• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Debatt · ”Integrerad behandling effektiv vid missbruk och psykisk ohälsa”

”Integrerad behandling effektiv vid missbruk och psykisk ohälsa”

22 februari 2016 publicerad av Peter Örn

DEBATT. Integrerad behandling vid missbruksproblem är mer effektiv än seriell. Det skriver psykolog Linda Gjertsson i den fortsatta debatten om beroendevården, och hänvisar till forskaren Kim T Meusers och hans bok Integrated Treatment in Dual Disorder. En av knäckfrågorna, som även Meusers lyfter fram, är att förstå hur missbruk och psykisk sjukdom förstärker varandra.

Linda Gjertsson
Foto: Marlene Marklund

I de två senaste numren av Psykologtidningen har psykologers arbete med klienter med missbruksproblem diskuterats från olika synvinklar. Jag vill ta tillfället i akt och presentera en modell för hur ett integrerat arbete med klienter med både psykiatriska svårigheter och den
svårare missbruksgraden, det vill säga beroende, kan te sig, samt erfarenheter av att arbeta enligt den integrerade modellen.

Den amerikanske psykologen och forskaren Kim T Meusers bok Integrated Treatment in
Dual Disorder kom ut redan 2003, men är fortfarande mycket användbar och högaktuell. Moa
Minischetti beskriver i Psykologtidningen (nr 9-10 2015) i siffror hur vanligt det är med
missbruksproblem vid psykisk sjukdom, men också hur vanligt det är med psykiska besvär vid missbruk. Meuser har samma utgångspunkt – och beskriver dessutom att integrerad behandling är mer effektiv än seriell. Vid seriell behandling når fem procent varaktig remission, vid integrerad mellan tio och tjugo. (1)

Knäckfrågan är att förstå hur missbruk och psykisk sjukdom förstärker varandra. Enligt Meuser kännetecknas en framgångsrik integrerad behandling av att klienter med komplexa vårdbehov får sina olika behov tillgodosedda.

En mycket viktig del i Meusers bok är hans beskrivning av hur behandling sker i olika faser,
var och en med olika mål och olika insatser, alla dock inom ramen för en integrerad
behandling. I engagemangsfasen är målet samarbetsallians, definierad som regelbunden kontakt. De typiska interventionerna i fas ett är olika stabiliserande insatser som både gynnar alliansarbete och personens dubbeldiagnostik. Det kan till exempel röra sig om olika sociala och praktiska insatser. För många klienter är samtalet med en behandlare som inte dömer, en av de viktigaste faktorerna för att uppnå målet med fas ett.

I motivationsfasen är målet att klienten börjar nå insikt i att beroendet är ett problem, och att hen ökar motivationen att förändra sitt beteende. De typiska interventionerna är att få kontroll
över den psykiatriska problematiken, tillsammans med MI-arbete. Klientens livssituation kartläggs i den här fasen. Den psykiatriska sjukdomen kan framträda mer då kontakten blivit regelbunden och kan då behandlas. Behandlaren gör en funktionell analys av missbruket och av de psykiska problemen. Psykoedukation ges till klienten och nätverket runt klienten. Ofta
förstår personen inte hur missbruk och psykiska besvär interagerar, som till exempel att THC som tas för att få ro stör sömnen. I den här fasen tas kontakt med socialtjänsten för olika slags insatser, särskilt för klienter med mer omfattande svårigheter.

I den aktiva behandlingsfasen är målet att fortsätta att minska beroendesubstanserna för att uppnå nykterhet. De typiska interventionerna är ett brett spektrum av behandlingsmetoder och
behandlingsmodeller. På den mottagning där jag arbetar är det i fas tre som vi gör psykologutredningar och erbjuder psykoterapeutisk behandling. Innehållet i behandlingarna
har inte bara fokus på beroendefrågor, utan också på livsstilsförändringar och kvarvarande
psykiska problem som till exempel social fobi och PTSD. Farmakologisk behandling som är
narkotikaklassad kan nu vara aktuell, typexemplet är metylfenidat vid ADHD. Självklart
återfaller en stor del av klienterna, och är då definitionsmässigt i fas två. Behandlarens uppgift blir att analysera återfallet och backa behandlingen till motivationsfasen.

I återfallspreventionsfasen är målen dels att klienten ska bli medveten om att återfall kan
inträffa, dels att hen nu bör återupprätta viktiga livsområden som till exempel kontakt med vänner, fritidsintressen, att fungera självständigt i vardagen. De typiska interventionerna har nu fokus på naturliga vidmakthållare i normala aktiviteter.

Min erfarenhet är att med Meusers modell blir arbetet på Dubbel Diagnos Mottagningen
kongruent och fokuserat då vi snabbt kan konceptualisera enligt faserna med den integrerade behandlingsidén som utgångspunkt. Teamarbetet stärks. Då lagstiftningen i HSL och SoL
postulerar seriell behandling mellan sjukvården och Socialtjänsten, måste vi skapa bryggor för
detta. Det görs både organisatoriskt, via samarbetsmöten och i kontakter mellan chefer, men förstås också i det enskilda fallet.

Referens:
Kim T Meuser et al (2003) Integrated Treatment in Dual Disorders. A guide to Effective
Practice.

• Fotnot:1: ”Varaktig och fullständig remission” innebär nykterhet under minst tolv månader.

TEXT

Linda Gjertsson
Psykolog, specialist i neuropsykologi, Dubbel Diagnos Mottagningen, Psykiatriska kliniken vid Norrlands Universitetssjukhus

Fler artiklar

  • “Onlineterapi måste granskas”
  • “Skjuter sig i foten med specialistbössa”
  • Felaktigheter i kampen för miljön

Arkiverad under: Debatt Taggad som: adhd

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad gör jag åt en undermålig utredning?

Oskicklighet hos psykologer är ett vanligt tema i de klagomål vi får in, svarar Patrik Lind, ordförande Etikrådet.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1
30 september 2021

“KBT-psykologerna behöver bli fler” https://t.co/Ys6JccqPIf via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter

Nyheter

”Jag känner mig ändå hoppfull”

Avbyte i förbundsstyrelsen

Hon är årets digitala psykolog

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation

Psykologer i topplistan över de som jobbar längst

”En lyckad ockupation”

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer