • "Viktigare att reparera alliansbrott än att aldrig göra fel"
  • Möt Malin Bergström: "Har inget problem med att folk bli förbannade"

Arkiverad under: Debatt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Välj den sämsta arbetsmiljön

Psykologerna på de statliga ungdomshemmen är värda all heder, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Psykologer och filosofer i debatt om klimatet

Debatterade vad som är viktigast för att lösa klimatkrisen. De visade sig ha olika svar.

Etikrådet

Hur kan vi tänka kring ett barn som tar sitt liv?

Jag lyssnade på programmet och blev också mycket tagen av det, skriver Etikrådets ordförande Patrik Lind.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

30 maj 2023

Reply on Twitter Retweet on Twitter Like on Twitter Twitter

Nyheter

Föreläsarna får ta bussen till studentkongressen

”Tack för att du stöttade oss”

Professorn får jobba vidare med forskargrupp – trots stenhård kritik från utredare

“Kunskapen om vulvodyni skamligt eftersatt”

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt”

Hon blev årets digitala psykolog

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in