• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2025
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Flytta in psykologisk kunskap i klassrummet

Flytta in psykologisk kunskap i klassrummet

25 september 2016 publicerad av Peter Örn

BOKMÄSSAN 2016. Skolpsykologer får alltför ofta agera reaktivt och elevhälsan blir i värsta fall en akutcentral eller ”postsorteringsstation”. Med sin nya bok ”Psykologi för klassrummet” (Lärarförlaget) lyfter psykologerna Tuija Lehtinen och Jenny Jakobsson Lundin fram det förebyggande arbetet. Inte minst pläderar de för att elevhälsan ska ge pedagoger mer stöd och på så sätt flytta in elevhälsan i klassrummet.

Tuija Lehtinen (t v) och Jenny Jakobsson Lundin

Varje kapitel i boken tar avstamp i konkreta situationer i klassrummet, och vänder sig således i första hand till lärare, men även till annan personal som kommer i direktkontakt med elever. På Bokmässan intervjuades författarna både på Psykologiscenen och i Lärarförbundets monter.

– Att vara lärare är ett oerhört utsatt och ensamt jobb, säger Jenny Jakobsson Lundin. Men även om lärare rent fysiskt är ensamma i klassrummet ska de känna att stödet finns, mitt i känslohanteringen och lärandeprocessen. För oss psykologer är det så självklart med handledning, vi kan tycka att också lärare kunde behöva det.

Både Tuija Lehtinen och Jenny Jakobsson Lundin började sin yrkeskarriär inom hälso-och sjukvård. Sedan flera år arbetar de nu som skolpsykologer och kollegor i Haninge kommun söder om Stockholm. Då forskning på psykologisk kunskap i den svenska skolans värld ännu är eftersatt bygger boken till stor del på författarnas egna erfarenheter, även om det i många fall hänvisas till olika studier.

Tuija Lehtinen och Jenny Jakobsson Lundin talar i termer av ren matematik: När psykologisk och pedagogisk kunskap slås ihop finns chansen till fantastiska synergieffekter – mer känslomässigt kompetenta lärare, tryggare elever, bättre elevhälsa och högre kvalitet på lärande. Verkligheten kan, i grova drag, snarare se ut så här: Å ena sidan skolpsykologer, som inte vet så mycket om den pedagogiska processen, å andra sidan pedagoger med ett stort behov av stöd i att hantera alla känslor, viljor, individer och bristande förmågor i en klass.

– Gruppsykolgi är lite bortglömt i en tid som fokuserar så mycket på individen, säger Jenny Jakobsson Lundin. I en stressad grupp presterar fler elever sämre, och fler elever är i behov av särskilt stöd. Den goda gruppen kan tvärtom lyfta enskilda elever.

Med stöd i bland annat psykolog Bo Hejlskov Elvéns teorier om lågaffektivt beteende menar författarna att lärare kan få hjälp av elevhälsan att arbeta proaktivt med känslosmitta, och exempelvis möta aggressiv känslosmitta med dess motsats.

– Men ett sådant känslokompetent ledarskap tar oerhört mycket energi. För att en lärare ska orka det, måste någon ta hand om läraren.

Ett sådant stöd måste självfallet organiseras. I bokens näst sista kapitel riktar sig författarna till skolledare genom att anlägga ett organisationspsykologiskt perspektiv på skolan. Pressade skolledare – precis som enskilda, pressade lärare – hamnar lätt i försvarsstrategier som förvärrar situationen för enskilda elever. Så hur blir skolledaren, ”med samhällets viktigaste chefsuppdrag”, känslomässigt mogen sin post?

Genom psykologisk kunskap, förstås, enligt författarna. Via en elevhälsa som får minska på arbetet med reaktivt utredningsarbete (där rena undervisningsproblem inte sällan gjorts till vårdutredningar) och istället vara med och stötta och utbilda skolans personal hela vägen.

– Att främja en god lärmiljö – och goda relationsmiljöer ¬– är särskilt viktigt med tanke på skolans inkluderande uppdrag, säger Jenny Jakobsson Lundin. För att en ensam lärare, rektor eller annan skolpersonal ska kunna stötta de elever som har störst behov behövs psykologiska verktyg.

Tuija Lehtinen påpekar att läroplanerna och skollagen bör vara elevhälsans styrdokument i lika hög grad som lärarens:

– I den nya läroplanen betonas särskilt elevhälsans roll för ett förebyggande arbete. Man kan väl säga att ”Psykologi för klassrummet” är vårt bidrag.

TEXT

Anna Kågström

Fler artiklar

  • "Ge utanförbarnen mer av det vanliga"
  • APA: "Vi använder psykologi för att gynna samhället"
  • Replik: "Fatalt misslyckad nyansering av PANS"

Arkiverad under: Aktuellt Taggad som: Bokmässan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Ledare

Woke – det nyttiga skällsordet

Att woke blivit ett skällsord är inget att beklaga sig över, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till

Min dag

“Hamnar hela tiden i nya situationer”

Anna Montén om en vanlig dag på vuxenhabiliteringen i Växjö.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post:

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

11 september 2024

Vårdare frias för våldtäkt – psykologens ord vägde för lätt via @psykologtidning

Reply on Twitter 1833872118536085851 Retweet on Twitter 1833872118536085851 Like on Twitter 1833872118536085851 Twitter 1833872118536085851
11 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1800508785834037460 Retweet on Twitter 1800508785834037460 Like on Twitter 1800508785834037460 Twitter 1800508785834037460
7 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1799101532711133551 Retweet on Twitter 1799101532711133551 Like on Twitter 1799101532711133551 2 Twitter 1799101532711133551
11 mars 2024

“Vi har överskattat begåvningens betydelse” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1767170413321224400 Retweet on Twitter 1767170413321224400 Like on Twitter 1767170413321224400 Twitter 1767170413321224400
6 mars 2024

Hon lämnade tillbaka sin legitimation via @psykologtidning

Reply on Twitter 1765327570503922153 Retweet on Twitter 1765327570503922153 Like on Twitter 1765327570503922153 Twitter 1765327570503922153
13 december 2023

Psykologen: “Vi odlar svampen själva” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1734964587357675932 Retweet on Twitter 1734964587357675932 Like on Twitter 1734964587357675932 Twitter 1734964587357675932
1 november 2023

Mullret inifrån Mindler via @psykologtidning

Reply on Twitter 1719636490358026455 Retweet on Twitter 1719636490358026455 1 Like on Twitter 1719636490358026455 1 Twitter 1719636490358026455
9 maj 2023

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1655901558016552962 Retweet on Twitter 1655901558016552962 Like on Twitter 1655901558016552962 1 Twitter 1655901558016552962

Nyheter

”För narcissisten finns inga mellanlägen”

“Jag hjälper polisen att sålla i flödet”

Mendly-psykolog riskerar prövotid

Studenterna associerar fritt i bokklubb

Nytt kollektivavtal stoppar generella provanställningar

“Vi fick tag på stora namn”

© 2025 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in