• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Aktuellt · Regeringen om kritiken mot nya asyllagen

Regeringen om kritiken mot nya asyllagen

18 augusti 2016 publicerad av Kajsa Heinemann

AKTUELLT. – Vi har lyssnat och tagit del av de synpunkter som framförts och vissa justeringar har gjorts. Det säger folkhälso-, sjukvårds och idrottsminister Gabriel Wikström med anledning av den massiva kritik som framförts mot den nya asyllagen som trädde i kraft 19 juli.

Gabriel Wikström
Foto: Kristian Pohl

Det rekordhöga antalet flyktingar till Sverige hösten 2015 föranledde regeringen att presentera ett lagförslag om tillfällig asyl. Det mötte mycket stark kritik, bland annat från Psykologförbundet, och trots en kort betänketid på drygt 30 dagar fick Justitiedepartementet in över 70 yttranden. Kritiken gällde främst de konsekvenser lagen skulle medföra på både ett personligt och samhällsekonomiskt plan.

Den nya lagen började gälla den 19 juli i år och ska vara i bruk till och med 19 juli 2019.

Varför har regeringen inte tagit hänsyn till den kritik och den kunskap, beprövad erfarenhet och forskning som finns hos remissinstanserna, Gabriel Wikström?

– När EU brast i gemensamt ansvar blev situationen i Sverige ohållbar. Asylsystemet har satts under stor press, och även andra centrala samhällsfunktioner såsom hälso- och sjukvården, skolan och den sociala barn- och ungdomsvården är hårt belastade.

– De åtgärder som har vidtagits är tillfälliga men vi har sett dem som nödvändiga för att tillfälligt anpassa de svenska asylreglerna och skapa ett mottagande och en etablering som fungerar. Det stämmer att många remissinstanser har varit kritiska. Vi har lyssnat och tagit del av de synpunkter som framförts och vissa justeringar har gjorts.

Många tror att trycket på psykiatrin och Bup nu kommer att öka. Vad har regeringen gjort för att förstärka vården så att personal kan erbjuda god vård? Och varför finns inte informationsmaterial på olika språk hur lagen ska tolkas?

– Vi har sett ökade behov och därför har vi också tillfört mer resurser. I den ändringsbudget som följde överenskommelsen om migrationsfrågor tilldelades landstingen nästan en och en halv miljard kronor för att kompensera för ökade kostnader i samband med flyktingmottagandet. Detta är utöver ordinarie ersättningar för exempelvis hälsoundersökningar. Regeringen har också förbättrat landstingens förutsättningar att ge en god och tillgänglig vård, inte minst genom de 10 miljarder per år som har aviserats i generella statsbidrag till kommuner och landsting. Det finns fortfarande behov och utmaningar, men detta har varit ett viktigt tillskott för landsting och kommuner.

– Vi har också gett Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen ett antal uppdrag för att staten och de statliga myndigheterna på ett än bättre och tydligare sätt ska kunna stödja hälso- och sjukvården i arbetet. Därutöver har vi har avsatt medel till SKL, i enlighet med en ansökan, för en förstudie för att möta ohälsan hos nyanlända och asylsökande. Inom ramen för förstudien genomfördes det en kartläggning för att identifiera vilka behov hos flyktingar som kommer att påverka hälso- och sjukvården.

– Sedan den 1 januari i år har regeringen också antagit en ny strategi inom området psykisk hälsa. Genom en överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting satsar vi 845 miljoner kronor för att stimulera och stödja huvudmännen utifrån olika fokusområden. I strategin lyfter vi fram särskilt utsatta grupper, vilket till exempel kan vara asylsökande och nyanlända.

Lagförslaget har kritiserats för att sakna en konsekvensanalys av lagens inverkan på nyanlända men också på personal som arbetar med denna målgrupp samt de som har öppnat sina hem för ensamkommande barn. Hur ser du på den kritiken?

– Vi har gjort en analys av konsekvenserna, den finns med i propositionen. Sedan behöver vi givetvis utvärdera den här tillfälliga lagstiftningen, precis som man gör med andra lagförändringar.

SKL har nyligen fått 30 miljoner av regeringen för att utbilda utbildare inom landstingen, efter ett pilotprojekt som gjorts i Värmland. Detta som ett resultat av psykiatrisamordnaren Ing-Marie Wieselgrens engagemang och insikt om trycket inom psykiatrin. I studien, som tagits fram av forskare och behandlare, framkommer vad som gagnar positiv hälsoutveckling för asylsökande. Flera faktorer som anses leda till positiv hälsoutveckling är sådana som riksdagen nu lagstadgat bort; hur går det ihop?

– Jag tycker att SKL och Ing-Marie har gjort ett bra och viktigt arbete. SKL:s rapport pekar på att det finns behov av att utveckla de insatser inom hälso- och sjukvården som riktar sig till asylsökande och nyanlända. Något som vi från statens sida försöker vara med att stödja. I maj i år redovisade Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen en delrapport inom ramen för ett av de regeringsuppdrag som vi gett dem som bland annat visar att planering, genomförande och uppföljning av hälsoundersökningar behöver förbättras. Socialstyrelsen uppskattar förekomsten av psykisk ohälsa bland asylsökande i Sverige till omkring 20–30 procent. Förekomst av posttraumatiskt stressyndrom, är högre bland asylsökande jämfört med övriga befolkningen. Det är viktigt att detta uppmärksammas i de ordinarie strukturerna.

– SKL har fått medel för en nationell spridning av insatser om positiv hälsoutveckling för nyanlända och asylsökande. Insatserna syftar till att effektivisera och förbättra vården för att öka hälsan hos gruppen asylsökande och nyanlända och ska förbättra kvaliteten i hälsoundersökningarna, göra det lättare att identifiera behov och erbjuda tidiga insatser för att förebygga särskilt den psykiska ohälsan. Det är en stor utmaning att säkerställa att de som sökt asyl i Sverige får den vård de behöver, men min förhoppning är att detta projekt ska bidra till en bättre psykisk och fysisk hälsa för dessa personer.

TEXT

Kajsa Heinemann

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • Sabina Gušić tog ett sabbatsår till havs
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad göra när det blir för svårt för mig som PTP?

Att värna ett barns autonomi och självbestämmande är i sig ett komplext uppdrag, skriver Patrik Lind, etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner https://t.co/WhpnSzqtNk via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1

Nyheter

Så pratar psykologer om sex

Kritiserad skola slipper sanktioner – rekryterade psykolog

Bruno Adler, 96, fortsätter jobba som psykolog

XR-psykologer vandaliserade bensinpumpar

Transpersoner självmedicinerar med hormoner

Nu bjuder vi in politikerna

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer