FORSKNING. Trots tidiga insatser från ett habiliteringscentrum specialiserat på autism hade 9 av 10 förskolebarn fortfarande stora svårigheter vid en uppföljning efter åtta år då barnen var i skolåldern. Det visar en ny doktorsavhandling av Martina Barnevik Olsson, specialist i barn- och ungdomspsykiatri, vid Sahlgrenska akademin i Göteborg.
Martina Barnevik Olsson har följt upp en grupp förskolebarn som fick autismdiagnos mellan 2 och 4,5 års ålder. Barnen erhöll tidiga insatser från ett habiliteringscentrum i Stockholm som är specialiserat på autism hos förskolebarn, och uppföljningen gjordes efter 8 år. Föräldrarna till barnen intervjuades när barnen var mellan 9 och 13 år.
9 av 10 barn hade fortfarande stora svårigheter inom autismområdet, liksom tecken på andra utvecklingsneurologiska svårigheter, trots att de fått tagit del av adekvata tidiga insatser. Förutom autismproblematiken hade barnen svårigheter med bland annat uppmärksamhet, aktivitetsreglering samt tal- och språksvårigheter. De flesta föräldrarna ansåg att barnen hade otillräckliga stödinsatser i skolan.
Även så kallade regleringssvårigheter (problem med ätande, sömn och skrikighet) undersöktes under barnens två första levnadsår, genom att kartlägga BVC-sköterskornas anteckningar och jämföra dem med en grupp barn i samma ålder och med samma kön och från samma områden. Resultaten visade en signifikant skillnad sett till hur många gånger föräldrarna sökt för regleringssvårigheter hos barnen (44 procent jämfört med 16 procent i jämförelsegruppen). Av de 15 barn med flest söktillfällen kom 14 från studiegruppen.
Martina Barnevik Olsson menar att resultaten visar på vikten av att uppmärksamma dessa problem på BVC för att stötta familjerna och följa barnens utveckling, eftersom problemen kan vara en indikator för senare utvecklingsavvikelse.
Avhandlingens titel är Autism spectrum disorder – first indicators and school age outcome.
TEXT
Peter Örn