• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2025
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » IF-trenden: Allt fler i anpassad grundskola

IF-trenden: Allt fler i anpassad grundskola

21 oktober 2025 publicerad av Maria Jernberg

Andelen elever i anpassad grundskola ökar kraftigt.
På Skolverket börjar oron växa:
– Ökningen är ett tydligt tecken på att något har hänt, säger analytikern Anders Widholm.

Text: Maria Jernberg

Skolverkets tjänstemän är fundersamma och följer noga utvecklingen för anpassad grundskola. I skolformen mottas elever som inte bedöms uppnå grundskolans mål på grund av en intellektuell funktionsnedsättning. Diagnosen ställs av psykologer, ofta av skolpsykologer.

Anpassad grundskola hette tidigare särskola. Skolformen har en egen läroplan. Efter årskurs nio har eleven inte behörighet att gå i gymnasiet utan hänvisas till anpassat gymnasium. Sedan 2016 har antalet elever i anpassad grundskola stadigt ökat. Från att 0,96 procent av eleverna följde skolformen, är andelen i dag 1,53 procent. Särskilt det senaste läsåret har ökningen varit stor.

Anders Widholm

– Det verkar som att någonting har hänt just det sista läsåret, säger Anders Widholm.

När han och hans kollegor tittar på framtidsutsikterna för elevgruppen har de sett att de är starkt begränsade. Etableringen på arbetsmarknaden är betydligt lägre än för dem som följt den vanliga grundskolan. Även möjligheten till vidare utbildning är mycket begränsad. Efter gymnasiet hamnar ungefär sextio procent utanför arbete eller studier.

– Därför är det viktigt att bara de som verkligen behöver gå i den anpassade grundskolan, gör det.

På frågan om kvaliteten i undervisningen säger Anders Widholm att ett stort problem är att hitta behöriga lärare.

– Och med fler elever blir det ännu svårare att rekrytera tillräckligt många.

Skolverkets analyser visar att en orsak till ökningen är att barn tas emot i yngre ålder, vilket innebär att de får fler år i skolformen. Därmed befinner sig en större mängd elever där samtidigt, även om antalet nytillkomna har varit relativt konstant. Fram till läsåret 2024/2025 har ungefär 3 000 barn per år börjat, men det senaste läsåret har ett trendbrott skett. Då ökade antalet med 23 procent till 3 700 elever. Anders Widholm framhåller att frågan berör fler än Skolverket. Enligt Socialstyrelsens statistik har antalet barn som diagnosticeras med intellektuell funktionsnedsättning ökat med 74 procent sedan 2008.

– Diagnosticering är inget som ligger inom vårt kompetensområde. Socialstyrelsen har en viktig uppgift att ta reda på orsakerna.

Vad Skolverket också noterar är att andelen elever i anpassad grundskola varierar kraftigt mellan kommuner. I 99 kommuner har andelen ökat med mer än 100 procent sedan 2016. Störst ökning har Lessebo i Småland med en ökning på 3 486 procent, men även större kommuner har fått fler elever i skolformen.

– Det är viktigt att kommunerna också själva analyserar sitt mottagande och sin verksamhet.

I mars 2026 får Skolverket nya siffror på elevantalet i anpassad grundskola.

– Då tittar vi noggrant på det här igen, säger Anders Widholm.

FAKTA: Andelen elever  i anpassad  grundskola per läsår

2019/20         1,1

2020/21         1,2

2021/22         1,3

2022/23         1,4

2023/24         1,4

2024/25         1,5

Kommunerna med  störst andel i anpassad  grundskola

  1. Munkfors 4,69 %
  2. Köping 3,57 %
  3. Torsås 3,48 %
  4. Lessebo 3,41 %
  5. Fagersta 3,29 %

Storstäderna

Stockholm    1,29 %

Göteborg       1,98 %

Malmö            1,63 %

Historik

2011: Nya och skärpta rutiner för mottagande i särskola. Diagnosen intellektuell funktionsnedsättning krävs för att bli mottagen. Fyra bedömningar ska ligga till grund för mottagande: en pedagogisk, en social, en medicinsk och en psykologisk.

2014: Den svenska versionen av DSM-5 ges ut. En IQ-gräns på 70-75 anges, men den är inte strikt.

2023: Byter namn från särskola till anpassad grundskola.

Källa: Skolverket, Habilitering och hälsa i Region -Stockholm och Harald Schulz, psykolog på mottagande-teamet i Stockholms stad.

Läs mer:

Utsatt område sticker ut

Ledare: Testet som stänger dörren

Fler artiklar

  • Autism på modet
  • Utsatt område sticker ut
  • "På min mottagning är det mer skratt än gråt"

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Testet som stänger dörren

Störst är ökningen i utsatta områden, vilket kanske inte är så förvånande.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till

Min dag

“Hamnar hela tiden i nya situationer”

Anna Montén om en vanlig dag på vuxenhabiliteringen i Växjö.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post:

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

11 september 2024

Vårdare frias för våldtäkt – psykologens ord vägde för lätt via @psykologtidning

Reply on Twitter 1833872118536085851 Retweet on Twitter 1833872118536085851 Like on Twitter 1833872118536085851 Twitter 1833872118536085851
11 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1800508785834037460 Retweet on Twitter 1800508785834037460 Like on Twitter 1800508785834037460 Twitter 1800508785834037460
7 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1799101532711133551 Retweet on Twitter 1799101532711133551 Like on Twitter 1799101532711133551 2 Twitter 1799101532711133551
11 mars 2024

“Vi har överskattat begåvningens betydelse” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1767170413321224400 Retweet on Twitter 1767170413321224400 Like on Twitter 1767170413321224400 Twitter 1767170413321224400
6 mars 2024

Hon lämnade tillbaka sin legitimation via @psykologtidning

Reply on Twitter 1765327570503922153 Retweet on Twitter 1765327570503922153 Like on Twitter 1765327570503922153 Twitter 1765327570503922153
13 december 2023

Psykologen: “Vi odlar svampen själva” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1734964587357675932 Retweet on Twitter 1734964587357675932 Like on Twitter 1734964587357675932 Twitter 1734964587357675932
1 november 2023

Mullret inifrån Mindler via @psykologtidning

Reply on Twitter 1719636490358026455 Retweet on Twitter 1719636490358026455 1 Like on Twitter 1719636490358026455 1 Twitter 1719636490358026455
9 maj 2023

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1655901558016552962 Retweet on Twitter 1655901558016552962 Like on Twitter 1655901558016552962 1 Twitter 1655901558016552962

Nyheter

Utsatt område sticker ut

“Jag vill att patienterna åter kommer i fokus”

“Att saluföra sig på Tinder kan påverka förtroendet”

“Vill förhindra att ångest går i arv”

Bölte sågar Trump

Domstol: Omdömeslöst med psykologintyg

© 2025 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in