FORSKNING. Psykologisk fallkonsultation kan minska lärares stress och öka tilltron till den egna kapaciteten att klara utmaningar, så kallad självförmåga. Det visar en studie med förskolepedagoger av PTP-psykologerna Dennis Wedholm och Mattias Wideklint.
– Men det krävs mer forskning för att uttala sig om vilket som påverkar vad, säger Dennis Wedholm.
Psykologisk fallkonsultation, då ett specifikt fall är fokus för konsultationen, används av psykologer inom såväl skola som arbetsförmedlingen och BVC. Målet är att få till stånd nya sätt att interagera med det fall som behandlas vid konsultationen. Men de studier som gjorts ifråga om konsultation inom skolan har främst handlat om att se hur den leder till förbättringar i barnets situation.
Foto: Peter Örn
Dennis Wedholm och Mattias Wideklint var psykologstudenter vid Örebro universitet intresserade av hur pedagogernas situation kunde påverkas och valde som examensuppsats att genomföra ett forskningsprojekt om det.
– Det finns överhuvudtaget inga RCT-studier där man tittat på hur psykologisk fallkonsultation påverkar pedagogerna, säger Dennis Wedholm.
Studien innefattar en interventionsgrupp med 23 förskolepedagoger fördelade på sex arbetslag i Örebro, plus en randomiserad väntelistgrupp bestående av 28 förskolepedagoger i sju arbetslag. Under den åtta veckor långa konsultationsperioden fick arbetslagen träffa en psykolog mellan en och fyra gånger, beroende på vilket behov arbetslagen själva uppgav, och då låg fokus på ett specifikt barn som för psykologen var anonymt.
Foto: Peter Örn
– Vi tog kontakt med pedagogerna via deras chefer. Vissa ville spontant ha hjälp, de upplevde problem och hade tänkt göra något och nu uppstod en chans. I andra fall verkade det som att chefen visste att det fanns problem, men att det inte var lika uppenbart i själv arbetsgruppen. Då blev det också något svårare i interventionsfasen, säger Mattias Wideklint.
Fallkonsultationerna gick från mer övergripande samtal om arbetet i gruppen till specifika frågeställningar om samspelet med det aktuella barnet och kritiska situationer, då man tillsammans i gruppen gick igenom händelseförlopp från början till slut. Olika synsätt och förklaringar till barnets beteende varvades med psykologernas tankar kring det utifrån deras kompetens. Dennis Wedholm och Mattias Wideklint fick under tiden själva metodhandledning av skolpsykologer med erfarenhet av att arbeta med psykologisk fallkonsultation.
– Vi mötte oftast en stor öppenhet från pedagogerna för våra förklaringar och en tacksamhet för att det fanns sådana. Problemen blev därför också mer begripliga för pedagogerna, säger Mattias Wideklint.
Målsättningen med studien var främst att se om psykologisk fallkonsultationen kan leda till en högre skattning av självförmågan och en lägre grad av stress och utbrändhet bland förskolepedagoger. Tre typer av självskattningsformulär, som bland annat mäter oro och stress, utbrändhet, självförmåga och förmåga att skapa pedagogiska förutsättningar trots störande moment, ingick.
De förskolepedagoger som fick psykologisk fallkonsultation skattade i genomsnitt lägre stress och större självförmåga efter interventionsperioden jämfört med väntelistgruppen. Skillnaden bestod vid uppföljningen efter fyra veckor.
– Förbättringarna gällande stress var större än vad vi hoppats på, speciellt de vi såg i de kvalitativa analyserna. Självförmågan hade också ökat och vi kunde se ett tydligt samband mellan stress och självförmåga, men det går inte att säga vilket som påverkat vad, säger Dennis Wedholm.
Däremot förändrades inte förskolepedagogernas genomsnittliga skattning av utbrändhet, vare sig direkt efter studien eller vid uppföljningen. Det var heller ingen skillnad mellan interventionsgruppen och väntelistgruppen i fråga om utbrändhet.
– Egentligen är det inte så konstigt att vi inte kunde påverka graden av utbrändhet, ett tillstånd som är mer stabilt över tid. Det skulle krävas en mer individinriktad hjälp som är genomgripande och inriktas på flera plan i livet för att få effekt på skattningen av utbrändhet, säger Mattias Wideklint, och fortsätter:
– Men eftersom vi kom åt graden av stress genom fallkonsultationerna är det ändå tänkbart att de påverkat risken för utbrändhet.
De självskattningsformulär som användes var Perceived Stress Questionnarie (PSQ) – Recent form, Copenhagen Burnout Inventory (CBI), samt Teachers´ Sense of Efficacy Scale (TSES) – Long form – Subskala Classroom Management.
Läs en längre intervju med Mattias Wideklint och Dennis Wedholm om deras studie i det kommande numret av Psykologtidningen, nr 4/5 2016.
TEXT
Peter Örn
