• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2021
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Forskning · Flyktingar löper väsentligt ökad risk för psykoser

Flyktingar löper väsentligt ökad risk för psykoser

18 mars 2016 publicerad av Peter Örn

FORSKNING. Flyktingar löper en väsentligt ökad risk att drabbas av schizofreni och andra icke-affektiva psykossjukdomar jämfört med andra utrikes födda eller svenskfödda. Det visar psykolog Anna-Clara Hollander och kolleger vid Karolinska institutet i en ny studie. Studien, som är unik i sitt slag och publicerad i den brittiska tidskriften BMJ, ger stöd för hypotesen om att traumatiska livshändelser kan vara en riskfaktor för psykossjukdomar.

Anna-Clara Hollander
Foto: Andreas Lundin

Det är sedan länge känt att utlandsfödda löper en betydligt högre risk att drabbas av psykossjukdomar jämfört med inrikes födda. Det visar såväl svenska som utländska studier och resultaten har varit samstämmiga. Men själva orsaken till den riskökningen är fortfarande outforskad. Det har dock varit okänt om flyktingar, som på flera sätt utgör en särskilt utsatt grupp, skiljer sig från andra utlandsfödda i fråga om risken att drabbas av psykossjukdomar.

Den nya studien från Karolinska institutet, som gjorts i samarbete med forskare vid University College London i Storbritannien, bygger på registerdata från 1,3 miljoner unga svenskar födda i antingen Sverige eller utomlands. Dessa följdes från att de fyllde 14 år – eller från att de anlände till Sverige, beroende på vilket som inträffade först – och under som längst 13 år. Under studieperioden fick 3 700 av dem diagnosen icke-affektiv psykos.

Resultaten visar att flyktingar hade en 66 procent högre risk att få diagnosen icke-affektiv psykos jämfört med utrikes födda från samma regioner. Jämfört med inrikes födda var flytingarnas riskökning nästan tre gånger så hög. Det var ett återkommande mönster att just flyktingsituationen bland utrikes födda medförde en ökad risk oavsett var i världen personen kom ifrån, med undantag från personer födda i afrikanska länder söder om Sahara där samtliga i studien hade en likartad riskökning jämfört med personer födda i Sverige. Den ökade risken för icke-affektiv psykos bland flyktingar gällde både män och kvinnor men var tydligast bland männen.

Forskarna bakom studien uppger att resultaten sett i ett större sammanhang ger stöd för hypotesen om att traumatiska livshändelser i sig kan spela en stor roll för risken att insjukna i schizofreni och andra icke-affektiva psykossjukdomar.

Läs hela artikeln i BMJ (publicerad online den 15 mars): Refugee migration and risk of schizophrenia and other non-affective psychoses: a cohort study of 1,3m people in Sweden.

TEXT

Peter Örn

Fler artiklar

  • Förståelse av kön måste baseras på fakta
  • Hundassisterad psykoterapi effektivast med barn
  • Förälderns psykiska ohälsa påverkar vård av barnet

Arkiverad under: Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Konferensrapporter

“Neutralitet riskerar osynliggöra”

Behovet att reflektera över sig själva inom hbtq+ området, diskuterades under riksstämma för SNPF.

Etikrådet

Lydia Sandgren vann Augustpriset

“Ojojoj, jag blir tvungen att sätta mig ner här på psykiatrimottagningen”, sa den överraskade författaren och psykologen.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

“Ju snabbare, desto lättare”

Motocross är det bästa psykologen Ulla Thorslund vet.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

5 februari 2021

Oroande ökning av problematisk skolfrånvaro https://t.co/08leTh6yyz via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
9 november 2020

Psykologerna i “Våra barns hemliga” liv värjer sig mot kritiken https://t.co/wHUiSUBkMD via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
23 oktober 2020

Psykologer ska övervaka intag av psykedelisk substans https://t.co/uTEiwTnjaW via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter1
17 maj 2020

Kristina Taylor ny ordförande för Psykologförbundet https://t.co/tBMWOTbquZ via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
20 april 2020

“Målet är att vårdpersonalen ska hålla ut” https://t.co/BNmH0d8REl via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter3
19 mars 2020

”Jag vill visa att vi psykologer är vanliga människor” https://t.co/cDxcGAqyj1 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
13 mars 2020

Kris- och katastrofpsykologen: “Vården behöver lyssna aktivt på de oroliga” https://t.co/gdVg6lLnLS via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
17 februari 2020

Avskedad psykolog får en miljon av Försvarsmakten https://t.co/QjiTtyl8ia via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter4

Nyheter

Psykoterapi eller läkemedel vid smärta – könet kan avgöra

Adhd-diagnosen problematiseras i ny avhandling

Positiv utveckling hos barn med autism

Psykolog kysste patient – kritiseras av IVO

En av tre kliniskt utmattade efter sju år

“Jag har lärt mig att härda ut”

© 2021 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer