I framtiden kan det bli möjligt att med hjälp av hjärnavbildning i förväg avgöra vilka patienter med social ångeststörning som kommer att bli hjälpta av KBT-behandling. Det tror psykologen och doktoranden Kristoffer Månsson vid Linköpings universitet.
– I vår studie kunde vi på individnivå förutspå behandlingsutfall av KBT-behandling med 92 procents säkerhet med hjälp av funktionell magnetresonanstomografi, säger Kristoffer Månsson.
Omkring 12 procent av befolkningen lider av social ångeststörning, och bland de patienter som får KBT svarar en tredjedel inte på behandlingen. Att i förväg kunna avgöra vilka patienter som kommer att svara positivt på KBT-behandling skulle både spara patienters lidande av en onödig behandling och sjukvårdskostnader genom att undvika onödiga behandlingsinsatser.
Psykologen och doktoranden Kristoffer Månsson har, tillsamman med Gerhard Andersson, professor i klinisk psykologi vid Linköpings universitet samt forskare vid universiteten i Umeå, Uppsala, Stockholm och King´s College i London, genomfört en studie med 26 patienter med social ångeststörning. Samtliga fick innan de inledde internetbaserad KBT-behandling genomgå funktionell magnetresonanstomografi, fMRI. Ett år efter behandlingsslut jämfördes behandlingsresultaten med de bilder fMRI visade av hjärnaktiviteten i främre cingulum, ACC, där hjärnans rädslonätverk finns.
– Mönstret i hjärnaktiviteten i ACC kunde förutspå behandlingsutfall med 92 procents säkerhet ett år efter att behandlingen avslutats. I praktiken var det bara två personer som vi inte kunde förutspå resultatet för, säger Kristoffer Månsson, och fortsätter:
– Som kliniker, när jag ska göra en bedömning för diagnostik eller val av behandling, vill jag kunna uttala mig om en specifik patient och inte om en grupp patienter. Den här metoden gör det möjligt att prata om individer till skillnad från patienten som en grupp. Jag vill veta en specifik patients chanser att tillgodogöra sig behandlingen. Här tror jag vi har kommit med ett viktigt bidrag för framtiden, och kanske till och med lyckats överbrygga klyftan mellan forskning och framtidens klinik.
Kristoffer Månsson är övertygad om att hjärnavbildning kommer att bli allt vanligare som ett hjälpmedel vid behandling av psykisk ohälsa i framtiden.
– En framtida utmaning blir att se om det är olika funktioner i hjärnan som är betydelsefulla för att bli bra av KBT respektive av läkemedelsbehandling, eller om det finns en gemensam funktion – lokaliserad till ett särskilt område i hjärnan – som är prediktiv oavsett behandling. Just nu finns det ingen forskning som talar för att det är olika funktioner.
– Och om vi nu kan förutspå resultatet redan innan behandlingen påbörjas, finns det då något vi kan göra för att öka sannolikheten för att patienten ska tillgodogöra sig behandlingen? För mig väcker dessa resultat en mängd nya frågor, säger Kristoffer Månsson.
TEXT
Peter Örn
