• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Debatt · Psykologisk kompetens saknas bakom omdanande förslag

Psykologisk kompetens saknas bakom omdanande förslag

19 april 2017 publicerad av Redaktionen

DEBATT. Det reella problemet med expertgruppen för nationella behandlingsriktlinjer vid depression och ångestsyndrom handlar om betydligt mer än synen på psykoterapi och evidens. Problemet är att den bland annat saknar kompetens om psykologin som vetenskap, men expertgruppen har ändå lagt ett detaljerat och omdanande förslag åt landets mäktigaste vårdadministratör, Socialstyrelsen. Det skriver psykologen Ulf Hjelm i ett debattinlägg.

Ulf Hjelm

Socialstyrelsens expertgrupp har kritiserats för sitt biologiskt medicinska perspektiv och att den har en snäv syn på evidens om psykologisk behandling. Kritikerna menar att det också finns evidens för PDT, psykodynamisk terapi och IPT, interpersonell terapi, och att evidensnormerna är annorlunda i andra länder än i Sverige.

Det reella problemet med expertgruppen handlar om betydligt mer än synen på psykoterapi och synen på evidens. Problemet med expertgruppen är att den saknar kompetens om psykologin som vetenskap, odlar psykoterapeutiska särintressen, inte är uppdaterad på vårdverkligheten men ändå har lagt ett tydligt, detaljerat och omdanande förslag åt landets mäktigaste vårdadministratör, Socialstyrelsen.

Det finns några bra tankegångar i de nya riktlinjerna. Som att psykologisk behandling sätts före psykofarmaka, mer somatisk undersökning behövs vid psykisk ohälsa, utredning/kartläggning går före behandling, mer psykopedagogik och fler kvalificerade suicidriskbedömningar är önskvärda.
Just därför tyckte jag att det var viktigt att visa – för politikerna och beslutsfattarna – att expertgruppen inte heller är påläst och uppdaterad om dagens vårdverklighet och vad som redan finns inom modern psykologisk och psykosocial behandling i landstingens och kommunernas regier.

Jag hoppas att expertgruppen blir inbjuden av Rikskriscentrum att göra studiebesök på några av landets samtalsmottaningar för våld i nära relationer och att de blir inbjudna till några av landets mottagningar på Första linjen och till Barn- och familjehälsan i Gävleborg. För att bara nämna några verksamheter i den nya öppenvården.

Med begreppet ny öppenvård avser jag de verksamheter som strävar efter tidig insats, hög tillgänglighet, närhet och som fokuseras på specifika grupper och behov. Den nya öppenvården finns i gränssnitten mellan sjuk- och hälsovård, i landstingets, kommunens eller i bådas regi eller hos privata vårdaktörer. Samverkan mellan flera huvudmän är inte sällan ett kännetecken.

Expertgruppen nämner inte Första linjen. Expertgruppen rekommenderar SCID-1 eller MINI som komplement i den specialiserade vården, att man kan erbjuda MINI i primärvården, att KBT används som enda psykologiska behandlingsmetod för alla nämnda syndrom.

VISIT är visserligen endast ett litet obetydligt exempel från glesbygden i norra Värmland. Men innan vår mottagning startade på första linjen fanns redan 2011 hos vår ledningsgrupp önskemål att vi skulle använda MINI och MINI-kids. Vi undersökte då också förutsättningarna för BCFPI och DAWBA, de andra stora bedömningssystemen som börjat användas.

Inget var lämpligt för oss utifrån våra målsättningar och våra yrkeskompetenser samt utifrån arbetsinsats, förväntat utfall och att vi också skulle arbeta med tidiga och förebyggande insatser i skolan. Vi såg det varken som meningsfullt eller möjligt att screena alla besökare mot diagnoser i diagnossystemen IDC-10 eller DSM – IV (idag DSM 5).

Våra erfarenheter efter drygt fem års arbete är entydiga. Vi klarar oss utmärkt utan MINI, SCID-1 och MINI-kids eftersom vi använder andra sensitivare och effektivare skalor och test. Dagens klienter söker dessutom hjälp med mycket olika förutsättningar med allt från minimal till mycket svår psykisk ohälsa och med skiftande insikt om sin problematik. Många klienter är väl pålästa, exempelvis från 1177, medan andra inte alls har reflekterat över sin psykiska ohälsa. Ändå är sökorsakerna stabila, år efter år, visar vår statistik. De allra vanligaste sökorsakerna är ångest, depression, önskan att få prata, rådgivning och relationsproblem.

På VISIT tar vi emot alla som söker, och vi behandlar och kartlägger samtidigt. Tidigt prioriterade vi noggranna suicidriskbedömningar indikerat. Vi lotsar vid behov klienterna vidare till specialistnivån och samverkar med många andra utifrån våra gemensamma samverkansrutiner.

Jag menar att modern sjukvård, hälsovård och socialvård redan använder och behöver använda långt mycket mer än KBT i behandlingen av psykisk ohälsa som depression och ångestsyndrom. Redan idag arbetar ett stort antal yrkesgrupper med sådan behandling med många fler vetenskapliga synsätt och metoder än som nu rekommenderas, och att begränsa den mångfalden så kraftigt är inte särskilt klokt och omtänksamt.

I slutet av remisstiden kom Socialstyrelsen med några förtydliganden. De skrev bland annat att de vill öka mängden psykoterapi. Huvudproblemet är att förslaget läggs utan en fördjupad analys av det reella vårdbehovet i dagens Sverige. Psykoterapi, psykologisk utredning och behandling, psykosocial behandling och psykopedagogisk behandling är mycket olika behandlingar.  Ändå skriver socialstyrelsen att just mängden psykoterapi – som KBT – skall öka.

Socialstyrelsen slår också fast att den ökade psykiska ohälsan ökar behovet av psykoterapi. Vi som arbetar med behandling av psykisk ohälsa ser att det är betydligt mer än psykoterapi som KBT som behövs i den nya öppenvården på familjecentraler, första linjen, barn- och familjehälsan, ungdomsmottagningar, samtalsmottagningar på Vårdcentraler och på Kris- och traumacentra, med flera. Även det preventiva arbetet, exempelvis i skolan, för depression och ångest behöver en helhetssyn på insatser och åtgärder.

Slutligen skrev Socialstyrelsen i sitt förtydligande: ”Enligt patientlagen har varje enskild patient rätt att i samråd med behandlande läkare välja mellan de olika behandlingar som har stöd i vetenskap och beprövad erfarenhet. Riktlinjerna är rekommendationer på gruppnivå som ett stöd för dem som fattar beslut om hur sjukvårdens begränsade resurser ska fördelas och tar inte ställning till enskilda individers vårdbehov. I det enskilda fallet är det alltid behandlande vårdpersonal som har ansvaret för att i vårdmötet ihop med patienten göra en bedömning av patientens behov och i samråd med patienten välja den behandling som patienten föredrar inom ramen för vetenskap och beprövad erfarenhet.”

Exakt så är det. Men en nästan identisk text finns också för de försäkringsmedicinska beslutsstöden. Ändå slog beslutsstödens rekommendationer på gruppnivå igenom som en lag på individnivå. Förändringen gick mycket fort.

Förslaget till nya nationella riktlinjer innebär att dagens vård av depression och ångest snävas in, biologiseras och psykiatriseras. Vilket inte är särskilt genomtänkt och klientvänligt. Det är förvånande att KBT-rörelsen är så tyst i frågan, som om man är nöjd med Socialstyrelsens KBT-certifiering?
Frågan visar hur osjälvständiga vi svenska psykologer är och att den gamla prestigekampen mellan beteendeterapi och psykoanalys om ”bästa” vetenskap och bästa evidens fortfarande lever. Att odla psykologiska särintressen så starkt som expertgruppen gör gagnar varken psykologer eller psykoterapeuter. Behandlingspsykologi är en multifaktoriell och mångskiktad vetenskap som består av många mycket olika men lika värdefulla inriktningar och traditioner.

TEXT

Ulf Hjelm
psykolog första linjen unga/VISIT, Vårdcentralen Hagfors

Fler artiklar

  • Felaktigheter i kampen för miljön
  • »Att hänga ut kollegor är en tråkig dagspolitisk trend«
  • “Psykologen bör stå över dagspolitiska trender”

Arkiverad under: Debatt Taggad som: depression

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad göra när det blir för svårt för mig som PTP?

Att värna ett barns autonomi och självbestämmande är i sig ett komplext uppdrag, skriver Patrik Lind, etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner https://t.co/WhpnSzqtNk via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1

Nyheter

Så pratar psykologer om sex

Kritiserad skola slipper sanktioner – rekryterade psykolog

Bruno Adler, 96, fortsätter jobba som psykolog

XR-psykologer vandaliserade bensinpumpar

Transpersoner självmedicinerar med hormoner

Nu bjuder vi in politikerna

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer