• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Verkningslös KBT kan undvikas med hjälp av hjärnavbildning

Verkningslös KBT kan undvikas med hjälp av hjärnavbildning

24 mars 2015 publicerad av Peter Örn

I framtiden kan det bli möjligt att med hjälp av hjärnavbildning i förväg avgöra vilka patienter med social ångeststörning som kommer att bli hjälpta av KBT-behandling. Det tror psykologen och doktoranden Kristoffer Månsson vid Linköpings universitet.
– I vår studie kunde vi på individnivå förutspå behandlingsutfall av KBT-behandling med 92 procents säkerhet med hjälp av funktionell magnetresonanstomografi, säger Kristoffer Månsson.

Kristoffer Månsson

Omkring 12 procent av befolkningen lider av social ångeststörning, och bland de patienter som får KBT svarar en tredjedel inte på behandlingen. Att i förväg kunna avgöra vilka patienter som kommer att svara positivt på KBT-behandling skulle både spara patienters lidande av en onödig behandling och sjukvårdskostnader genom att undvika onödiga behandlingsinsatser.

Psykologen och doktoranden Kristoffer Månsson har, tillsamman med Gerhard Andersson, professor i klinisk psykologi vid Linköpings universitet samt forskare vid universiteten i Umeå, Uppsala, Stockholm och King´s College i London, genomfört en studie med 26 patienter med social ångeststörning. Samtliga fick innan de inledde internetbaserad KBT-behandling genomgå funktionell magnetresonanstomografi, fMRI. Ett år efter behandlingsslut jämfördes behandlingsresultaten med de bilder fMRI visade av hjärnaktiviteten i främre cingulum, ACC, där hjärnans rädslonätverk finns.

– Mönstret i hjärnaktiviteten i ACC kunde förutspå behandlingsutfall med 92 procents säkerhet ett år efter att behandlingen avslutats. I praktiken var det bara två personer som vi inte kunde förutspå resultatet för, säger Kristoffer Månsson, och fortsätter:

– Som kliniker, när jag ska göra en bedömning för diagnostik eller val av behandling, vill jag kunna uttala mig om en specifik patient och inte om en grupp patienter. Den här metoden gör det möjligt att prata om individer till skillnad från patienten som en grupp. Jag vill veta en specifik patients chanser att tillgodogöra sig behandlingen. Här tror jag vi har kommit med ett viktigt bidrag för framtiden, och kanske till och med lyckats överbrygga klyftan mellan forskning och framtidens klinik.

Kristoffer Månsson är övertygad om att hjärnavbildning kommer att bli allt vanligare som ett hjälpmedel vid behandling av psykisk ohälsa i framtiden.

– En framtida utmaning blir att se om det är olika funktioner i hjärnan som är betydelsefulla för att bli bra av KBT respektive av läkemedelsbehandling, eller om det finns en gemensam funktion – lokaliserad till ett särskilt område i hjärnan – som är prediktiv oavsett behandling. Just nu finns det ingen forskning som talar för att det är olika funktioner.

– Och om vi nu kan förutspå resultatet redan innan behandlingen påbörjas, finns det då något vi kan göra för att öka sannolikheten för att patienten ska tillgodogöra sig behandlingen? För mig väcker dessa resultat en mängd nya frågor, säger Kristoffer Månsson.

Studien Predicting long-term outcome of internet-delivered cognitive behavior therapy for social anxiety disorder using fMRI and support vector machine learning är publicerad i tidskriften Translational Psychiatry 2015: 5: e530

TEXT

Peter Örn

Fler artiklar

  • Behandling online allt mer individanpassad
  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • Autism på modet

Arkiverad under: Aktuellt Taggad som: KBT

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Frågorna är problemet

Frågorna skuldbelägger, någon annan effekt har de inte, konstaterar chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Fokus på det psykologiska hantverket

“Show me how you do it”, var temat på Psifos kompetensdagar i Umeå.

Etikrådet

Kan jag ta mig an syskonet?

Du behöver hantera detta för att insatsen inte ska bli negativ för patienten, skriver Patrik Lind, Etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

“Prestationen väger tungt”

Psykologen Staffan Wester om att ha musiker som klienter.

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

Twitter feed is not available at the moment.

Nyheter

Erik Andersson får Stora Psykologpriset 2023

“Det finns skillnader i hur man dricker fyra öl”

Därför slutade de med självskadande

Psykolog ger ut biografi om klient – dömd för sexövergrepp mot sitt barn

“ICD-11 har ett mer psykologiskt tänk”

Hittade psykologisk behandling mot migrän – skrev en bok

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in