• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2025
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » “Vill förhindra att ångest går i arv”

“Vill förhindra att ångest går i arv”

25 september 2025 publicerad av Maria Jernberg

Barn till föräldrar med ångest har en något förhöjd risk att själva drabbas. Men med en allvarligare problematik hos föräldern är prognosen sämre.
– Preventiva föräldrainsatser bör riktas mot psykiatrin, säger psykologen Sigrid Elfström Kriss.

Sigrid Elfström Kriss

Tidigare forskning har visat att ångestsyndrom går i arv, men Sigrid Elfström Kriss avhandling ger en mer nyanserad bild. I en registerstudie har hon följt 500 000 barn från Stockholm, fram till 18 års ålder. Resultaten visar att 30 procent har haft åtminstone en förälder under uppväxten som fått någon form av ångestdiagnos i vården. Avgörande för barnets risk att utveckla en liknande problematik var om föräldern fått sin diagnos i primärvården eller psykiatrin.

– Vi såg att det var en vanlig erfarenhet att ha haft en förälder med ångest och inget vi behöver slå på stora trumman för. För att hitta de föräldrar som faktiskt behöver stöd i sin föräldraroll behöver vi titta på fler variabler.

I sin avhandling har Sigrid Elfström Kriss även utvärderat ett preventivt stödprogram för föräldrar med ångest. Syftet är att deras barn inte ska utveckla egna ångestproblem.

Fungerade programmet?

– Ett år efter att föräldrarna deltagit i stödprogrammet genomförde psykologer diagnostiska bedömningar av barnen. Hos åldersgruppen fem till sex år såg vi en signifikant preventiv effekt i jämförelse med kontrollgruppen, men inte hos de äldre barnen. Jag tror att det är lättare för en förälder att påverka när barnet är yngre. Föräldern har då större tillgång till barnets miljöer. För äldre barn händer mycket i skolan. Social oro blir vanligare, till exempel att barnet är rädd för att göra bort sig. Som förälder kan sådant vara knepigare att hjälpa till med. Totalt sett hade programmet inte så stor effekt som vi hade hoppats.

Vad kan det bero på?

– Vi lyckades inte ringa in och nå riskgruppen. Föräldrarna i studien anmälde sig själva, de flesta på Facebook. De hade besvär på primärvårdsnivå och var högutbildade. Enligt vad som framkom i registerstudien hade egentligen inte deras barn en stor riskökning. Sådana här program bör hellre riktas till föräldrar med mer omfattande problematik än till dem som befinner sig inom primärvården.

Vad behöver föräldrar med ångest lära sig?

– I programmet lär de sig att vara mindre över-beskyddande. Både när det gäller att skydda barnet från sådana situationer de uppfattar som farliga, och från negativa känslor. Barnet ska få högre tilltro till sin egen förmåga. De lär sig att bekräfta hur barnet känner och hjälpa barnet att sätta ord på sina känslor. Dessutom får de försöka identifiera situationer där en modellinlärning kan ske: När de själva är oroliga och undviker saker, och hur de kan göra i stället.

Men är inte det största problemet vid ångest att man inte är riktigt närvarande och orkar med?

– Vi arbetar också relationsverkande i programmet och våra preliminära resultat visar att variabeln värme har den största medierande effekten. När värmen från föräldern ökade, minskade risken för ångest hos barnet som mest.

Text:  Maria Jernberg

Fotnot: Sigrid Elfström Kriss disputerade 23 maj på Karolinska institutet med avhandlingen »Anxiety disorders in children of anxious parents: risk and prevention«.

 

Fler artiklar

  • "Min bakgrund ger mig en helgjuten förståelse"
  • Autism på modet
  • Hon vill ge autister ett bättre bemötande i vården

Arkiverad under: Aktuellt, Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Tuffare tag till leda

Men en ny bup-mottagning sticker ut, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till

Min dag

“Hamnar hela tiden i nya situationer”

Anna Montén om en vanlig dag på vuxenhabiliteringen i Växjö.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post:

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

11 september 2024

Vårdare frias för våldtäkt – psykologens ord vägde för lätt via @psykologtidning

Reply on Twitter 1833872118536085851 Retweet on Twitter 1833872118536085851 Like on Twitter 1833872118536085851 Twitter 1833872118536085851
11 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1800508785834037460 Retweet on Twitter 1800508785834037460 Like on Twitter 1800508785834037460 Twitter 1800508785834037460
7 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1799101532711133551 Retweet on Twitter 1799101532711133551 Like on Twitter 1799101532711133551 2 Twitter 1799101532711133551
11 mars 2024

“Vi har överskattat begåvningens betydelse” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1767170413321224400 Retweet on Twitter 1767170413321224400 Like on Twitter 1767170413321224400 Twitter 1767170413321224400
6 mars 2024

Hon lämnade tillbaka sin legitimation via @psykologtidning

Reply on Twitter 1765327570503922153 Retweet on Twitter 1765327570503922153 Like on Twitter 1765327570503922153 Twitter 1765327570503922153
13 december 2023

Psykologen: “Vi odlar svampen själva” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1734964587357675932 Retweet on Twitter 1734964587357675932 Like on Twitter 1734964587357675932 Twitter 1734964587357675932
1 november 2023

Mullret inifrån Mindler via @psykologtidning

Reply on Twitter 1719636490358026455 Retweet on Twitter 1719636490358026455 1 Like on Twitter 1719636490358026455 1 Twitter 1719636490358026455
9 maj 2023

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1655901558016552962 Retweet on Twitter 1655901558016552962 Like on Twitter 1655901558016552962 1 Twitter 1655901558016552962

Nyheter

“Jag vill att patienterna åter kommer i fokus”

“Att saluföra sig på Tinder kan påverka förtroendet”

Bölte sågar Trump

Domstol: Omdömeslöst med psykologintyg

SBU invänder mot riskbedömningar inom psykiatrin

Intresset för förbundet ökar

© 2025 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in