AKTUELLT. – Varför ska universiteten utbilda psykoterapeuter när de inte används i vården? Det är ett oerhört slöseri.
Det sa Stephan Hau, psykolog, psykoterapeut och professor vid Stockholms universitet under ett seminarium i riksdagen om nationella behandlingsriktlinjer vid depression och ångestsyndrom. Själv har han medverkat i arbetet med motsvarande tyska riktlinjer.
Ett av de länder som många lyfter fram som ett föregångsland i fråga om nationella riktlinjer för behandling av depression och ångestsyndrom är Tyskland. Psykologiprofessorn Stephan Hau vid Stockholms universitet har på uppdrag av Tysklands motsvarighet till Socialstyrelsen deltagit i arbetet med att ta fram deras behandlingsriktlinjer vid psykisk ohälsa.
– I Tyskland beräknas 30 procent av den vuxna befolkningen lida av psykisk ohälsa och nästan 3,4 miljoner går i psykoterapi. Psykoterapeutisk behandling ingår i sjukförsäkringssystemet och alla innefattas i det, även arbetslösa, barn och studenter, och för de som saknar inkomst betalar staten för psykoterapeutisk behandling, berättade Stephan Hau.
Den som söker hjälp för psykisk ohälsa i Tyskland kan först gå på diagnostiska samtal i upp till fem timmar som betalas via försäkringssystemet, och patienten ansöker sedan hos försäkringskassan om finansiering av psykoterapi. Både KBT och PDT mellan 25 och 100 timmar ingår inom ramen för försäkringssystemet, liksom psykoanalytisk terapi mellan 160 och 300 timmar. Psykoterapeuterna ska förutom legitimation ha utbildning specifikt för den metod de använder och patienter har en stor möjlighet att själv påverka val av behandlingsmetod.
De utvärderingar som gjorts pekar på en betydande minskning av sjukskrivningar, sjukhusdagar, användning av läkemedel och antal läkarbesök [1].
– Möjligheten att själv välja metod har inneburit att färre patienter hoppar av behandlingen jämfört med i många andra länder, förklarade Stephan Hau.
Den goda tillgången på psykoterapi – Tyskland har omkring 21 300 legitimerade psykoterapeuter – och att behandlingen ingår i försäkringssystemet har lett till att tröskeln för att söka hjälp blivit lägre. Det har samtidigt inneburit längre köer. Väntetiden för diagnostiska samtal är cirka 11 veckor och för en behandlingsplats cirka 15 veckor.
– Ett annat problem är att många får fel diagnos. Bara 50 procent får tidigt rätt diagnos, och för 10-15 procent tar det upp till sju år efter insjuknandet innan de får en adekvat psykoterapeutisk behandling [2].
Vinsterna i det tyska systemet är dock uppenbara, menar Stephan Hau. 86 procent av alla utvärderingsstudier pekar på att psykoterapin leder till ett nettosparande för samhället, och 76 procent av studierna visar antingen att psykoterapin är överlägsen medicinering eller att den ger minst en signifikant tilläggseffekt [3]. Varje euro som investeras i psykoterapi ger en vinst på 2,70 till 5,50 euro.
Stephan Hau skulle önska att arbetet med de svenska riktlinjerna var mer transparent, och att det involverade fler grupper så som patientorganisationer, försäkringskassan etc. Och som professor på Stockholms universitet undrar han var alla nya psykoterapeuter egentligen tar vägen.
– Universiteten utbildar 1000-tals psykoterapeuter. Det är ett oerhört slöseri att inte använda sig av den kompetensen i arbetet med psykisk ohälsa, sa Stephan Hau.
FAKTA
Under remisstiden för förslaget till nya nationella riktlinjer för behandling av depression och ångestsyndrom, fram till 31 mars, arrangeras en rad seminarier runt om i landet med information och debatt om förslaget. Ett sådant var det i riksdagens förstakammarsal den 22 februari. Initiativet till seminariet kom från Wiwi-Anne Johansson (V) och Solveig Zander (C).
- Dührssen, 1968, Leuzinger-Bohleber et al. 2004, m fl.
- Psychische Gesundheit in der Arbeitswelt, 2016.
- Margraf, 2009.
TEXT
Peter Örn