Kan psykisk ohälsa hallucineras bort? En rad forskare menar nu att psykedeliska droger kan vara lösningen för svårt deprimerade och traumatiserade patienter. Helst i kombination med assisterad psykoterapi.
Spridda generade skratt hörs runt om i den stora salen. Den holländske psykiatrikern och professorn Eric Vermetten har uppmanat alla som någon gång har tagit psykedeliska substanser att räcka upp handen och snart vajar en skog av armar i luften. Nu är det i och för sig inte gemenskapen i att ha testat knark som fört omkring 350 forskare, psykologer, psykiatriker och studenter till konferensen denna oktoberhelg i Stockholm, utan snarare nyfikenheten kring psykedeliska behandlingar mot psykisk ohälsa.
Hallucinogener kan framkalla starka känslor av samhörighet med växter samt upplevelser av att jaget liksom upplöses och du blir ett med världsalltet. Men kan de också bota depressioner, posttraumatisk stress och beroendeproblematik?
Ett trettiotal föreläsare från en rad länder talar sig i alla fall varma om sina pågående studier där de testar effekten av LSD, psilocybin, ayahuasca, ibogain och ecstasyingrediensen MDMA – i kombination med terapi.
Filip Bromberg är PTP-psykolog och ordförande för nätverket för psykedelisk vetenskap, föreningen som anordnat konferensen.
– Små studier visar att det här är lovande behandlingar och nu behöver vi göra större undersökningar för att se om resultaten håller, säger han.
En utbredd epidemi av psykisk ohälsa i samhället oroar honom och föreningens vice ordförande, psykologen Johan Eriksson.
– Vi vet att det har skett en ökning av antalet deprimerade. Min gissning är också att det finns en stor underdiagnostisering av PTSD, inte minst bland människor som flytt från krigsdrabbade områden. Även om tillgången till evidensbaserade psykologiska behandlingar ökar så har vi en stor andel patienter som tycks vara behandlingsresistenta, säger Johan Eriksson.
Psykedelisk vetenskap är ett nygammalt forskningsfält som fått stå i skamvrån i decennier. På 1950- och 1960-talet utfördes en mängd studier på LSD och runt 40 000 personer behandlades. Samtidigt spreds den hallucinogena substansen till ungdomar inom hippierörelsen. Men allmänhetens förtjusning i LSD som rekreationsdrog ledde till katastrofala följder och det hände att folk dog. När drogen narkotikaklassades i slutet av 1960-talet omöjliggjordes även forskningen. Men kanske står den psykedeliska vetenskapen för en renässans. Det tror i alla fall Filip Bromberg.
– Ja, det gör den och det beror delvis på att vi befinner oss i en kris där vi inte har sett några egentliga innovationer sedan SSRI-preparaten. Jag tror också att vi håller på att ta oss förbi rädslan från 1960-talet och att vi kan se på substanserna på ett sansat sätt nu, säger han.
Nätverket för psykedelisk vetenskap har vuxit kraftigt sedan bildandet för två år sedan och har i dag runt 400 medlemmar, varav många är psykologer. Men förutom studier på ämnet ketamins effekter på svårbehandlad depression råder stiltje på den svenska forskningsfronten. På andra håll har en mängd studier poppat upp, även om de i de allra flesta fall är små. Två större studier, med totalt 80 deltagare och som publicerats i The Journal of Psychopharmacology 2016, visar dock att åtta av tio personer med cancer hade minskad existentiell ångest sex månader efter behandling med terapi och psilocybin, ett ämne i magisk svamp. Att få forskningsfinansiering har varit svårt. Men nu ligger några större studier i startgroparna där olika droger kombineras med terapi. Effekten av ecstasyingrediensen MDMA ska testas mot PTSD och dessutom väntas en större studie med psilocybin mot depression.
Under konferensen står det klart att inte bara publiken, utan också ett antal föreläsare, har ingående erfarenheter av droger.
– Jag har tagit alla droger som ni kan komma på namnet på och jag har haft helt fantastiska erfarenheter, men också dåliga. En gång trodde jag att jag skulle dö, men det gjorde jag inte, tror jag, skojar den amerikanska läkaren Jeffrey Kamlet.
Tills sist fastnade han för heroin och insåg att han inte kunde lägga av på egen hand. Nu förespråkar han den växtbaserade drogen ibogain mot heroinmissbruk. Men kontrollerade studier saknas.
Efter Jeffrey Kamlets föreläsning har två svenska konferensdeltagare tagit en längre paus. I stället för att lyssna på nästa talare sitter de uppkrupna i en soffa, fängslade av varandras berättelser. »Jag gillar LSD bäst, säger den ena – och du då?«. Sedan utbyter de information om varifrån de fått tag i preparaten.
På frågan om huruvida forskningen kan påverka den illegala användningen av de här substanserna säger Filip Bromberg att det är svårt att svara på.
– Men det här är kraftfulla substanser som när de används på fel sätt kan orsaka stor skada, säger han.
Både Johan Eriksson och Filip Bromberg har sedan några år dock medverkat i lagliga så kallade ayahuasca-ceremonier i Holland. Johan Eriksson, som hade jobbat som psykolog i tre år första gången han följde med en kollega och drack den hallucinogena brygden, hävdar att upplevelsen fått stor inverkan på hela hans liv.
– Jag har blivit mer medveten om saker, mer i kontakt med mig själv och mina känslor. Jag känner också att jag kan vara mer inkännande med mina patienter, säger han.
Johan Eriksson är fascinerad av den speciella känslan av »ego-upplösning« under ruset.
– En teori är att det är själva upplevelsen som är terapeutisk verksam, säger han.
En stark känsla av högre mening eller att bli ett med universum, en så kallad mystisk upplevelse, är något som flertal forskare tar upp som en viktig aspekt för att behandlingen med psykedeliska substanser ska få den förväntade effekten.
Fortfarande vet man mycket lite om hur psykedeliska droger fungerar, även om en mindre studie som publicerats i PNAS 2016, med magnetkamerabilder på LSD-påverkade hjärnor, visar på ett slags kaos där olika delar verkar kommunicera mer med varandra.
Om psykedeliska substanser är receptet för att bota psykisk ohälsa är för tidigt att säga. Men Filip Bromberg och Johan Eriksson hoppas på att studier också kommer igång i Sverige.
– Vi har kontakt med många forskare som säger att de vill engagera sig men just nu är det förknippat med en risk för karriären att forska på dessa substanser, säger Filip Bromberg.
Text: Maja Lundbäck
Läs mer:
Fick partydrog mot social ångest
Forskare vill bota MDMA med PTSD
Magisk svamp mot nikotinberoende
Fick hallucinogena mot depression
Ledare: Klart det sprakar till
Fakta: Psykedeliska substanser
MDMA
Centralstimulerande medel som förstärker sinnes-intrycken, känt som partydrogen ecstasy. Ruset ger en känsla av eufori, social empati, öppenhet, förståelse, ökad tillit och intimitet till andra personer. Blodtrycket ökar, puls och kroppstemperatur höjs, vilket kan bli farligt. Serotonindepåerna töms efter långvarigt bruk vilket kan ge depression och även psykos. Forskare undersöker om drogen kan hjälpa mot bland annat PTSD och ångest. Narkotika-klassad.
Psilocybin
Psykedeliskt preparat, som finns naturligt i så kallade magiska svampar. Ruset kan ge eufori och lätta visuella störningar men också hallucinationer, ångest, panikkänslor, rastlöshet, förändrad tids- och rumsuppfattning samt känslor av overklighet. Drogen kan också trigga igång psykoser. Forskare studerar om substansen kan hjälpa mot depression, ångest och beroende. Narkotikaklassad.
LSD
Psykedelisk substans som ger oberäkneliga hallucinationer som både hörs, syns och känns. Ångest, panik och paranoia är vanligt, liksom förändrad uppfattning om tid, rum och sig själv. LSD är förknippat med psykoser och depressioner. Några användare drabbas av flashbacks, där hallucinationerna återupplevs flera månader efter ruset. Forskare undersöker om LSD kan hjälpa mot till exempel depression och beroende. Narkotikaklassad.
Ayahuasca
Psykedelisk brygd, gjord på en växt från Amazonas regnskogar. Kan ge eufori, hallucinationer, panik, förändrad uppfattning om tid- och rum och en känsla av att man lämnar kroppen. Ger förhöjt blodtryck, ökad kroppstemperatur och högre puls, illamående, kräkningar och diarré. Psykoser inträffar. Forskare undersöker dess effekter på depression, ångest och beroende. Narkotikaklassad.
Ibogain
Psykedelisk substans som utvinns ur en växt i Västafrika. Ruset, som är långvarigt och pågår i flera dygn, kan ge kraftiga hallucinationer. Ger ofta illamående. Används redan i flertal länder för att behandla opiatmissbruk. Livshotande hjärt- och leverproblem förekommer. Narkotikaklassad.
Ketamin
En så kallad dissociativ drog som ursprungligen är ett bedövningsmedel. Kan ge hallucinationer, nedstämdhet, ångest, sömnlöshet, utomkroppsliga upplevelser, förvirring och flashbacks. Beroende och tolerans kan utvecklas. Forskare undersöker dess effekt vid svår depression. Narkotikaklassad.
Källor: SBU, Internetmedicin, European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction, National Institute on Drug Abuse, American Addiction Centers, MAPS, PubMed.
