Psykologer inom kommuner och landsting blir oftare långtidssjuka än genomsnittet.
Det visar nya siffror som AFA Försäkring tagit fram åt Psykologtidningen.
– Freda din kalender, råder Kristina Taylor, ordförande i Psykologförbundets Etikråd.
Sjukfrånvaron fortsätter att öka i Sverige, även om den inte längre ökar lika snabbt som under de senaste åren, visar den senaste arbetsskaderapporten från AFA Försäkring.
Och psykologerna är särskilt drabbade, visar siffror som AFA Försäkring tagit fram åt Psykologtidningen. Sedan år 2015 blir psykologer och psykoterapeuter oftare långtidssjuka än genomsnittet för kommuner och landsting.
-Jag är inte ett dugg förvånad, det här är signaler som vi har uppfattat under lång tid, säger Kristina Taylor, ordförande i Psykologförbundets Etikråd.
Som kursledare för etikutbildningen under specialistutbildningen har hon mött hundratals psykologer. Varje år har de blivande specialisterna fått presentera en yrkesetisk frågeställning från sin vardag. Under 2009 var tre av fyra frågor kopplade till patienten, oftast handlade de om integritet och sekretess.
-Nu handlar tre av fyra frågor om strukturella utmaningar. Trycket har ökat på arbetsplatserna och psykologerna kommer i kläm, säger Kristina Taylor.
Antalet frågor till Etikrådet har också ökat sedan hon blev ledamot år 2009, från runt 100 frågor per år via telefon och mejl till 150 frågor per år. Många handlar om de yrkesetiska utmaningarna när ramarna blivit allt snävare.
-Arbetsgivarna bestämmer hur många tillfällen patienten ska få träffa en psykolog och vilken behandling som ska erbjudas. Tidigare kunde psykologerna själva styra innehållet och omfattningen på patientarbetet.
Kristina Taylor får höra många berättelser om hur psykologerna försöker kompensera för brister i strukturerna, att de klämmer in patienter när de själva behöver tid för återhämtning, reflektion och administration.
-Säg att du har en patient med mycket större behov än vad som kan erbjudas, köerna är för långa och patienten uppfyller inte heller kriterierna. Då är det lätt hänt att du tar av tid som är avsedd för andra viktiga saker, du lappar och lagar, sedan rasar allt samman.
Hon råder psykologerna att i stället bli mer transparanta gentemot patienterna, att beskriva verksamheten och presentera vad som kan erbjudas.
– Att beskriva förutsättningarna är inte att vara illojal mot arbetsgivaren utan att vara transparant. Diskutera också inom verksamheten om det finns andra varianter kan utvecklas för den patientgrupp som inte får vad som behövs, säger Kristina Taylor.
Hon anser också att psykologen oftare ska säga nej till arbetsgivaren. Då bollas ansvaret tillbaka till arbetsgivaren.
-Om arbetsgivaren säger att du ska göra saker som du känner att du inte hinner med, då får du väl helt enkelt låta bli att utföra dessa. Det behöver inte vara så dramatiskt, var bara tydlig med vad du kan och inte kan göra, säger hon.
Elinor Schad, 2:e vice ordförande i Psykologförbundet, har träffat många psykologer som vittnar om brister i arbetsmiljön, från neddragningar till att det blivit svårare att få regelbunden handledning. Att yrkesföreträdaren försvinner vid omorganisationer eller chefsbyten är också omtalat bland framför allt bland landstingspsykologer.
-Utan yrkesföreträdaren förlorar de anställda sin röst och det påverkar förstås arbetsmiljön, säger Elinor Schad.
Mest vill hon framhålla den nya föreskriften om Organisatorisk och psykosocial arbetsmiljö från Arbetsmiljöverket.
-Om den tillämpades som det är tänkt, det vill säga i samverkan mellan arbetsgivare och anställda, då skulle färre bli sjukskrivna, säger Elinor Schad.
