• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Forskning · Flyktingar löper väsentligt ökad risk för psykoser

Flyktingar löper väsentligt ökad risk för psykoser

18 mars 2016 publicerad av Peter Örn

FORSKNING. Flyktingar löper en väsentligt ökad risk att drabbas av schizofreni och andra icke-affektiva psykossjukdomar jämfört med andra utrikes födda eller svenskfödda. Det visar psykolog Anna-Clara Hollander och kolleger vid Karolinska institutet i en ny studie. Studien, som är unik i sitt slag och publicerad i den brittiska tidskriften BMJ, ger stöd för hypotesen om att traumatiska livshändelser kan vara en riskfaktor för psykossjukdomar.

Anna-Clara Hollander
Foto: Andreas Lundin

Det är sedan länge känt att utlandsfödda löper en betydligt högre risk att drabbas av psykossjukdomar jämfört med inrikes födda. Det visar såväl svenska som utländska studier och resultaten har varit samstämmiga. Men själva orsaken till den riskökningen är fortfarande outforskad. Det har dock varit okänt om flyktingar, som på flera sätt utgör en särskilt utsatt grupp, skiljer sig från andra utlandsfödda i fråga om risken att drabbas av psykossjukdomar.

Den nya studien från Karolinska institutet, som gjorts i samarbete med forskare vid University College London i Storbritannien, bygger på registerdata från 1,3 miljoner unga svenskar födda i antingen Sverige eller utomlands. Dessa följdes från att de fyllde 14 år – eller från att de anlände till Sverige, beroende på vilket som inträffade först – och under som längst 13 år. Under studieperioden fick 3 700 av dem diagnosen icke-affektiv psykos.

Resultaten visar att flyktingar hade en 66 procent högre risk att få diagnosen icke-affektiv psykos jämfört med utrikes födda från samma regioner. Jämfört med inrikes födda var flytingarnas riskökning nästan tre gånger så hög. Det var ett återkommande mönster att just flyktingsituationen bland utrikes födda medförde en ökad risk oavsett var i världen personen kom ifrån, med undantag från personer födda i afrikanska länder söder om Sahara där samtliga i studien hade en likartad riskökning jämfört med personer födda i Sverige. Den ökade risken för icke-affektiv psykos bland flyktingar gällde både män och kvinnor men var tydligast bland männen.

Forskarna bakom studien uppger att resultaten sett i ett större sammanhang ger stöd för hypotesen om att traumatiska livshändelser i sig kan spela en stor roll för risken att insjukna i schizofreni och andra icke-affektiva psykossjukdomar.

Läs hela artikeln i BMJ (publicerad online den 15 mars): Refugee migration and risk of schizophrenia and other non-affective psychoses: a cohort study of 1,3m people in Sweden.

TEXT

Peter Örn

Fler artiklar

  • Förståelse av kön måste baseras på fakta
  • Hundassisterad psykoterapi effektivast med barn
  • Förälderns psykiska ohälsa påverkar vård av barnet

Arkiverad under: Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad göra när det blir för svårt för mig som PTP?

Att värna ett barns autonomi och självbestämmande är i sig ett komplext uppdrag, skriver Patrik Lind, etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner https://t.co/WhpnSzqtNk via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1

Nyheter

Så pratar psykologer om sex

Kritiserad skola slipper sanktioner – rekryterade psykolog

Bruno Adler, 96, fortsätter jobba som psykolog

XR-psykologer vandaliserade bensinpumpar

Transpersoner självmedicinerar med hormoner

Nu bjuder vi in politikerna

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer