• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Flyktingar löper väsentligt ökad risk för psykoser

Flyktingar löper väsentligt ökad risk för psykoser

18 mars 2016 publicerad av Peter Örn

FORSKNING. Flyktingar löper en väsentligt ökad risk att drabbas av schizofreni och andra icke-affektiva psykossjukdomar jämfört med andra utrikes födda eller svenskfödda. Det visar psykolog Anna-Clara Hollander och kolleger vid Karolinska institutet i en ny studie. Studien, som är unik i sitt slag och publicerad i den brittiska tidskriften BMJ, ger stöd för hypotesen om att traumatiska livshändelser kan vara en riskfaktor för psykossjukdomar.

Anna-Clara Hollander
Foto: Andreas Lundin

Det är sedan länge känt att utlandsfödda löper en betydligt högre risk att drabbas av psykossjukdomar jämfört med inrikes födda. Det visar såväl svenska som utländska studier och resultaten har varit samstämmiga. Men själva orsaken till den riskökningen är fortfarande outforskad. Det har dock varit okänt om flyktingar, som på flera sätt utgör en särskilt utsatt grupp, skiljer sig från andra utlandsfödda i fråga om risken att drabbas av psykossjukdomar.

Den nya studien från Karolinska institutet, som gjorts i samarbete med forskare vid University College London i Storbritannien, bygger på registerdata från 1,3 miljoner unga svenskar födda i antingen Sverige eller utomlands. Dessa följdes från att de fyllde 14 år – eller från att de anlände till Sverige, beroende på vilket som inträffade först – och under som längst 13 år. Under studieperioden fick 3 700 av dem diagnosen icke-affektiv psykos.

Resultaten visar att flyktingar hade en 66 procent högre risk att få diagnosen icke-affektiv psykos jämfört med utrikes födda från samma regioner. Jämfört med inrikes födda var flytingarnas riskökning nästan tre gånger så hög. Det var ett återkommande mönster att just flyktingsituationen bland utrikes födda medförde en ökad risk oavsett var i världen personen kom ifrån, med undantag från personer födda i afrikanska länder söder om Sahara där samtliga i studien hade en likartad riskökning jämfört med personer födda i Sverige. Den ökade risken för icke-affektiv psykos bland flyktingar gällde både män och kvinnor men var tydligast bland männen.

Forskarna bakom studien uppger att resultaten sett i ett större sammanhang ger stöd för hypotesen om att traumatiska livshändelser i sig kan spela en stor roll för risken att insjukna i schizofreni och andra icke-affektiva psykossjukdomar.

Läs hela artikeln i BMJ (publicerad online den 15 mars): Refugee migration and risk of schizophrenia and other non-affective psychoses: a cohort study of 1,3m people in Sweden.

TEXT

Peter Örn

Fler artiklar

  • Acceptans avgörande vid KBT för barn
  • "Bland samer är normen att vara stark"
  • Splittrad bild av pandemins psykologiska effekter

Arkiverad under: Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Välj den sämsta arbetsmiljön

Psykologerna på de statliga ungdomshemmen är värda all heder, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Psykologer och filosofer i debatt om klimatet

Debatterade vad som är viktigast för att lösa klimatkrisen. De visade sig ha olika svar.

Etikrådet

Hur kan vi tänka kring ett barn som tar sitt liv?

Jag lyssnade på programmet och blev också mycket tagen av det, skriver Etikrådets ordförande Patrik Lind.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

30 maj 2023

Reply on Twitter Retweet on Twitter Like on Twitter Twitter

Nyheter

Föreläsarna får ta bussen till studentkongressen

”Tack för att du stöttade oss”

Professorn får jobba vidare med forskargrupp – trots stenhård kritik från utredare

“Kunskapen om vulvodyni skamligt eftersatt”

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt”

Hon blev årets digitala psykolog

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in