I Sundvall öppnar två högspecialiserade vårdplatser för landslagsidrottare som lider av svårbehandlad ätstörning.
– Vi har redan remissförfrågningar, säger psykologen Rebecca Örnehult.
Text: Maria Jernberg
På avdelningen för nationell högspecialiserad vård för ätstörning delar patienterna dagrum och andra gemensamma utrymmen. Men där finns också en avskild del, som ger större möjlighet till privatliv.
– Det är med hänsyn till om någon behöver vård och är en känd idrottare.
Avdelningen startade för ett år sedan och i januari 2025 öppnar platserna avsedda för elitidrottare. Rebecca Örnehult berättar att det är en typ av vård som har saknats eftersom det är svårt att möta idrottarnas behov.
– De vill fortsätta idrotta eftersom det är deras jobb, vilket kan vara ett hinder för att söka hjälp – i behandlingen ingår att minska träningsmängd. Risken är att de går miste om viktig vård och att det på sikt blir farligt.
Remisskriterierna för att söka nationell högspecialiserad vård är de samma som för andra personer med ätstörning men med tillägget att de ska utöva en sport på landslagsnivå. I Sundsvall läggs de in under cirka tolv veckor. De får behandling i grupp och individualterapi. Tanken är att de efter behandlingen ska kunna fortsätta med sin idrott men med ett sunt förhållningssätt till mat, träning och sin kropp.
– De kommer ingå i avdelningens ordinarie program och liksom alla som läggs in får de en individuell kartläggning och bedömning. Vi har en dietist med kompetens i idrottnutrition, en fysioterapeut som utbildat sig i ätstörning, och en bred kometens i psykologgruppen, så vår profilering är passande.
För idrottare kan vägen in i en ätstörning se annorlunda ut än för andra. De tänker på sitt ätande för att optimera sin prestation och tränar på ett helt annat sätt än de flesta.
– De behöver en tajt balans mellan näringsintag och träningsmängd för att kunna utöva sin sport på hög nivå. En konsekvens kan vara att de utvecklar både träningsberoende och ett restriktivt ätande, vilka kan övergå i en ätstörning.
Under den initiala kartläggningen har elitidrottarna liksom övriga patienter ett absolut träningsstopp, därefter görs en bedömning av hur den fortsatta träningen ska se ut. Avdelningens personal samarbetar med idrottsläkare, coacher och tränare.
Men finns det också fall då en återgång till elitidrottande inte är möjlig?
– Det får tiden utvisa, men tanken är inte att komma hit för att sluta idrotta utan att stöttas till ett fungerande och sunt liv. Idrotten kan vara en väldig drivkraft att jobba emot ätstörningen, och att återfå ett friskt träningsliv.
Faktaruta NHV för elitidrottare med ätstörning
För vem: De som har genomgått flera behandlingsförsök med adekvat intensitet, varav minst ett i dagvård eller heldygnsvård, utan tillräcklig framgång.
Behandlingar på avdelningen i Sundsvall: I grupp: compassion-fokuserad terapi, RO-DBT, psykodedukation samt ”Mat och kropp” (hålls av dietist och fysioterapeut). Individuellt: Kbt.
Antal elitidrottare som drabbas: Studier visar allt från en procent till cirka 50 procent.
Högrisksporter: Skidåkning, orientering, friidrott medeldistans, estetiska sporter och viktklassporter.
