AKTUELLT. Det är tre gånger så vanligt med depression och ångest bland nyanlända syrier än bland den befolkningen i övrigt. Det visar en stor kartläggning som Röda Korsets Högskola nu presenterar. Den psykiska ohälsan är särskilt utbredd bland nyanlända kvinnor i åldern 35 till 64 år.
– Ett bristande social stöd i det nya landet är en viktig orsak, säger Fredrik Saboonchi, professor i hälsopsykologi och en av forskarna bakom kartläggningen.
I ett samarbetsprojekt mellan Svenska Röda Korset och Röda Korsets Högskola har en av de största populationsstudierna, även internationellt sett, om nyanlända och asylsökandes psykiska hälsa genomförts. 4 000 syrier som fått permanent uppehållstillstånd i Sverige åren 2011 till 2013 samt 414 asylsökande från Etiopien och Eritrea ingick i studien. Den 10 november presenterades de första resultaten.
Av syrierna svarade drygt 30 procent på det översatta och kulturanpassade frågeformuläret, och resultatet visar en hög förekomst av såväl depression och ångest (drygt 36 procent), PTSD (drygt 30 procent) som självskattat lågt välbefinnande (drygt 38 procent).
– En tredjedel av syrierna i vår studie har besvär som egentligen fordrar professionell behandling, säger Fredrik Saboonchi.
Bland de asylsökande från Eritrea och Etiopien svarade drygt 47 procent. I den gruppen av andelen med psykisk ohälsa ännu större än bland syrierna: 53 procent depression/ångest, 46 procent PTSD och 58 procent självskattat lågt välbefinnande.
– Bland asylsökande från Eritrea och Somalia uppgav över 70 procent att de hade ett svagt socialt stöd. Vi vet att det sociala stödet är viktigt för psykisk hälsa och att känna ett högt välbefinnande. Många som upplever post-migratorisk stress framhåller framför allt svårigheten att förenas med sin familj, att inte får använda sina kompetenser och att inte kunna tala det svenska språket som viktiga orsaker, säger Fredrik Saboonchi.
En viktig slutsats i studien är därför inte bara att hälso- och sjukvårdens resurser för att hantera psykisk ohälsa bland nyanlända och asylsökande måste stärkas, utan kanske framför allt att skapa förutsättningar i samhället för att mobilisera och stärka individens egna resurser.
– Vi ska inte se på dessa människor som en grupp patienter, utan människor med egna resurser som kan stärkas genom socialt stöd och ett ökat socialt deltagande i samhället. Därför är det viktigt att vi motverkar levnadsförhållanden som ökar riskerna, och nya regler och lagar som försvårar återföreningar av familjer, säger Fredrik Saboonchi.
Rapporten Nyanlända och asylsökande i Sverige – En studie av psykisk ohälsa, trauma och levnadsvillkor finns att läsa på www.redcross.se
Läs även ”Vi måste lära oss ta tillvara flyktingars egen kapacitet”, Psykologtidningen.se
TEXT
Peter Örn