Världskongressen i Paris 2015 gav en bild av hur klinisk hypnos används idag. Inom medicin och psykologi används hypnos främst för att förstärka effekten av annan behandling; vid exempelvis cancerbehandling då hypnos effektiviserar övrig behandling och minskar biverkningarna. Det skriver Michael Rundblad och Susanna Carolusson, psykologer och psykoterapeuter, som deltog vid världskongressen.
Ordföranden i Internationella Hypnosföreningen, ISH, psykolog Julie Linden från USA, känd för sitt kreativa hypnosarbete med barn och ungdomar, samt för sitt feministiska perspektiv på behandling, inledningstalade. Här i Paris, vid 1889 års internationella hypnoskongress, deltog Freud och Charcot som huvudtalare. Julie betonade hypnosens vetenskapliga förankring.
Den franske läkaren Patrick Bellet beskrev hypnosens historia med start i 1700-talets ”animala magnetism”, ett begrepp som F A Mesmer använde i sin framställan till den franska vetenskapsakademin. Förklaringsmodellen godtogs inte av myndigheten, så man släppte teorin och betonade suggestionernas betydelse som verksam faktor.
Docent Kata Varga, forskare och lärare i Budapest, beskrev bland annat följande rön: Hypnos ökar lyhördheten för subtila signaler och därmed träffsäkerheten för läkarens interventioner. Patienter som fick suggestioner om tillfrisknande inför operation återhämtade sig snabbare och behövde mindre läkemedel, jämfört kontrollgrupp.
I en studie lät man erfarna behandlare hypnotisera patienter, vars anknytningsmönster hade testats. Terapeuterna visste inte att det var en del i studien. Oxytocinhalten mättes före, under och efter hypnosen hos båda parter. Till forskarnas förvåning visade det sig att terapeuternas halter förhöjdes under hypnos, särskilt då patienterna hade bristande anknytning! Slutsaten är att en omedveten vårdinstinkt aktiveras via ickeverbal kommunikation av patienter med brister i den tidigaste relationen. Och att hypnos ökar möjligheten att terapin blir en så kallad ”korrektiv emotionell upplevelse”.
Familjeterapi och hypnos
Familjeterapin har en historisk länk till hypnos då mycket metodik vuxit fram i samarbetet mellan antropologen, filosofen Gregory Bateson och läkaren, hypnos-terapeuten Milton Erickson. Camillo Loriedo, professor i psykiatri och psykoterapi, familjeterapeut i Rom, arbetar med familjer och par i hypnos, vilket han demonstrerade genom att låta deltagare på seminariet rollspela familjemedlemmar. Hypnos är effektivt för att bryta låsningar och konflikter. Hypnos stärker förmågan till empati, samtidigt som samtalen förlöper långsamt.
Han bekräftade ”familjemedlemmarnas” särdrag och bidrag till dynamiken och uppmärksammade små förändringar i hållning och tonfall, som används till väl avvägda interventioner med syfte att bryta låsta mönster.
Camillo Loriedo är en ledande gestalt inom hypnos och familjeterapi sedan flera decennier. Han berättade i en paus att det projekt som engagerar honom mest för tillfället handlar om konversionssyndrom. Han har utarbetat ett behandlingsprotokoll med tre sessioner, medvetet kort för att terapeuten ska kunna initiera förändring utan att dras in i den ofta kraftfulla familjedynamiken. Hittills har man behandlat 256 fall med mycket gott resultat.
Nordiskt bidrag
Från Sverige hade tre abstracts valts ut; hypnos och familjeterapi i Sverige; psykoterapeut Inger Lundmark, hypnos och smärta; psykolog Gunnar Rosén, samt Egostate-terapi, hypnos och relation; psykolog Susanna Carolusson, psykoterapeut Åsa Fe Kockum och danska psykologen Hedda Sandemose.
Carolusson inledde med temat överföring och motöverföring i terapier med aktivt utforskande hypnosinterventioner och betonade vikten av att få med överföringsaspekter, inte minst i arbetet med dissociativa patienter, där olika del-jag kan ha olika överföringar på terapeuten.
Sandemose och Kockum illustrerade med fallbeskrivningar. De belyste hur de via handledning och inlyssnande av egna emotionella förnimmelser kunde medvetandegöra och hantera tecken på projektiv identifikation, känslor av egen otillräcklighet, samt balansera mellan aktiva hypnos/egostate-övningar och samtal med tolkande av upplevelser.
Carolusson knöt ihop säcken med att poängtera de terapeutiska interventioner som möjliggjort ett djupare förändringsarbete. Det var avgörande att terapeuterna uppmärksammat patienternas behov att testa terapeutens hållande kapacitet och gränssättande förmåga. I det ena fallet var det en flexibel ändring av ramen som bidrog till att fördjupa. Patientens återföll, efter stora framsteg, i total hopplöshet, vilket hanterades med en intensifierad förlängd tidsöppen session! I det andra fallet var det tvärtom; efter att patienten blivit symptomfri och redo att sluta, startade en erotiserande överföring som K hanterade genom att förtydliga och påtala ramen, vilket ledde till ett fördjupat långsiktigt inre förändringsarbete.
Glädje, flexibilitet, ritualer och trance-tillstånd i arbetet med OCD-patienter
Den polske psykologen Krysztof Klajs berättade om sitt arbete med OCD och inledde med hur han kom att betraktas som expert. När han blev förälder ville han gå ner i arbetstid, vilket inte sågs med blida ögon. Han erbjöd sig då att ta de svåraste patienterna som ingen annan ville ha, och fick gå ner i tid. Patienterna hade svåra tvångstankar och tvånghandlingar. Krysztof Klajs menar att tankarna utgör grundproblemet medan handlingarna ger kortvarig ångestlindring, och måste därför ständigt upprepas vilket leder till att de ockuperar patienten. Han beskrev tvångsritualer som trance-tillstånd, som kan fångas upp terapeutiskt.
Personer med OCD har höga krav på sig själva. De undviker nya kontakter av rädsla för kritik, vilket leder till ensamhet. Även i terapin undviker de närhet samtidigt som de är rädda att bli förkastade. Terapeuten behöver inse vilket mod patienten måste mobilisera inför kontakten. Dessutom uppmärksamma sina egna ritualer, som för OCD-patienter kan hindra kreativa utvecklingstillfällen. Därför försöker Krysztof Klajs skapa oväntade arbetssätt. I ett fall föreslog han en patient med tvångsmässigt handtvättande att visa hur. Patienten undrade om det skulle vara nödvändigt. Att exponera tvångshandlingar känns ofta skamfyllt. ”Naturligtvis”, svarade Krysztof Klajs, ”om jag verkligen ska förstå dig”. Han ställde sig vid ena handfatet, bredvid patienten, och bad patienten att visa hur göra och när avsluta. Vi ser detta som typiskt ”Ericksonskt” sätt att initiera förändring, i detta fall avseende skam, ensamhet och tillit till eget omdöme.
Hypnos och cancer
Éva Bányaï, psykologiprofessor i Budapest, listade upp publikationer i ämnet och konstaterade att det ändå behövs mer evidens. Därför genomför hon, tillsammans med ett forskarteam, en longitudinell RCT-studie där hypnos används som komplement till cytostatika. Hypnos effektiviserar övrig behandling, minskar biverkningar samt återställer och förstärker immunsystemet.
Éva Bányaï betonade att cancersjukdomen också ger en chans att ta tag i existentiella frågor. Det är vanligt med trauma eller svår stress ett antal månader innan sjukdomens utbrott. Hon berättade om egna erfarenheter av bröstcancer med metastaser och hur hon retroaktivt kunde se ett samband med en kris i arbetssituationen innan sjukdomsutbrottet. Tack vare sin hypnoskompetens kunde hon bidra till sitt eget tillfrisknande och fann också mening i att utarbeta ett behandlingsprogram.
I den pågående studien undersöktes patienterna fysiologiskt, immunologiskt och psykologiskt, innan randomisering. Cancerpatienterna låg signifikant över snittet i känslighet för utanförskap och under snittet i emotionell expressivitet. Efter randomisering fick den ena gruppen hypnos, den andra gruppen fick höra musik under cytostatikabehandlingen och en tredje grupp fick enbart extra uppmärksamhet vid behandlingstillfällena. Cirka 50 individer ingick i varje grupp. Designen och de olika momenten finns beskrivna i delrapporter.
Resultaten hittills visar att hypnosgruppen fick störst effekt; förutsättningarna för tillfrisknad och överlevnad ökade signifikant och de förbättrades tydligt i känslomässig expressivitet och läkning av trauma. Studien pågår men det är redan uppenbart att de som fått hypnosbehandling mår mycket bättre, vilket lett till en fulltecknad väntelista för hypnos och att sjukhuset beslutat om en ny psykologtjänst för att möta efterfrågan.
Legendarisk professor
Kanske var detta sista chansen att höra Dabney Ewin, 92-årig psykiatri- och kirurgiprofessor, metodutvecklare och psykoanalytisk smärtdoktor? Hans mest kända metod är fingersignal för kommunikation med patientens omedvetna kunskap om sina problem. Dabney Ewin redogjorde för de vanligaste orsakerna till somatiska symptom, till exempel Omedveten konflikt och Organspråk. Exempel: en katolsk präst i celibat hade svårt kliande neurodermatit sedan åtta dagar. En vacker kvinna hade uppvaktat honom och Dabney Ewin tolkade kliandet som förnekad lust. När han kunde acceptera lust som uttryck för normala sexuella behov, och att detta inte hindrade celibat, försvann symptomet.
”Past Experience”. Exempel: tillståndsbundet minne. Ett psykiskt trauma orsakar ett stresstillstånd där sinnesintryck från situationen associeras till rädsla. En man med chokladallergi erinrade sig i hypnos att allergin startat efter en skräcksituation och att dagen därpå hade påsken firats med choklad. Dabney Ewin påpekade vikten av att utreda psykologiskt med orden: ”om jag vore allergolog skulle jag remittera allergipatienter till en hypnoskunnig psykolog för att utesluta psykogen allergi, innan jag behandlar”.
Att befria fångna själar
Steven Hassan, psykolog från Boston USA, hjälper dem som fastnat i sekter, kontrollerande grupper eller trafficking. På senare tid har han utvecklat metoder för att bekämpa IS och terrororganisationer. Gemensamt för sådana är att de använder sofistikerade metoder, en sorts negativ hypnos, för att påverka och rekrytera. Steven Hassan startade sin presentation med en personlig erfarenhet. Han växte upp i en välordnad och inte särskilt spännande judisk familj.
18 år gammal rekryterades han av Moon-sekten. Där fick han känna sig speciell, utvald och del i något stort. Han tog avstånd från sitt gamla liv och såg sektledarna som sina rätta föräldrar. Han blev snabbt en framgångsrik och hängiven agitator för sekten. Hans syster anlitade en avprogrammerare som efter fem dagars intensiva samtal återgav honom förmågan att tänka klart. Men ända inpå fjärde dagen, berättade han, hade han sagt att även om sektledaren var värre än Hitler skulle han följa honom in i döden.
Denna upplevelse fick Steven Hassan intresserad av ”mind control”, behandling och förebyggande åtgärder. Han fann svar i socialpsykologi och hypnos-studier. Han beskrev hur rekryterare formar en gruppidentitet, där egna tankar och känslor är av ondo. Han beskrev “unfreezing” då den unga vilsna proselyten söks upp och får känna sig utvald och anamma en ny världsbild. Därefter följer “refreezing” med skuld och rädsla samt hot om vad som drabbar avfällingar.
Steven Hassan använder en mycket klargörande modell för avprogrammering och återuppbyggnad av kritiskt tänkande (BITE) . H betonade värdet av psykologers specifika kunskaper, men också värdet av egenterapi i behandlingen. Många drabbade lider av PTSD, identitetsförvirring och dissociation mellan en sektpersonlighet och en nedtryckt ursprunglig personlighet. Föreläsningen väckte stort intresse och attacken mot Charlie Hebdo låg i färskt minne hos parisarna. H fick flera inbjudningar att delta i olika arrangemang. Vad som skulle ske den 13 november visste vi inte då.
Symtom som lösning – Hypnos och biofeedback för att hjälpa barn och unga med autismspektrumtillstånd.
Så rubricerar Laurence I Sugerman, läkare och professor i Rochester USA, sitt föredrag. AST har ökat och en lösning kan vara hypnos och biofeedback. Det finns en samsjuklighet för ångesttillstånd, sömnsvårigheter och IBS, var för sig tillstånd som svarar mycket bra på hypnos. Hans teori är att AST hänger samman med en tidig störning av autonoma nervsystemet, med sympatisk överaktivering som delvis förklarar brister i språkutveckling och social förmåga.
Repetitiva rörelsemönster ses som försök till självreglering för att lugna systemet. Dessa beteenden kan användas som resurser i hypnos för att nå avspänning och egenkontroll. Laurence I Sugerman illustrerade med en uppochnedvänd pyramid där de autonoma funktionerna ligger i botten medan mer utvecklade funktioner hamnar överst. Väljer man att bara arbeta med de högre funktionerna som kognitiva och sociala färdigheter riskerar man att ytterligare belasta systemet.
Först bör man bredda basen. Han visade filmsekvenser från teamets arbetssätt. För barn i skol- och datorålder har man gjort en tecknad instruktionsfilm om en pojke, som efter skolan hälsas av föräldrarna, går till sitt rum och stänger sin dörr (att han stänger dörren är viktigt, betonade Laurence I Sugerman). Inne på sitt rum tar han på sig en stålmansliknande dress och blir en “stresshunter”. Han gör då övningar med avspänning och biofeedback vid datorn. På det college där han har sin professur ingår liknande övningar i studieprogrammen. Barn och föräldrar har ofta kämpat med olika metoder, över gränsen till vad de orkar, och många upplever att hypnos och biofeedback är lätt att ta till sig, och får ekvationen att gå ihop.
Avslutning
Xin Fang från Peking avslutningstalade. Hon tackade alla från väst som undervisat i hypnos i Kina och planerar att inbjuda lärare från ISH (bland annat Susanna Carolusson från SFKH) att utbilda dem i hypnosbaserad Ego State terapi. Xin Fang berättade hur hypnos, under andra begrepp och i religiös klädsel, har funnits länge i kinesisk medicin. Ett område där hypnos och traditionell läkekonst möts är akupunktur där metoderna förstärker varandra. Hon berättade vidare att man bildat en hypnosenhet i det kinesiska hälsoministeriet och startat hypnosinstitut i flera provinser, så hypnos är idag en accepterad metod i kinesisk medicin och psykologi.
Kommande internationella hypnoskongresser är 2017 i Manchester (Eur Soc Hyp) och 2018 i Montreal (ISH)! Medlemskap i en konstituerande förening, i vårt fall SFKH, ger rejäl rabatt. Vi ses!
SKRIBENTER
Michael Rundblad och Susanna Carolusson
psykologer och psykoterapeuter
Referenser
- Varga, Katalin & Kekecs, Zoltan. (2014) Oxytocin and Cortisol in the Hypnotic Interaction. International Journal of Clinical and Experimental Hypnosis, 62:1,111-128, DOI: 10.1080/00207144.2013.841494
- Loriedo, C. (2008), Systemic Trances. Using Hypnosis in Family Therapy, in: The American Association for Marriage and Family Therapy, Family Therapy Magazine, 7, 4, 27-30.
- Loriedo C., Di Leone FG, Zullo D. (2012) Integrating Ericksonian Hypnosis and Systemic Couple Therapy in the treatment of Conversion Disorder, Cont Hyp and Integrat Therapy, 28(3): 204-223
- Simonton, O.C., Matthews-Simonton, S. & Creighton, J.L. (1978) Getting Well Again: a step by step, self-help guide to overcoming cancer for patients and their families. Toronto: Bantham Books/ Los Angeles: Tarcher.
- Ewin, D. & Eimer, B. (2006) Ideomotor signals for rapid hypnoanalysis. A how-to manual. Springfield, Illinois: Charles C Thomas Publisher Ltd.
- Hassan, S. 1990. Combatting Cult Mind Control: The #1 Best-selling Guide to Protection, Rescue, and Recovery from Destructive Cults
- Laurence I. Sugarman, Brian L. Garrisona & Kelsey L. Williford. Symptoms as Solutions: Hypnosis and Biofeedback for Autonomic Regulation in Autism Spectrum Disorders. American Journal of Clinical Hypnosis, vol 56, 2, 2013, 152-173. DOI:10.1080/00029157.2013.768197
