AKTUELLT. Närmare en av tre unga i LSS-boende behandlas under långa perioder med antipsykotiska läkemedel trots att de inte fått någon psykiatrisk diagnos. Det visar Socialstyrelsen i en ny rapport. Ofta handlar det om barn och unga med utvecklingsstörning och autism som får läkemedlen för deras lugnande effekt.
Socialstyrelsen har granskat vilken typ av insatser som ges enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) och resultatet visar bland annat att användningen av antipsykotiska läkemedel till ungdomar är mycket vanlig. Av pojkar i åldern 13-17 år och som var på LSS-boende fick 28 procent antipsykotiska läkemedel förskrivna, men endast 0,8 procent av dessa pojkar hade en psykos- eller schizofrenidiagnos. De övriga hade intellektuella funktionsnedsättningar, främst utvecklingsstörning och autism. Bland dessa ungdomar är utagerande beteenden och bristande impulskontroll vanligt och de fick läkemedlen för den lugnande och stämningsstabiliserande effekten.
Även förskrivning av antipsykotiska läkemedel till flickor i samma åldersgrupp var vanlig. Trots att endast 3 procent av flickorna i LSS-boende hade en psykos- eller schizofrenidiagnos fick 16 procent dessa läkemedel förskrivna.
Långvarig behandling med antipsykotiska läkemedel är förknippad med risker så som neurologiska och metabola biverkningar, och ett sätt att minska behovet av läkemedelsanvändning skulle kunna vara att i stället använda pedagogiska och kognitiva metoder för att minska eller förebygga utmanande beteende, skriver Socialstyrelsen.
I rapporten framgår även att insatserna enligt LSS totalt sett ökade med nio procent mellan 2010 och 2014, men att tvångs- och begränsningsinsåtgärder samtidigt minskade. Vanligast bland sådana åtgärder var inlåsning av mat, pengar och cigaretter samt behovsmedicinering och sänggrindar.
Läs rapporten Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning (pdf)
TEXT
Peter Örn
