En strängare etikprövningslag, en tydlig definition för vad som är forskningsfusk och ett centralt organ som dömer vid misstänkt oredlighet. Det föreslår regeringen för att stärka förtroendet för svensk forskning.
Mellan år 2010 och 2015 utredde svenska univer-sitet och högskolor 110 fall av misstänkt forskningsfusk. I 16 fall konstaterades fusk, vilket ger ett snitt på 2,7 fall per år. Detta enligt den statliga Oredlighetsutredningen som lämnade sitt slutbetänkande i december 2017. Men siffran är mycket osäker. Definitionen på vad som är oredlighet är otydlig, inte ens bland svenska lärosäten finns en samsyn, och det händer att inte ens bedömningar från Centrala etikprövningsnämndens expertgrupp för oredlighet i forskning delas av enskilda lärosäten. Det är lärosätet som dömer, expertgruppen bidrar bara med ett expertyttrande på lärosätets begäran.
– Macchiarini-fallet lyfter fram nackdelen med en sådan ordning. Utomstående gör en bedömning, universitetet en annan, och det finns alltid en risk att det enskilda lärosätet vill skydda sig självt vid misstänkt oredlighet, säger forskningsminister Helene Hellmark Knutsson.
Regeringen föreslår nu att expertgruppen för oredlighet i forskning ersätts av en ny central nämnd, Oredlighetsnämnden, som även får en dömande funktion. Det är inte längre det enskilda lärosätet som slutgiltigt ska avgöra misstänkt oredlighet. Dessutom ska definitionen av oredlighet i forskning tydliggöras och lagfästas. Utgångspunkten är oredlighetsutredningens förslag till definition som är ganska snäv: fabricering, förfalskning eller plagiering som begås uppsåtligen eller av grov oaktsamhet.
– Det bör även lagstiftas om ett juridiskt ansvar för den enskilde forskaren som döms. Vi har ännu inte föreslagit eventuella påföljder, vi måste först ta in remissvar innan vi sätter ner foten till 100 procent i fråga om sådana detaljer, säger Helene Hellmark Knutsson.
För att ytterligare stärka förtroendet för forskning föreslår regeringen att straffet för den som bryter mot etikprövningslagen förlängs från dagens maximalt sex månader till maximalt två års fängelse, och att preskriptionstiden förlängs till fem år. Dessutom föreslås en ny myndighet för etikprövning. I dag finns sex regio-nala etikprövningsmyndigheter och enligt förslaget ska dessa finnas kvar. Men det blir, om regeringens förslag går igenom, den centrala myndigheten som fördelar ärendena till de regionala myndigheterna. Syftet är att uppnå likvärdiga bedömningar vid etikprövning i hela landet och att minska risken för jävsituationer. Den enskilde forskaren ska inte själv kunna påverka vid vilken regional myndighet etikprövningen görs.
– Det tjänar alla på. Människor ska inte kunna användas som experiment, vilket Macchiarini-fallet visar den yttersta konsekvensen av. Förslagen om etikprövning och bedömning av misstänkt oredlighet i forskning är delar av ett heltäckande system för att stärka förtroendet för forskning och inte minst skapa en trygghet för de patienter som deltar i forskningen, säger Helene Hellmark Knutsson.
Regeringen räknar med att lägga fram propositioner med dessa förslag under 2018.